19 aug 26

Storsatsning av Stefan Löfven – blev ingen succé

2023 11 02

För sju år sedan meddelade Sveriges förre statsminister en kraftfull satsning för landets skolelever.

Barn och ungdomar läser för lite.

Det ville Stefan Löfven, före detta partiledare för Socialdemokraterna och statsminister mellan 2014 och 2021, råda bot på.

– Vi ska läsa! utropade S-ledaren inför publik under ett sommartal i augusti 2016.

Ingen effekt på namnbyte

En del av satsningen bestod i att byta namn på “Höstlov” och istället etablera begreppet “Läslov”.

Inspirationen hämtades från hur sportlovet uppmuntrar till fysisk aktivitet – och tanken var att unga personer med hjälp av namnbytet skulle börja läsa mer.

Sju år senare ger Skolverket sin syn på satsningen.

Men inte mycket tyder på att ordet “Läslov” i någon större utsträckning ersatt det ursprungliga begreppet “Höstlov”, rapporterar SVT.

– Själva begreppet i sig kanske har varit lite svårt att etablera, säger Tammi Gustafsson Nadels, undervisningsråd på myndigheten, till tv-kanalen.

– Det kan man förstå eftersom Höstlov funnits i decennier.

"Barnen måste läsa mer"

Vid tidpunkten för namnbytet på lovet underströk Stefan Löfven att det inte enbart är skolans ansvar att uppmuntra och främja läsande bland de yngre.

– Det är därför vi adderar resurser till exempelvis skolbiblioteket. Vi gör läslyftet för att lärare ska bli ännu bättre på att stimulera läsande och få barnen att läsa mer, sade han till Länstidningen i samband med ett besök i Södertälje 2016.

Når inte tonåringar

Trots att begreppet ”Läslov” inte slagit igenom går det dock att skönja en viss ökning för läsfrämjande aktiviteter.

Enligt Skolverket tycks medvetenheten om att läsning är viktigt vara större.

Skillnaden märks mest bland yngre barn och föräldrar – men en grupp verkar vara betydligt svårare att nå.

– Tonåringar, konstaterar bibliotekspedagogen Kristin Andersson till SVT.

Bygger vidare

Den nuvarande M-KD-L-regeringen har tagit rygg på Löfvens satsning.

Att så är fallet framgår när regeringskansliet själva använder sig av det “nya” begreppet i officiella sammanhang.

– Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen, framhöll regeringskansliet i ett pressmeddelande förra veckan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen