19 aug 26

Storsatsning av Stefan Löfven – blev ingen succé

2023 11 02

För sju år sedan meddelade Sveriges förre statsminister en kraftfull satsning för landets skolelever.

Barn och ungdomar läser för lite.

Det ville Stefan Löfven, före detta partiledare för Socialdemokraterna och statsminister mellan 2014 och 2021, råda bot på.

– Vi ska läsa! utropade S-ledaren inför publik under ett sommartal i augusti 2016.

Ingen effekt på namnbyte

En del av satsningen bestod i att byta namn på “Höstlov” och istället etablera begreppet “Läslov”.

Inspirationen hämtades från hur sportlovet uppmuntrar till fysisk aktivitet – och tanken var att unga personer med hjälp av namnbytet skulle börja läsa mer.

Sju år senare ger Skolverket sin syn på satsningen.

Men inte mycket tyder på att ordet “Läslov” i någon större utsträckning ersatt det ursprungliga begreppet “Höstlov”, rapporterar SVT.

– Själva begreppet i sig kanske har varit lite svårt att etablera, säger Tammi Gustafsson Nadels, undervisningsråd på myndigheten, till tv-kanalen.

– Det kan man förstå eftersom Höstlov funnits i decennier.

"Barnen måste läsa mer"

Vid tidpunkten för namnbytet på lovet underströk Stefan Löfven att det inte enbart är skolans ansvar att uppmuntra och främja läsande bland de yngre.

– Det är därför vi adderar resurser till exempelvis skolbiblioteket. Vi gör läslyftet för att lärare ska bli ännu bättre på att stimulera läsande och få barnen att läsa mer, sade han till Länstidningen i samband med ett besök i Södertälje 2016.

Når inte tonåringar

Trots att begreppet ”Läslov” inte slagit igenom går det dock att skönja en viss ökning för läsfrämjande aktiviteter.

Enligt Skolverket tycks medvetenheten om att läsning är viktigt vara större.

Skillnaden märks mest bland yngre barn och föräldrar – men en grupp verkar vara betydligt svårare att nå.

– Tonåringar, konstaterar bibliotekspedagogen Kristin Andersson till SVT.

Bygger vidare

Den nuvarande M-KD-L-regeringen har tagit rygg på Löfvens satsning.

Att så är fallet framgår när regeringskansliet själva använder sig av det “nya” begreppet i officiella sammanhang.

– Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen, framhöll regeringskansliet i ett pressmeddelande förra veckan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 nov 26

Mohamed Ali (V) i Putinskandal

2026 11 14

Vänsterpartiets riksdagsledamot Mohamed Alis inlägg i sociala medier fortsätter att skapa rubriker.

Det har tidigare rapporterats om att Ali utryckt att han vill förbjuda prideflaggor och att han spridit konspirationsteorier om Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023.

Nu kommer nya avslöjanden. 

Mohamed Ali ska ha delat fler inlägg som tydligt strider mot Vänsterpartiets partilinje, rapporterar Expressen.

Lättklädda kvinnor och niqab 

Ett av inläggen innehåller ett sju minuter långt klipp från en debatt om niqb i egyptisk tv.

I klippet uttalar sig Ahmed Karima, professor i islamisk rätt vid al-Azharuniversitetet, om det heltäckande plagget. Han säger bland annat att ”den lättklädda kvinnan utgör en större fara för samhället än kvinnan som bär niqab”, rapporterar Expressen.

– De värderingar som återges hör inte hemma i Vänsterpartiet. Det är viktigt att Mohamed visar att han förändrat sitt synsätt och delar Vänsterpartiets värderingar, framhåller V:s partisekreterare Maria Forsberg i en kommentar till tidningen.

Delat Putinlögn

Mohamed Ali ska även ha delat ett påstående som tillskrivs Rysslands diktator Vladimir Putin.

Påståendet kommer från sajten Geopolitica och går ut på att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA skulle ligga bakom 95 procent av världens terrordåd.

USA:s finansdepartementet har pekat ut den ryske ultranationalisten Alexander Dugin som ansvarig för Geopolitica – en sajt som enligt amerikanska myndigheter används för att sprida rysk propaganda och västfientliga budskap.  

– Dugin kontrollerar Geopolitica, en webbplats som fungerar som en plattform för ryska ultranationalister att sprida desinformation och propaganda riktad mot västerländska och andra målgrupper, framhöll finansdepartementet i ett uttalande 2022.  

Alexander Dugin har sedan 1990-talet argumenterat för ett expansionistiskt Ryssland och beskrivit Ukraina som en central del av den ryska intressesfären. Mycket av Dugins tankegångar har senare blivit framträdande i Vladimir Putins retorik och politik.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


13 nov 26

C-väljare har valt sida

2026 11 13

Under fredagen ska Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M) presentera sina ”totalpaket” för Centerpartiet.

Redan nu står det klart vilka regeringsalternativ S- och M-ledaren kommer att presentera. 

Andersson avser att bilda en regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet, med stöd av Vänsterpartiet.

Kristersson går i sin tur fram med en borgerlig regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, som Sverigedemokraterna har lovat att acceptera.

Nu ger Centerpartiets väljare besked om vilket alternativ de föredrar.

Nästan hälften, 49 procent, svarar att de föredrar en regering med S, MP och C, med V som samarbetsparti utanför regeringen. Det visar en undersökning från SVT/Indikator Opinion.

Samtidigt svarar 38 procent att de föredrar en borgerlig regering med passivt stöd från SD.

– När man får välja mellan de olika regeringsalternativen föredrar en majoritet en Andersson-regering. Men de allra flesta av dem vill då att Vänsterpartiet står utanför regeringen och agerar samarbetsparti, säger Indikators opinionschef Per Oleskog Tryggvason till SVT.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

SD-lösning framför Vänsterpartiet

Magdalena Anderssons regeringsalternativ ligger dock inte på bordet. Vänsterpartiet har fortfarande inte backat från sitt krav på ministerposter.

Om V står fast vid sitt krav anser en majoritet av Centerpartiets väljare att en borgerlig regering är det bästa alternativet.

Över hälften, 54 procent, föredrar en borgerlig regering, som släpps fram av SD, om Vänsterpartiet håller fast vid sin röda linje.

Betydligt färre, 28 procent, föredrar i ett sådant scenario en regering med S, MP, C och V. Samtidigt är 12 procent beredda att gå till extra val.

– Vi vet från tidigare undersökningar att Centerpartiets väljare har starka antipatier mot både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, men att man tycker mer illa om SD. Samtidigt är det skillnad på att ett parti sitter i regeringen och att det ger sitt stöd från utsidan, säger Per Oleskog Tryggvason.

Andra läser: 2 000 kronor direkt – många bilister går i samma fälla

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen