Storsatsning av Stefan Löfven – blev ingen succé

2023 11 02

För sju år sedan meddelade Sveriges förre statsminister en kraftfull satsning för landets skolelever.

Barn och ungdomar läser för lite.

Det ville Stefan Löfven, före detta partiledare för Socialdemokraterna och statsminister mellan 2014 och 2021, råda bot på.

– Vi ska läsa! utropade S-ledaren inför publik under ett sommartal i augusti 2016.

Ingen effekt på namnbyte

En del av satsningen bestod i att byta namn på “Höstlov” och istället etablera begreppet “Läslov”.

Inspirationen hämtades från hur sportlovet uppmuntrar till fysisk aktivitet – och tanken var att unga personer med hjälp av namnbytet skulle börja läsa mer.

Sju år senare ger Skolverket sin syn på satsningen.

Men inte mycket tyder på att ordet “Läslov” i någon större utsträckning ersatt det ursprungliga begreppet “Höstlov”, rapporterar SVT.

– Själva begreppet i sig kanske har varit lite svårt att etablera, säger Tammi Gustafsson Nadels, undervisningsråd på myndigheten, till tv-kanalen.

– Det kan man förstå eftersom Höstlov funnits i decennier.

"Barnen måste läsa mer"

Vid tidpunkten för namnbytet på lovet underströk Stefan Löfven att det inte enbart är skolans ansvar att uppmuntra och främja läsande bland de yngre.

– Det är därför vi adderar resurser till exempelvis skolbiblioteket. Vi gör läslyftet för att lärare ska bli ännu bättre på att stimulera läsande och få barnen att läsa mer, sade han till Länstidningen i samband med ett besök i Södertälje 2016.

Når inte tonåringar

Trots att begreppet ”Läslov” inte slagit igenom går det dock att skönja en viss ökning för läsfrämjande aktiviteter.

Enligt Skolverket tycks medvetenheten om att läsning är viktigt vara större.

Skillnaden märks mest bland yngre barn och föräldrar – men en grupp verkar vara betydligt svårare att nå.

– Tonåringar, konstaterar bibliotekspedagogen Kristin Andersson till SVT.

Bygger vidare

Den nuvarande M-KD-L-regeringen har tagit rygg på Löfvens satsning.

Att så är fallet framgår när regeringskansliet själva använder sig av det “nya” begreppet i officiella sammanhang.

– Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen, framhöll regeringskansliet i ett pressmeddelande förra veckan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Nya regler för hotellgäster – klassikern försvinner från rummen

2026 08 14

Ett klassiskt inslag under hotellvistelsen är snart ett minne blott.

I åratal har hotellgäster kunnat räkna med små flaskor med tvål och schampo i badrummet.

Nu försvinner produkterna.

Detta i enlighet med EU:s nya förpackningsförordning Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR).

Förordningen trädde i kraft under onsdagen och syftar till att varje medlemsstat, inklusive Sverige, ska minska sitt förpackningsavfall.

Som en del av detta kommer små schampo- och tvålflaskor att förbjudas på hotell runt om i hela landet.

– Hotellens små engångsflaskor med schampo, hudlotion och andra hygienprodukter kommer att försvinna. Istället kan du förvänta dig större fasta dispensers eller andra hållbara alternativ, framhåller organisationen Håll Sverige Rent.

Deadline

Engångsprodukterna kommer att fasas ut succesivt från svenska hotell.

Det finns dock en tydlig deadline.

Senast år 2030 ska samtliga flaskor vara borta.

I samma veva förbjuds engångsförpackningar på restauranger, kaféer och snabbmatsställen.

– Från 2030 blir det förbjudet att servera mat och dryck som konsumeras på plats i engångsplastförpackningar. Det gäller även de små plastförpackningarna för ketchup, dressing och kryddor, uppger Håll Sverige Rent.

ANDRA LÄSER: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Flera förbud hos Coop och Ica

Dessutom införs flera omfattande förbud i matbutiker. Nedan listar Håll Sverige Rent samtliga förbud:

- Plastpåsar för frukt och grönt förbjuds. Det mycket tunna plastpåsarna för frukt och grönt förbjuds helt under 2030. Detta eftersom EU anser att det finns stor risk att plastpåsarna blir skräp som hamnar i havet.

- Plast för att bunta flerpack förbjuds. Från och med 2030 blir det inga mer inplastade trepack majs eller sexpack öl. Omslagsplast för att bunta varor som flerpack förbjuds nämligen helt för flera typer av drycker och konserver.

- Ta med egna burkar och fyll på i butiken. När du handlar i större butiker kommer du att se fler påfyllningsstationer för både livsmedel och andra produkter. Butikerna ska avsätta 10 % av försäljningsytan till detta, vilket gör det enklare för dig att fylla på exempelvis tvättmedel, pasta eller snacks i egna behållare istället för att köpa förpackade produkter.

- Frukt och grönt – utan plast. Många frukter och grönsaker säljs idag i plastförpackningar, nät eller plastpåsar i storpack. Men från 2030 förbjuds engångsplast för frukt och grönt som säljs i förpackningar under 1,5 kg – särskilt när syftet inte är att förlänga hållbarheten. Det innebär att du kommer att se färre plastpåsar med exempelvis äpplen och färre citrusfrukter i plastnät.

LÄS OCKSÅ: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen