Det är i samband med polisens nationella trafikvecka som många bilister åker fast.

I södra Sverige rör det sig om den största insatsen mot fartsyndare på fem år.

På bara en halvtimme i dag torsdag fick 136 fortkörare böter och två körkort omhändertogs.

Det rapporterar SVT Skåne.

“Inte nöjda”

Petter Götesson, insatschef trafikpolisen, menar att man inte är nöjda med hur många bilister det är som kör för fort.

– Vi är nöjda med insatsen men inte med hur många som kör för fort, säger Petter Götesson till SVT.

– De personerna får en tid av oss här på plats, när de ska infinna sig hos på tingsrätten tack vare snabbare lagföring.

I hela landet

I hela landet pågår just nu en nationella trafikvecka där polisen arbetar med att dokumentera och lagföra de som åker för fort.

Mellan januari och juli i år omkom totalt 125 personer i vägtrafikolyckor.

Det är en siffra som polisen vill se ska minska.

Den pågående insatsen kommer att fortsätta fram till den 22 september.

“Många underskattar”

Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, menar att det är många som inte förstår vikten av att hålla sig under fartgränsen.

– Många underskattar skillnaden som några få km/h kan ha för utgången av en olycka, säger hon i samband med ett pressmeddelande från polisen.

– Våra bilar är inte så säkra som man kan tro, i en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 km/h. Därför har vi denna vecka valt att fokusera våra kontroller på sträckor med lite högre hastigheter, till exempel landsvägar.

Därför förvarnar polisen

Polisen förvarnar innan det är dags för trafikveckor.

Det kan förefalla märkligt enligt vissa, men Edström förklarar att det finns ett syfte med det.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat, säger hon.

– Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken.

Foto: A. Mills resp Kävlinge kommun

Text: Redaktionen

På nytt är bedragarna igång och försöker lura folk på pengar.

Den här gången är det bluffmejl som uppmärksammas.

Närmare bestämt är det bedragare som utger sig för att vara leveransjätten DHL.

Det rapporterar Råd & Rön.

Så lyder mejlet

Enligt Råd & Rön lyder bluffmejlet som följer:

– Vi hoppas att detta meddelande når dig väl. Vi beklagar att vi inte kunde slutföra leveransen av ditt paket. För att lösa detta problem och säkerställa en framgångsrik leverans, vänligen kontakta oss på [email protected] så snart som möjligt.

– Vårt team finns här för att hjälpa dig och se till att du får ditt paket så snart som möjligt. Tack för din förståelse och samarbete.

Radera direkt

Det rör sig alltså om ett bluffmejl och det bör raderas direkt.

Bedragarna låtsas vara från DHL och i vanlig ordning är det svårt att skilja på vad som är riktigt och vad som är bedrägeri.

Ovanstående mejl är hur som helst ett försök till nätfiske och ingenting man ska lyssna till.

Det är nätfiske

Nätfiske har blivit ett allt större problem i Sverige.

Polisen förklarar.

– Nätfiske som även kallas phishing är när bedragare på olika sätt "fiskar" efter dina uppgifter. 

– Var misstänksam om du exempelvis får mejl med uppmaning om att klicka på en länk och fylla i dina bankuppgifter. Följ aldrig sådana uppmaningar.

Gör detta

Den som blir utsatt för nätfiske har ett antal saker att sätta igång med direkt.

- Vidarebefordra meddelandet till 7726. Siffrorna motsvarar ordet SPAM på knappsatsen i telefonen och är globalt etablerat för att rapportera bluff-sms.

- Om du misstänker att du blivit utsatt för nätfiske ska du göra en polisanmälan och kontakta din bank.

Bedragare blir allt smartare och använder många olika typer av metoder för att försöka lura folk på pengar.

Ofta används kända varumärken - vilket är varför man bör vara uppmärksam på märkliga och suspekta meddelanden som kommer från sådana avsändare som låtsas vara aktörer som Ikea, DHL eller polisen.

Foto: J. Morgan

Text: Redaktionen

Tonfisk på burk är en mycket vanlig vara i våra livsmedelsbutiker.

Men hur nyttigt är det egentligen?

Den frågan har två europeiska organisationer undersökt i en ny rapport, enligt Euronews.

Och resultatet som de har kommit fram till är oroväckande.

”Kolossal risk för folkhälsan”

Rapporten har tagits fram av de franska NGO:erna Bloom, som jobbar för att bevara den marina miljön, och Foodwatch, som är en konsumentorganisation.

I undersökningen har 150 burkar tonfisk från fem olika europeiska länder analyserats; Tyskland, Storbritannien, Spanien, Frankrike och Italien.

Resultaten visade att samtliga analyserade burkar innehöll kvicksilver.

Och inte nog med det: 57 procent av den analyserade tonfisken innehöll mer än 0,3 mg/kg, vilket i många fall ses som ett gränsvärde för andra typer av fisk.

– Vad vi i slutändan får på våra tallrikar är en kolossal risk för folkhälsan som inte tas på allvar, säger Karine Jacquemart, vd för Foodwatch i Frankrike, enligt kanalen.

Äter stora mängder tonfisk

En genomsnittlig europé äter över 2,8 kilo tonfisk per år. Det vanligaste är att man äter tonfisk på burk.

Konserveringsprocessen kan medföra att kvicksilverkoncentrationen fördubblas eller tredubblas, menar Bloom.

Enligt nuvarande europeisk standard är gränsvärdet för kvicksilver i tonfisk 1 mg/kg.

Bloom och Foodwatch menar att man tillåter alldeles för höga halter kvicksilver i tonfisk och att det utgör en fara för folkhälsan.

– Vi kommer inte att ge upp förrän vi har en mer skyddande europeisk standard, säger Karine Jacquemart.

Kan vara hälsofarligt

Organisationerna menar att tonfiskindustrins lobbyister har haft ett stort inflytande, vilket har lett till att européer inte skyddas i tillräckligt hög utsträckning.

Metylkvicksilver, som är den vanligaste kvicksilverformen när det gäller mat, anses bland annat kunna orsaka cancer.

Enligt WHO är metylkvicksilver extra farligt för gravida kvinnor och för barn.

Olika länder gör dock olika bedömningar, och exempelvis svenska Livsmedelsverket anser att det går bra för gravida kvinnor att äta tonfisk på burk.

Men Bloom och Foodwatch menar alltså att produkten är mer hälsofarlig än vad många tror och att man därför måste göra mer för att skydda konsumenter.

Foto: Marco Verch

Text: Redaktionen