Storsatsning av Stefan Löfven – blev ingen succé

2023 11 02

För sju år sedan meddelade Sveriges förre statsminister en kraftfull satsning för landets skolelever.

Barn och ungdomar läser för lite.

Det ville Stefan Löfven, före detta partiledare för Socialdemokraterna och statsminister mellan 2014 och 2021, råda bot på.

– Vi ska läsa! utropade S-ledaren inför publik under ett sommartal i augusti 2016.

Ingen effekt på namnbyte

En del av satsningen bestod i att byta namn på “Höstlov” och istället etablera begreppet “Läslov”.

Inspirationen hämtades från hur sportlovet uppmuntrar till fysisk aktivitet – och tanken var att unga personer med hjälp av namnbytet skulle börja läsa mer.

Sju år senare ger Skolverket sin syn på satsningen.

Men inte mycket tyder på att ordet “Läslov” i någon större utsträckning ersatt det ursprungliga begreppet “Höstlov”, rapporterar SVT.

– Själva begreppet i sig kanske har varit lite svårt att etablera, säger Tammi Gustafsson Nadels, undervisningsråd på myndigheten, till tv-kanalen.

– Det kan man förstå eftersom Höstlov funnits i decennier.

"Barnen måste läsa mer"

Vid tidpunkten för namnbytet på lovet underströk Stefan Löfven att det inte enbart är skolans ansvar att uppmuntra och främja läsande bland de yngre.

– Det är därför vi adderar resurser till exempelvis skolbiblioteket. Vi gör läslyftet för att lärare ska bli ännu bättre på att stimulera läsande och få barnen att läsa mer, sade han till Länstidningen i samband med ett besök i Södertälje 2016.

Når inte tonåringar

Trots att begreppet ”Läslov” inte slagit igenom går det dock att skönja en viss ökning för läsfrämjande aktiviteter.

Enligt Skolverket tycks medvetenheten om att läsning är viktigt vara större.

Skillnaden märks mest bland yngre barn och föräldrar – men en grupp verkar vara betydligt svårare att nå.

– Tonåringar, konstaterar bibliotekspedagogen Kristin Andersson till SVT.

Bygger vidare

Den nuvarande M-KD-L-regeringen har tagit rygg på Löfvens satsning.

Att så är fallet framgår när regeringskansliet själva använder sig av det “nya” begreppet i officiella sammanhang.

– Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen, framhöll regeringskansliet i ett pressmeddelande förra veckan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

S vill skärpa lagen – ”helt orimligt att tjäna pengar på det”

2026 07 27

Den 13 september är det val i Sverige.

Vallöftena Inför nästa mandatperiod presenteras i en strid ström.

Socialdemokraterna lyfter olika områden där satsningar ska göras, om partiet vinner förtroende i höstens val. Bland annat sjukvården.

– Genom massiva satsningar på personalen ska vårdköerna kortas, kontakten med vårdcentralen underlättas och tryggheten återuppbyggas i hela landet, uppger partiet.

Fritt fram för alternativ

En av vårdfrågorna som S siktar in sig på är alternativmedicinska behandlingar, rapporterar SvD.

Idag finns regleringar kring några allvarliga sjukdomar som diabetes, epilepsi och cancer. De får endast legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal hantera.

Men i övrigt är det relativt fritt fram för alternativmedicinen, där också tillsynen är relativt liten.

Detta vill S ändra på.

– Sjuka människor ska inte hamna i händerna på oseriösa aktörer. Det riskerar att undergräva tilltron till vården och kan göra att människor avstår behandling med livshotande konsekvenser, säger partiets sjukvårdspolitiska talesperson, Fredrik Lundh Sammeli, till tidningen.

Läs mer: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

”Helt orimligt att tjäna pengar”

S menar att nuvarande linje är ett hål i lagen, och vill nu skärpa reglerna kring marknadsföring av behandlingar som saknar vetenskaplig grund och stärka patientskyddet.

– Det är helt orimligt att man utan vetenskapligt stöd kan tjäna pengar på människors utsatthet. Lagstiftningen hänger inte med i dagens utveckling, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Sjukvårdsminister Elisabeth Lann (KD) utesluter inte att se över lagen kring alternativa medicinska behandlingar, men har under nuvarande mandatperiod prioriterad andra frågor, uppger tidningen.

Fokus på vårdköer

Under de senaste fyra åren har ett av regeringens stora fokus varit att minska vårdköerna. Och enligt siffror som de styrande partierna presenterar har trenden börjat vända neråt.

– Regeringens målmedvetna fokus att korta köerna har tack vare regionernas och framförallt vårdpersonalens arbete gett resultat. Vi fortsätter arbetet för att varje patient ska få vård i tid, säger Elisabet Lann, i ett uttalande.

Läs mer: Matpriserna kan rusa – varnar för ny prischock

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Då måste du kontakta banken direkt – när du får Swish

2026 07 26

Swish förenklar livet för många, men används också i kriminella syften.

Swish har blivit oerhört populärt bland svenskarna.

8,8 miljoner använder betaltjänsten – och i maj månad genomfördes totalt 107 miljoner betalningar via tjänsten.

Men samtidigt uppmärksammas nu ett mer besvärande fenomen.

Vissa försöker få andra att ta emot swishbetalningar och be dem ta ut kontanter för att tvätta pengar.

“Mattias” drabbad

Den 53-åriga Stockholmsbon Mattias, som egentligen heter något annat, är en av dem som drabbats.

Inför en fotbollsmatch skulle han träffa några vänner på Södermalm, när två unga män kom fram till honom.

– En av dem hoppar ut ur bilen och frågar om jag kan hjälpa honom med en grej. Han säger att han behöver pengar för att gå och klippa sig, men att hans bankkort inte fungerar, säger han till SvD.

Sade nej

Killen som kom fram ville swisha en summa till Mattias, som han sedan skulle ta ut i kontanter.

Mattias hade hört talas om att kriminella tvättar pengar via swish, och sade därför nej.

Om han hade sagt ja kunde han ha gjort sig skyldig till penningtvättsbrott.

Towe Hägg vid Stockholmspolisen berättar att man bör ta kontakt med banken direkt om en oväntad swishbetalning dyker upp på kontot.

Att låna ut sitt bankkonto till pengatvätt är nämligen brottsligt även om man inte har uppsåt.

– Tar man emot pengar, eller förmedlar dem vidare, måste man vara säker på var de kommer ifrån, säger Hägg.

Läs mer: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Då blir man penningmålvakt

En penningmålvakt är någon som tar emot pengar på sitt konto och skickar dem vidare, ofta på uppmaning av någon annan.

– Det kan låta harmlöst men handlar ofta om pengar från kriminell verksamhet, förklarar Swish.

– Syftet är att göra det svårare att se var pengarna kommer ifrån, eftersom de passerar flera olika konton.

Var uppmärksam

Swish uppmanar svenskarna att vara uppmärksam på om:

- Du får pengar du inte förväntat dig.

- Någon ber dig föra vidare pengar.

- Du erbjuds ersättning för att ta emot eller föra vidare pengar – ofta med argument som att det är “enkelt” eller “snabba pengar”.

Läs mer: Matpriserna kan rusa – varnar för ny prischock

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen