Storsatsning av Stefan Löfven – blev ingen succé

2023 11 02

För sju år sedan meddelade Sveriges förre statsminister en kraftfull satsning för landets skolelever.

Barn och ungdomar läser för lite.

Det ville Stefan Löfven, före detta partiledare för Socialdemokraterna och statsminister mellan 2014 och 2021, råda bot på.

– Vi ska läsa! utropade S-ledaren inför publik under ett sommartal i augusti 2016.

Ingen effekt på namnbyte

En del av satsningen bestod i att byta namn på “Höstlov” och istället etablera begreppet “Läslov”.

Inspirationen hämtades från hur sportlovet uppmuntrar till fysisk aktivitet – och tanken var att unga personer med hjälp av namnbytet skulle börja läsa mer.

Sju år senare ger Skolverket sin syn på satsningen.

Men inte mycket tyder på att ordet “Läslov” i någon större utsträckning ersatt det ursprungliga begreppet “Höstlov”, rapporterar SVT.

– Själva begreppet i sig kanske har varit lite svårt att etablera, säger Tammi Gustafsson Nadels, undervisningsråd på myndigheten, till tv-kanalen.

– Det kan man förstå eftersom Höstlov funnits i decennier.

"Barnen måste läsa mer"

Vid tidpunkten för namnbytet på lovet underströk Stefan Löfven att det inte enbart är skolans ansvar att uppmuntra och främja läsande bland de yngre.

– Det är därför vi adderar resurser till exempelvis skolbiblioteket. Vi gör läslyftet för att lärare ska bli ännu bättre på att stimulera läsande och få barnen att läsa mer, sade han till Länstidningen i samband med ett besök i Södertälje 2016.

Når inte tonåringar

Trots att begreppet ”Läslov” inte slagit igenom går det dock att skönja en viss ökning för läsfrämjande aktiviteter.

Enligt Skolverket tycks medvetenheten om att läsning är viktigt vara större.

Skillnaden märks mest bland yngre barn och föräldrar – men en grupp verkar vara betydligt svårare att nå.

– Tonåringar, konstaterar bibliotekspedagogen Kristin Andersson till SVT.

Bygger vidare

Den nuvarande M-KD-L-regeringen har tagit rygg på Löfvens satsning.

Att så är fallet framgår när regeringskansliet själva använder sig av det “nya” begreppet i officiella sammanhang.

– Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen, framhöll regeringskansliet i ett pressmeddelande förra veckan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen