Stort branschlarm: Över 60 procent hotade

2024 03 06

Över 60 procent av socialsekreterare som arbetar i utsatta områden har utsatts för hot i sitt arbete och närmare en av fem hotas återkommande.

Det visar en undersökning från Akademikerförbundet SSR.

Desinformationskampanjen mot socialtjänsten, den så kallade LVU-kampanjen, har förvärrat situationen.

Undersökningen visar att hela 36 procent av socialsekreterare i utsatta områden känt sig  hotade med anledning av LVU-kampanjen. 20 procent har övervägt att byta jobb till följd av hotbilden.

Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR, reagerar starkt på siffrorna.

– Desinformationskampanjen och återkommande hot mot socialsekreterare har gjort våra medlemmars vardag otrygg. Det är ett svek både mot de anställda och de barn som inte får rätt hjälp när socialnämnden inte vågar ingripa, säger han i ett uttalande.

Kräver krafttag

SSR anser att staten och kommunerna måste göra mer för att skydda socialsekreterare. Enligt förbundet brister stödet från både staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR).

– Ytterst är det ett angrepp på den svenska rättsstaten, framhåller SSR.

Ordförande Heike Erkers betonar att ett hotfullt klimat ”måste bemötas”.

– Det görs bäst när socialtjänsten har resurser att arbeta förebyggande, med tidiga insatser och uppföljning. Detta långsiktiga arbete hotas att prioriteras bort när socialtjänsten också drabbas av neddragningar. Vi kräver en trygghetskommission för socialtjänsten, säger han.

Uteblivet polisstöd

SSR:s undersökning visar även att  en betydande andel av socialsekreterarna inte fått utlovat stöd av Polismyndigheten. Det handlar exempelvis om stöd vid beslut om hembesök och omhändertagande av barn.

Om det finns behov av stöd i samband med besök ska polisen närvara enligt polislagen. Trots det uppger 23 procent av socialsekreterarna att de inte fått stöd vid behov.

Nu kräver SSR en omedelbar förändring.

– Vi kräver att regeringen säkerställer att polisen alltid prioriterar att åka med socialtjänsten när det behövs. Risken är annars att socialtjänsten inte vågar ingripa. Det handlar både om socialsekreterarnas arbetsmiljö och att barn riskerar att fara illa, säger Heike Erkers.

Foto: G. Lazcano

Text: Redaktionen


JUST NU: Massiv attack mot ryska Svartahavsflottan

2025 11 25

Ukraina har genomfört en omfattande luftattack mot ryska Svartahavsflottans huvudbas i Novorossijsk i södra Ryssland.

Oljeterminalen Sheskharis ska också ha träffats i anfallet, som genomfördes under natten till tisdagen, rapporterar Kyiv Post.

Oljeanläggningen uppges ha skadats. Dessutom rapporteras ukrainska drönare ha slagit ut luftvärnsrobotsystem av modellerna S-300 och S-400.

Även ett stort ryskt landstigningsfartyg, som låg dockat vid marinbasen, ska ha skadats i attacken.

Storskalig attack

Det rör sig om en storskalig militär operation. Fem enheter inom den ukrainska militären samordnade attacken.

Följande förband deltog, uppger Kyiv Post:

- Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR)

- Ukrainska specialstyrkor

- Styrkorna för obemannade farkoster

- Statliga gränsbevakningstjänsten

- Ukrainska flottans kustrobot- och artillerienheter

Ryssland: Bostadshus har träffats

Lokala myndigheter i Novorossijsk uppger att flera bostadshus har skadats i attacken. Enligt de ryska myndigheterna ska nedskjutna drönardelar ha träffat tre lägenheter.

– En mindre brand släcktes snabbt och inga skador rapporterades. Räddningspersonal finns kvar på plats, skriver Kyiv Post med hänvisning till ryska uppgifter.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

Mycket viktig oljeanläggning

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter för export. I dag hanterar anläggningen en betydande del av Rysslands sjöburna export av råolja från Uralbergen.

Komplexet rymmer totalt 30 oljetankar och ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

Hur omfattande skadorna är efter attacken är oklart. Ukrainska drönarangrepp har tidigare lett till att samtliga oljeleveranser till och från Sheskharis tillfälligt stoppats.

LÄS OCKSÅ: Rumänien har skickat upp fyra stridsflygplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


25nov25

I KVÄLL TISDAG: Prischock för svenska hushåll

2025 11 25

Elpriserna rusar under tisdagen.

Under kvällen blir det riktigt dyrt för miljontals hushåll i Sverige.

I det sydligaste elområdet, SE4, kan priset stiga till omkring fem kronor per kilowattimme – den högsta noteringen under hela 2025, rapporterar Aftonbladet.

Elbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson berättar att det finns flera förklaringar till pristoppen. Han hänvisar bland annat till att hög elförbrukning och de senaste dagarnas kalla väder har lett till att elproduktionen minskat i landet.

Plötslig isläggning på Luleälven är en av flera faktorer som ställt till det.   

– Det har pågått i ungefär en vecka och har lett till att det är ganska mycket vattenkraft som inte är tillgänglig. Detsamma gäller vindkraftverken, de får is på sina vingar, säger Sigvardsson till tidningen.

Vidare konstaterar experten att vindstilla dagar i Tyskland får de svenska elpriserna att ticka uppåt, särskilt i södra Sverige.

–  Vi sammankopplas som vanligt med de tyska priserna, och de är väldigt höga just nu. Det är därför vi får en hel del dyra timmar just i dag, säger Sigvardsson till Aftonbladet.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige 

Vänder snart

Tisdagskvällens pristopp är inte här för att stanna. Redan under onsdagen väntas elpriserna vända nedåt igen.

Överlag ser vintern ut att bjuda på relativt låga elpriser, enligt en analys från Bixia.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) beräknas i genomsnitt hamna runt 40 öre per kilowattimme, medan de genomsnittliga priserna i södra Sverige blir högre – mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4). 

– Det ser väldigt balanserat ut på elmarknaden inför vintern. De milda väderprognoserna dämpar efterfrågan och vi förväntar oss mycket vind- och vattenkraft i systemet. Det gör att risken för riktigt höga priser är liten, säger Johan Sigvardsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen