Storsatsning av Stefan Löfven – blev ingen succé

2023 11 02

För sju år sedan meddelade Sveriges förre statsminister en kraftfull satsning för landets skolelever.

Barn och ungdomar läser för lite.

Det ville Stefan Löfven, före detta partiledare för Socialdemokraterna och statsminister mellan 2014 och 2021, råda bot på.

– Vi ska läsa! utropade S-ledaren inför publik under ett sommartal i augusti 2016.

Ingen effekt på namnbyte

En del av satsningen bestod i att byta namn på “Höstlov” och istället etablera begreppet “Läslov”.

Inspirationen hämtades från hur sportlovet uppmuntrar till fysisk aktivitet – och tanken var att unga personer med hjälp av namnbytet skulle börja läsa mer.

Sju år senare ger Skolverket sin syn på satsningen.

Men inte mycket tyder på att ordet “Läslov” i någon större utsträckning ersatt det ursprungliga begreppet “Höstlov”, rapporterar SVT.

– Själva begreppet i sig kanske har varit lite svårt att etablera, säger Tammi Gustafsson Nadels, undervisningsråd på myndigheten, till tv-kanalen.

– Det kan man förstå eftersom Höstlov funnits i decennier.

"Barnen måste läsa mer"

Vid tidpunkten för namnbytet på lovet underströk Stefan Löfven att det inte enbart är skolans ansvar att uppmuntra och främja läsande bland de yngre.

– Det är därför vi adderar resurser till exempelvis skolbiblioteket. Vi gör läslyftet för att lärare ska bli ännu bättre på att stimulera läsande och få barnen att läsa mer, sade han till Länstidningen i samband med ett besök i Södertälje 2016.

Når inte tonåringar

Trots att begreppet ”Läslov” inte slagit igenom går det dock att skönja en viss ökning för läsfrämjande aktiviteter.

Enligt Skolverket tycks medvetenheten om att läsning är viktigt vara större.

Skillnaden märks mest bland yngre barn och föräldrar – men en grupp verkar vara betydligt svårare att nå.

– Tonåringar, konstaterar bibliotekspedagogen Kristin Andersson till SVT.

Bygger vidare

Den nuvarande M-KD-L-regeringen har tagit rygg på Löfvens satsning.

Att så är fallet framgår när regeringskansliet själva använder sig av det “nya” begreppet i officiella sammanhang.

– Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen, framhöll regeringskansliet i ett pressmeddelande förra veckan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftad smäll efter nyår

2023 12 07

Mängder med elkonsumenter står inför ännu en höjd avgift efter årsskiftet.

Hushållen i södra Sverige har inte haft det lätt den senaste veckan.

Kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 stoppades i onsdags – och återstarten har skjutits fram flera gånger.

Senast ikväll kom beskedet att reaktorn kommer att gå på halvfart fram till och med fredag, vilket förstås fortsätter påverka elpriserna som sköt i höjden efter förra veckans avbrott.

Höjer elnätsavgiften

Nu måste elkonsumenter i de sydligare delarna av landet förhålla sig till fler dåliga nyheter.

Den 1 januari 2024 höjs elnätsavgiften för samtliga 280 000 kunder till energijätten Kraftringen, vilket bolaget bekräftar i ett internt mejlutskick på onsdagen.

– På grund av de stora investeringarna som har gjorts och kommer att göras, kostnadsutvecklingen av material och tjänster samt ökade abonnemangsavgifter från överliggande nätägare (E.ON), förklarar Kraftringen i mejlet.

Byter modeller

Enligt eljätten handlar det om en investering värd 1,9 miljarder kronor som ska stabilisera elleveranser de kommande fem åren.

Kraftringen kommer också att byta beräkningsmodell för överföringsavgiften – från den som låg på fast pris per kilowattimme till en avgift som är baserad på timpris.

Även beräkningsmodellen för nätersättningen ändras till den rörliga varianten.

– Elproducenter som matar in el i lokalnätet gör att vi som lokalnätägare får mindre elnätsförluster och därför också lägre elnätsförlustkostnader, framhåller Kraftringen.

Högsta priserna i Sverige

Kraftringen underhåller elnätet i både delar av Skåne och Småland.

Enligt Nils Holgersson-rapporten, som kartlagt avgifterna i alla Sveriges kommuner, hade elbolaget den dyraste elnätsavgiften i hela Sverige för ett år sedan.

Redan då försvarades det höga priset med investeringar.

– Generellt har vi en stabil och långsiktig prissättning. Under de senaste åren har vi ökat vår investeringstakt och framöver kommer vi att öka den ännu mer, sade bolagets ekonomidirektör Micke Andersson till SVT vid tillfället.

Enligt Kraftringen rider man dock inte på någon framgångsvåg med anledning av höga elpriser.

– Det är snarare så att vi påverkas negativt av de höga elpriserna, sade Micke Andersson förra vintern.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

SVERIGE: Nu höjs pensionen – för hundratusentals svenskar

2023 12 06

Från och med 1 januari 2024 så kommer cirka 155 000 svenskar få en höjd pension.

Det meddelar försäkring- och pensionsbolaget Folksam.

Företaget har beslutat att inflationssäkra pensionen.  

Cirka 65 000 kunder hos företaget med förmånsbestämd tjänstepension inom ramen för KTP 2 kommer att få sin pension höjd med 6,48 procent.

Tjänstepensionen kommer även att höjas med motsvarande procentsats för cirka 90 000 kunder där pensionen inte betalats ut än.

Dessutom kan drygt 2 600 arbetsgivare räkna med premiereduceringar på 30 procent under 2024.

”Stor skillnad”

Folksam motiverar beslutet med att man vill säkerställa att pensionerna inte ”äts upp av inflationen”.

– I dessa tider när allt fler märker av den rådande ekonomiska oron och stigande priser kan höjningen av tjänstepensionen med över sex procent göra stor skillnad.

– Dessutom kommer uppräkningen av intjänad pension och reduceringen av premierna bidra till att hålla nere pensionskostnaderna för nästan 2 600 arbetsgivare.

Det säger Katrin Röcklinger, chef Affärsområde Liv på Folksam. 

Under mitten av januari 2024 skickas utbetalningsbesked ut till Folksams kunder. Där kommer det nya pensionsbeloppet att framgå.

Större procentuell höjning 2022

Förra året genomförde Folksam en procentuell större höjning av pensionerna.

Tjänstepensionerna höjdes med 10,84 procent och premiereduceringar med 60 procent.

– Folksam är finansiellt starkt och allt överskott ska gå tillbaka till våra kunder i form av exempelvis återbäring eller sänkta premier.  Vi kan se tillbaka på ett antal år med bra avkastning på våra förvaltade pensionspengar inom dessa avtalsområden och därför genomför vi nu kraftiga sänkningar av premierna för många företag, sa Katrin Röcklinger då.

Folksams förändringar av pensionen 2024

  1. Privatpersoner, drygt 155 000 personer: 
    - Pensionstillägg och fribrev inom ramen för KTP 2 höjs med 6,48 procent vilket motsvarar inflationen det senaste året 
    - Sjukpensionstilläggen höjs med 6,48 procent inom KTP2, motsvarande siffra för KTP1 är 9,14 procent 
  2. Arbetsgivare, knappt 2 600 stycken: 
    - Premiereducering för ålderspension och familjepension med 30 procent  
    - Premiereducering för sjukpension med 95 procent (KTP2) och 80 procent (KTP1) 
    - Premiereducering för premiebefrielseförsäkringen med 90 procent (KTP2) och 15 procent (KTP1) 

Källa: Folksam

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen