STORBRITANNIEN: Så kan Ukrainas armé få kraftig fördel mot Ryssland

2022 02 23

En inflytelserik politiker i Boris Johnsons parti öppnar för att införa en flygförbudszon över Ukraina.

Om USA, Storbritannien och Nato med allierade ger Ukraina ett sådant stöd skulle Rysslands möjlighet att anfalla kraftigt försämras.

Agera medans tid är

– Agera nu – istället för att vänta till Ryssland avancerar ännu mer. Sanktioner är inte tillräckligt, säger parlamentsledamot Tobias Ellwood som är ordförande i Storbritanniens parlaments försvarskommitté, House of Commons Defence Select Committee.

Nato ej på avbytarbänken

Han tillhör Boris Johnsons parti, De Konservativa, och representerar valdistriktet Bournemouth East.

– Nato får inte placeras på avbytarbänken. Det skapades för att upprätthålla Europas säkerhet. Vi måste nu överväga hur vi kan använda vår formidabla, hårda avskräckningsmakt för att svara på Ukrainas rop på hjälp, säger Tobias Ellwood.

Öppen för flygförbudszon

– Vi ska inte exkludera införandet av en potentiell flygförbudszon, anser försvarskommitténs ordförande.

En flygförbudszon skulle innebära att Väst hjälper Ukraina att bevaka landets luftrum med direktiven att eliminera all flygtrafik.

Fällde Gaddafi

Samma metod infördes med framgång av Storbritannien, Frankrike och allierade inklusive både Sverige och arabländerna Qatar och Förenade Arabemiraten mot Libyens diktator Muammar Gaddafi i samband med Väst stöd till Libyens folk mot den libyske diktatorn.

Skulle försvåra för Putin

En flygförbudszon över Ukraina skulle syfta till att förhindra Ryssland från att anfalla med stridsflyg från luften. Och det skulle i sin tur med stor säkerhet försvåra kraftigt för Rysslands diktator att snabbt inta Ukraina.

Ryssland är överlägset mot Ukraina i luften och väntas knäcka Ukraina just genom flygbombningar.

Kostsammare för Putinregimen

Att ta sig in i landet via marken är en betydligt svårare uppgift och även om Ryssland sannolikt skulle lyckas även med den uppgiften så skulle det bli en mycket kostsammare och farligare operation för Putinregimen.

Kan öka motståndet

Putin är även känslig för soldatförluster vilket sannolikt skulle öka det politiska motståndet mot honom på hemmaplan i Ryssland.

Ground Zero för frihet

Boris Johnson har svarat Tobias Ellwood att det är rätt att fokusera på Nato men att inget land i nuläget överväger att sända trupper till Ukraina – som inte är medlem i försvarsalliansen Nato.

– Ukraina är Ground Zero i slaget mellan frihet och diktatur, framhåller Tobias Ellwood.

Inte troligt

På grund av Västs inställning att man inte vill blanda sig i kriget med egna soldater är det inte troligt att man kommer att införa en flygförbudszon över Ukraina. Det torde nämligen leda till personförluster i form av piloter.

Polen och Baltikum

Polen, Estland, Lettland och Litauen här till de länder som kan väntas vilja gå längst för att hjälpa Ukraina. Även Storbritannien har så här långt gått i spetsen för att undsätta Ukraina och sända vapen till landet.

Foto: K. Gadeikyte

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ändrat krav i bilbesiktningen – nytt för i år

2025 03 24

Transportstyrelsen tar bort ett tidigare obligatoriskt krav i bilbesiktningen.

För sju år sedan infördes nödlarmet eCall, som automatiskt kontaktar larmcentralen vid en olycka, på nya bilar.

Då införde även Transportstyrelsen kravet att funktionen ska kontrolleras vid besiktningen.

Nu slopas samma krav, rapporterar SR.

Bakgrunden är nedstängningen av 2G- och 3G-nätet senare i år, som omfattar flera bilar med säkerhetssystemet.

Ändringen möts av stenhård kritik från Riksförbundet M Sverige.

– Det här är ju en säkerhetsfunktion. Det här är ett avsteg som man tagit för att en del biltillverkare inte tar frågan på tillräckligt allvar och struntat i att hitta en lösning, så då hjälper Transportstyrelsen dem, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige, till radion.

"Kommer undan"

Enligt en rapport från Trafikanalys kan uppemot 800 000 personbilar och lätta lastbilar påverkas av nedsläckningen av de gamla mobilnäten.

Situationen är allvarlig, understryker M Sverige som menar att det slopade kravet innebär att biltillverkare som struntat i att lösa problemet kan “komma undan”.

Transportstyrelsen menar dock att kravet tagits bort för bilisternas skull. Och det är möjligt att det kommer att återinföras så småningom.

– Kommissionen jobbar med ett förslag om ett nytt besiktningspaket. Där finns förslag om att göra en mer utvecklad kontroll av elektroniska system, där även eCall skulle kontrolleras, säger Anders Gunneriusson, utredare på Transportstyrelsen, till SR.

"Får inte komma i kläm"

M Sverige har tidigare flaggat för övergången då mobilnäten släcks.

En del bilmodeller går automatiskt över till 4G och vissa av de nyare bilarna är inte ens kompatibla med det gamla nätet, men flera saknar också helt teknik för att kommunicera över 4G-

Det poängterade förbundet för ett år sedan när frågan först uppmärksammades.

– Det är viktigt att enskilda bilägare inte kommer i kläm. Transportstyrelsen måste kräva av biltillverkarna att bilarna uppfyller gällande trafiksäkerhetskrav, nollvisionen medger inget annat, sade Carl-Erik Stjernvall i ett uttalande då.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen