Stort framsteg i kampen mot svår demenssjukdom

2023 07 23

Ett nytt läkemedel mot Alzheimers visar lovande resultat.

Läkemedelsföretaget Eli Lilly har tagit fram ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

Läkemedlet går under namnet donanemab, och medlet har visat lovande resultat i studier.

Patienter som fått donanemab försämras långsammare än de som bara fått verkningslöst placebo, rapporterar DN.

– Det ser lovande ut, säger Henrik Zetterberg, överläkare vid Göteborgs universitet.

– På gruppnivå ser man en måttlig effekt på kognitiv och funktionell förmåga hos patienterna. Effekten av läkemedlet är mycket tydlig när man mäter hjärnförändringarna.

Klar effekt

Patienterna som fått läkemedlet hade 35 procent långsammare hjärnförändring än de som fått placebo.

Donanemab blockerar proteinet beta-amyloid i hjärnan, vilket tycks dämpa det tidiga förloppet när det kommer till Alzheimers sjukdom.

Vanligaste demenssjukdomen

Alzheimers är den vanligaste av alla demenssjukdomar, och drygt hälften av alla som har en demenssjukdom har just Alzheimers.

Vanliga besvär är bland annat problem med minnet och språket, men även svårigheter med koncentration, tidsuppfattning och mående.

– Så småningom blir det svårare att till exempel tolka och förstå omgivningen. Det blir svårare att utföra praktiska sysslor som att betala räkningar, planera matinköp, handla, laga mat eller ta dig till ställen utan hjälp, förklarar Vårdguiden 1177.

Nervceller försvinner

Vid Alzheimer sjukdom förstörs nervcellerna i bland annat tinningloben.

Det påverkar minnet och förmågan att uppfatta information.

– Det finns flera möjliga förklaringar till att nervcellerna förstörs. Vid Alzheimers sjukdom lagras ett skadligt protein i hjärnan. Proteinet kallas beta-amyloid. Det är oklart varför proteinet lagras i hjärnan, fortsätter Vårdguiden.

Positiva resultat

Även förra hösten kom positiva resultat för ett svenskutvecklat läkemedel vid namn lecanemab.

– De har ganska likartade resultat, som visar att teorin om plackens betydelse för sjukdomen stämmer, säger Zetterberg om läkemedlet i relation till donanemab.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen


Facebook delar ut pengar till användare – miljardbelopp

2025 09 13

Facebook-användare får pengar efter stor dataskandal.

Miljoner användare kan snart få utbetalningar från Meta efter en rättslig uppgörelse kopplad till Facebooks hantering av personuppgifter.

Facebook-användare med ett aktivt konto mellan 24 maj 2007 och 22 december 2022 kunde lämna in en ansökan, även om kontot senare tagits bort, uppger CNN.

Miljontals ansökningar

Nästan 29 miljoner ansökningar har skickats in och cirka 18 miljoner har godkänts enligt Meta.

– Vi tackar på förhand för ert tålamod under utbetalningsperioden, säger Meta i ett pressmeddelande riktat till sina användare.

Av de 725 miljoner amerikanska dollar som avsattes går cirka 540 miljoner av dessa till godkända anspråk.

Så fungerar utbetalningarna

Utbetalningen baseras på hur länge användaren har haft ett konto på Facebook.

Varje månad ett konto varit aktivt ges en “poäng” som avgör hur stor del av pengarna man får.

– Medlemmar som varit aktiva längre, och därmed kan ha mer värdefulla anspråk, får en större del av uppgörelsen, skriver Meta i ett juridiskt dokument.

Skandalens bakgrund

Cambridge Analytica-skandalen började uppmärksammas 2018 när det avslöjades att data från upp till 87 miljoner Facebook-användare hade samlats in utan deras medgivande.

Dataanalysföretaget Cambridge Analytica använde informationen för att bygga detaljerade profiler som sedan användes i bland annat politiska kampanjer.

Facebook kritiserades hårt för att ha tillåtit tredje part att få tillgång till användardata och för bristande kontroll över hur informationen användes.

Skandalen har lett till omfattande rättsprocesser, utredningar och slutligen en uppgörelse där Meta gått med på att betala ut belopp till berörda användare.

E-post för betalning

Godkända ansökningar meddelas via e-post upp till fyra dagar innan utbetalningen sker.

För de som är osäkra på statusen för sitt anspråk går det att kontakta uppgörelsens administratör på [email protected] med sitt ansöknings-ID.

Foto: B Jordan

Text: Redaktionen


JUST NU: Ulf Kristersson öppnar för helt nytt samarbete

2025 09 13

Statsminister Ulf Kristersson (M) sträcker ut handen till oppositionspartiet Centerpartiet.

Moderatledaren har skickat ett brev till C-ledaren Anna-Karin Hatt där han föreslår en gemensam tillväxtpakt för Sverige. Övriga partier som föreslås ingå i det nya samarbetet är KD, SD och L.  

Tillväxtpakten kommer att bestå av följande punkter, rapporterar DN:

- Ett skattestopp – skattehöjningar på arbete, företagande och sparande ska stoppas

- Stärkt samarbete för frihandel i både Norden och Europa

- Ökade resurser till satsningar på forskning

- Värna äganderätten och förbättra villkoren för gröna näringar

Ska kontakta C-ledaren

Statsministern kommer att kontakta partiledarna för C, L, KD och SD för att diskutera förutsättningarna för det nya samarbetet.

– Med positiva besked från flera partier om dessa för Sverige centrala inriktningsfrågor kan investeringsklimatet förbättras och reformkraften under nästa mandatperiod stärkas. En tydlig tillväxtpakt till 2030 skulle bidra till framtidstro och optimism bland hushåll och företag, skriver Kristersson i brevet enligt DN.

Centerpartiet har inte kommenterat inbjudan. C har tidigare sagt nej till allt samarbete där Sverigedemokraterna ingår.

LÄS MER: Trump har bestämt sig: ”Massivt” besked om Ryssland

”Ödesfråga”

Ulf Kristersson beskriver tillväxtpakten som en ”ödesfråga för Sverige”.

– Jag riktar mig till dem som i den här oroliga tiden ser tillväxt som en ödesfråga för vårt land och vår kontinent. Som trots skilda åsikter i andra frågor, kan enas om reformer som långsiktigt ökar den svenska tillväxten, säger han i ett tal enligt Expressen.

– Tillväxtpakten behövs också för att motverka skadliga beslut, som höjda skatter på arbete, som höjda skatter på sparande, som höjda skatter på företagande, fortsätter statsministern.

LÄS MER: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Foto:  Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen