Storbank till svenska folket – ”räkna med mer nästa år”

2025 12 21

Efter flera år av ekonomisk press ser ljusare tider ut att vänta svenska hushåll.

Prognoser för de kommande åren pekar på högre löner, fler jobb och lägre kostnader – vilket sammantaget kan ge mer pengar kvar i plånboken för många, rapporterar GP.

Starkare ekonomi

Danske Bank ger svenska hushåll en anledning till optimism inför 2026.

Banken spår att nästa år blir bättre för privatekonomin, med både löneökningar och lägre inflation som gör att reallönerna väntas stiga.

– Återhämtningen ser ut att ha kommit igång, samtidigt som räntesänkningarna nu börjar verka. Det är mer pengar på väg ut och hushållen vet att man kommer få bättre ekonomi nästa år, säger Susanne Spector, Danske Banks chefsekonom, till GP.

Flera faktorer samverkar – arbetsmarknaden stärks, löneökningarna blir mer kännbara och skatterna väntas bli lägre för många.

Samtidigt dämpas prisökningarna, vilket gör att pengarna räcker längre i vardagen.

– Genom att se till att alla får mer pengar i plånboken, samtidigt som vi gör satsningar på offentlig konsumtion och investeringar stöttar finanspolitiken återhämtningen och lågkonjunkturen bedöms vara över 2027, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Lägre räntor

En viktig lättnad för många hushåll är utsikterna för räntorna.

När inflationen faller finns utrymme för lägre räntenivåer, vilket kan minska kostnaderna för bolån och andra krediter.

Detta väntas också få fart på bostadsmarknaden igen.

En stabilare marknad gynnar både de som redan äger sin bostad och de som planerar att köpa.

Mer i plånboken

Prognosen pekar på en tydligare återhämtning där lönerna återigen börjar växa snabbare än priserna.

Susanne Spector pekar också på flera beslut och ekonomiska faktorer som väntas stärka hushållens ekonomi ytterligare under 2026.

Förutom lägre matkostnader och minskade avgifter för barnomsorg bidrar skattesänkningar till att fler får mer kvar efter skatt.

– Hushållens ekonomi stärks nästa år inte bara på grund av sänkt matmoms och sänkta förskoleavgifter utan också på grund av lägre skatt på arbetsinkomster, bland annat ett nytt jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt, sänkt skatt för pensionärer och lägre bolåneräntor, säger Susanne Spector.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: S Bughdaryan

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen