Storsatsning av Stefan Löfven – blev ingen succé

2023 11 02

Barn och ungdomar läser för lite.

Det ville Stefan Löfven, före detta partiledare för Socialdemokraterna och statsminister mellan 2014 och 2021, råda bot på.

– Vi ska läsa! utropade S-ledaren inför publik under ett sommartal i augusti 2016.

Ingen effekt på namnbyte

En del av satsningen bestod i att byta namn på “Höstlov” och istället etablera begreppet “Läslov”.

Inspirationen hämtades från hur sportlovet uppmuntrar till fysisk aktivitet – och tanken var att unga personer med hjälp av namnbytet skulle börja läsa mer.

Sju år senare ger Skolverket sin syn på satsningen.

Men inte mycket tyder på att ordet “Läslov” i någon större utsträckning ersatt det ursprungliga begreppet “Höstlov”, rapporterar SVT.

– Själva begreppet i sig kanske har varit lite svårt att etablera, säger Tammi Gustafsson Nadels, undervisningsråd på myndigheten, till tv-kanalen.

– Det kan man förstå eftersom Höstlov funnits i decennier.

"Barnen måste läsa mer"

Vid tidpunkten för namnbytet på lovet underströk Stefan Löfven att det inte enbart är skolans ansvar att uppmuntra och främja läsande bland de yngre.

– Det är därför vi adderar resurser till exempelvis skolbiblioteket. Vi gör läslyftet för att lärare ska bli ännu bättre på att stimulera läsande och få barnen att läsa mer, sade han till Länstidningen i samband med ett besök i Södertälje 2016.

Når inte tonåringar

Trots att begreppet ”Läslov” inte slagit igenom går det dock att skönja en viss ökning för läsfrämjande aktiviteter.

Enligt Skolverket tycks medvetenheten om att läsning är viktigt vara större.

Skillnaden märks mest bland yngre barn och föräldrar – men en grupp verkar vara betydligt svårare att nå.

– Tonåringar, konstaterar bibliotekspedagogen Kristin Andersson till SVT.

Bygger vidare

Den nuvarande M-KD-L-regeringen har tagit rygg på Löfvens satsning.

Att så är fallet framgår när regeringskansliet själva använder sig av det “nya” begreppet i officiella sammanhang.

– Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen, framhöll regeringskansliet i ett pressmeddelande förra veckan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lägg mobilen i kylskåpet

2026 06 29

Sverige har drabbats av värmebölja, vilka kan leda till plötsliga och oväntade problem med mobiltelefonen.

Nu uppmanas mobilanvändare att lägga sin telefon i kylskåpet.

Batteriet kan dö

Värmen kan göra att mobilen blir överhettad i solen.

Det kan leda till att batteriet dör – eller i värsta fall till och med exploderar, rapporterar SR.

Batteriforskaren Daniel Brandell föreslår en drastisk åtgärd för att motverka problemet och rädda mobilen om den blir för varm.

– Genom att lägga den inne i kylskåpet, skulle jag föreslå, säger han till radiokanalen.

Enligt batteriforskaren finns det en risk att vätskor i mobilbatteriet förångas i högsommarvärmen.

Det kan leda till att telefonen sväller upp och slutar fungera.

Processen avbryts dock direkt om man lägger mobilen i kylskåpet.

Däremot finns det en annan metod som man bör undvika, menar experten.

Undvik det här

När mobilen hettas upp i värmen kan vissa få för sig att lägga den i frysen, som en akut åtgärd för att snabbt kyla ned den.

Batteriforskaren avråder dock från en sådan åtgärd.

Att lägga mobilen i frysen kan få oönskade konsekvenser.

– Man ska egentligen inte lägga den i frysen för att snabbkyla den, för det finns en risk för att man glömmer den där, och då kan det hända andra dåliga saker. Så att kylen är bra, men frysen är det inte, säger Daniel Brandell till radiokanalen.

Det finns även flera andra saker som är viktiga att tänka på för att skydda sin mobil från sommarvärmen.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Tips om laddning och mobilskal

På sommaren ska man försöka undvika att utsätta mobilen för direkt solljus. Det är lätt hänt att man låter mobilen bli liggande på ett bord eller på stranden där solen skiner, men det kan alltså leda till överhettning och man bör därför tänka på att lägga den i skuggan.

Man bör också ta av skalet på mobilen, särskilt om den blir överhettad, eftersom skalet håller kvar värmen, rapporterar PC-tidningen.

Dessutom bör man undvika att ladda mobilen i stark värme, särskild om telefonen redan är varm. Se till att den svalnar innan du laddar den.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor - hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Foto: S. Buissinne

Text: Redaktionen

Avgift på tusentals kronor för hushåll – ny regel nästa vecka

2026 06 28

En ny sanktionsavgift införs nästa vecka i Sverige.

Avgiften gör att även små fel i ansökningar till Försäkringskassan kan kosta hushåll flera tusen kronor.

Slår mot fel

Försäkringskassan kräver att felaktigt utbetalda pengar betalas tillbaka.

Från och med 1 juli införs även en ny sanktionsavgift för personer som får för mycket ersättning från Försäkringskassan.

Det spelar ingen roll om felet beror på slarv eller missförstånd i blanketten – avgiften kan ändå tas ut.

– Det gäller också den som har gjort fel av misstag eller inte har meddelat att uppgifter har ändrats, till exempel om man har fått ny lön eller har flyttat, uppger Försäkringskassan.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Minst 2 368 kronor

Den nya avgiften är 25 procent av det belopp som betalats ut fel, men med en viktig bottennivå.

Oavsett hur litet felet är måste den enskilde betala minst 2 368 kronor.

I ett exempel från Försäkringskassan innebär det att om någon fått 12 000 kronor för mycket i ersättning, kan sanktionsavgiften bli 3 000 kronor utöver återbetalning av beloppet.

– Anledningen till den nya avgiften är att regeringen vill motverka felaktiga utbetalningar, oavsett om det handlar om slarv eller bidragsbrott, meddelar Försäkringskassan.

Skärpta regler kan leda till avstängning

Utöver sanktionsavgiften får Försäkringskassan även möjlighet att stänga av personer från ersättning i upp till tre år om uppgifter lämnats medvetet fel eller av grov vårdslöshet.

Det kan omfatta flera typer av stöd, som sjukpenning, vab, föräldrapenning och bostadsbidrag.

En avstängning ska kunna gälla mellan tre månader och tre år.

Förändringen bygger på ett riksdagsbeslut där en majoritet röstade för förslaget.

Syftet är enligt regeringen att minska felaktiga utbetalningar och stärka kontrollen av välfärdssystemet – även när det handlar om rena misstag i ansökningar.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen