Storbråk mellan Sverige och Kina

2024 09 29

Sverige har hamnat i bråk med stormakten Kina.

Kina har de senaste åren satt käppar i hjulen för Sverige inom ett specifikt område.

Stormakten sätter stopp för exporten till Sverige av en väldigt viktig råvara, visar en ny EU-rapport, enligt SR.

Det handlar om råvaran grafit.

Sverige enda drabbade landet

Kina dominerar marknaden för grafit, en råvara som behövs när man tillverkar elbilsbatterier.

Sverige uppges vara det enda landet i EU som drabbas av ett sådant handelshinder från kinesiskt håll, enligt radiokanalen.

– Sedan 2020 har Kinas handelsministerium slutat godkänna exportlicenser för export av konstgjorda grafitprodukter till Sverige, utan i våran mening uttryckligt beslut eller någon ytterligare förklaring, säger Olof Gill, EU-kommissionens talesperson i handelsfrågor, till SR.

Använder marknadsmakten

Problemet har pågått i flera år.

Från svenskt håll tror man att Kina använder sig av sin dominanta ställning för att kontrollera marknaden.

– Då kan man ju använda den här marknadsmakten för att konkurrera ut konkurrenter som inte är kinesiska, säger Tobias Persson, analytiker på Tillväxtanalys, till radiokanalen.

Grafit är alltså en viktig råvara när det gäller batteritillverkning, och bland de företag som är beroende av råvaran finns bland annat krisande Northvolt.

Företaget uppger dock att de har säkrat sin tillgång till råvaran, enligt radiokanalen.

Har kommersiella motiv

Frågan om Kinas särbehandling av Sverige när det gäller grafit har tidigare uppmärksammats internationellt.

Den ansedda tidningen The Economist lyfte frågan i en artikel redan 2023, under rubriken ”Why is China blocking graphite exports to Sweden?”

Enligt tidningen har Kina i det här fallet snarare ekonomiska och kommersiella motiv, snarare än politiska.

Redan i början av 2020 upptäckte svenska batteritillverkare att deras kinesiska leverantörer inte längre kunde sälja dem grafit, enligt tidningen.

Från svensk sida trodde man från början att det var ett övergående problem, men i stället har problemet blivit permanent – allt medan Kina ökat sina investeringar i europeiska batteriindustri, rapporterade The Economist.

Foto: Alejandro Luengo resp Linus Mimietz

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen