S-regeringen storsatsar på sjukvården

2022 01 30

Sverige behöver fler vårdplatser, fler sjuksköterskor och en starkare sjukvård.

Det framhåller socialminister Lena Hallengren (S) som i dag presenterar en storsatsning från S-regeringen på svensk sjukvård.

Kortare köer

– 11 miljarder till vården för mer personal, bättre arbetsvillkor och kortare köer. Svensk sjukvård behöver en större kostym. Det gäller både våra vårdcentraler och våra sjukhus, anser Lena Hallengren (S).

Fyra fokusområden

S-regeringen har kommit överens med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om att satsa på flera särskilda fokusområden.

◾God och nära vård – en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav

◾Ökad tillgänglighet

◾Sammanhållen jämlik och säker vård

◾Personcentrerad, tillgänglig och jämlik sjukvård för graviditet, förlossning och eftervård.

Fler vårdplatser

– Vi behöver fler vårdplatser och en mer utbyggd primärvård. Regeringen avsätter cirka 11 miljarder kronor för att stärka vården 2022. Pengarna avsätts till fyra överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Satsningen är i enlighet med den beslutade statsbudgeten för 2022, framför Lena Hallengren (S).

Satsning på personalen

– Viktiga fokus i satsningen är att stärka tillgången på personal med rätt kompetens, att förbättra arbetsmiljön i vården och att korta väntetider och köer.  Mer personal, inte minst sjuksköterskor, är en förutsättning för att få fram fler vårdplatser, poängterar socialministern.

Fler praktikplatser

– En nyhet i överenskommelserna är därför att 250 miljoner kronor satsas på fler praktikplatser, VFU-platser, i vården för sjuksköterskestudenter. I dag är bristen på praktikplatser en av de största flaskhalsarna för att lärosätena ska kunna utbilda fler sjuksköterskor. Därför har satsningen stor betydelse, betonar Lena Hallengren (S) på sin Facebooksida.

Stor valfråga

Socialdemokraterna har understrukit att man vill satsa på sjukvården som även väntas bli en stor valfråga. Och Lena Hallengren (S) är mycket glad över satsningen.

– För mig som socialdemokratisk socialminister är det otroligt viktigt att vi har en stark hälso- och sjukvård, framhåller hon.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen