Storbank: Optimism bland svenska folket – 94 procent gör samma sak

2024 04 18

Det uppger storbanken SBAB i en färsk analys.

SBAB pekar på att 94 procent av bankens nya bolånekunder valde rörlig ränta i mars.

– Det tyder på att man förväntar sig att den rörliga räntan kommer att sjunka påtagligt, framhåller banken.

Vidare uppger SBAB att många väljer rörlig ränta, trots att de bundna räntorna sjunkit påtagligt jämfört med de rörliga.

–  I mars ifjol var den rörliga räntan i snitt 0,77 procentenheter lägre än 2-årsräntan. I mars i år var situationen den omvända. Tvåårsräntan var i snitt 0,78 procentenheter lägre än den rörliga, konstaterar banken.

Historisk hög nivå

SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik understryker att bolånetrenden tydligt visar åt vilket håll hushållens förväntningar lutar.

– Hushållen lockas inte att binda räntan trots det skifte som skett, som innebär att den bundna räntan nu är lägre än den rörliga.

– Att så många väljer att avstå tyder på att man förväntar sig att den rörliga räntan kommer att sjunka till betydligt lägre nivåer den kommande tiden, säger Hasselvik och berättar att andelen nya bolånekunder, som väljer rörlig ränta, ligger på en historisk hög nivå.

Sedan december 2022 har andelen som valt rörlig ränta legat på mellan 89 och 96 procent.

– Att 9 av 10 valt rörlig ränta sedan slutet av 2022 kan vara en följd av att många sedan dess upplevt att det varit ”för sent” att binda räntan. De som inte band före eller i början av ränteuppgången har fått betala ett högt pris, säger Linda Hasselvik och fortsätter:

–  De kanske upplever att de varit med på den stora uppgången och därför inte också vill missa en potentiell nedgång genom att binda räntan. En känsla som stundom kan ha trumfat att det trots allt hade kunnat vara ekonomiskt rationellt för fler att binda räntan.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med uppmaning – många gör samma miss

2025 10 31

För tre år sedan gjorde Skatteverket en kontroll för inkomståret 2020.

Kontrollerna gjorde på svenskar som har utländsk kapitalinkomst på minst 2 000 kronor.

Det var bara 22 procent av gruppen som inte omfattades av kontrollerna som redovisade sina uppgifter frivilligt i deklarationen.

Men av de som kontrollerades var siffran 65 procent.

Och effekten håller i sig.

– Vår analys visar att kontrollen medförde ett förändrat beteende som består även på sikt. Efter tre år var det fortsatt fler som redovisade utländska kapitalinkomster bland de som kontrollerades, säger Skatteverkets analytiker Daniel Hallberg, i ett uttalande.

– 31 procent av de kontrollerade tog upp inkomsten jämfört med 22 procent bland de övriga.

Oklart varför

Orsaken till underrapporteringen är oklar.

– Det kan vara medvetet undanhållande, men även omedvetna fel som beror på bristande regelkännedom. Enligt reglerna ska alla inkomster redovisas, även de som inte ska beskattas i Sverige, uppger Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Glädjebeskedet: “55 000 kronor billigare för husägare”

Vanligare bland unga

Den bristfällig redovisningen av utländsk kapitalinkomst är vanligare bland vissa ålders- och inkomstgrupper.

Det kan handla om okunskap eller missuppfattningar av Skatteverkets regler.

– Att felredovisningen är vanligare bland yngre och bland de med relativt låga tjänsteinkomster, och mestadels gäller relativt små belopp, talar för att det handlar om bristande regelkännedom och eventuellt även en missuppfattning av vilken information som Skatteverket har om individers utländska inkomster, säger Daniel Hallberg.

Nytt för i år

I år gjordes förändringar i hur utländska kapitalinkomster deklareras i Skatteverkets e-tjänst.

Redovisningen ska nu göras per land och i separata, utpekade fält i e-deklarationen där både belopp och land ska anges.

Genom informationsutbyte med andra länder får Skatteverket årligen in runt en miljon kontrolluppgifter för drygt en halv miljon svenskar.

Kontrolluppgifterna kommer från nästan 100 länder.

LÄS OCKSÅ: Oväntat ”bankmeddelande” skickas ut till svenskarna

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen

Ny bubbla kan spricka – jämförs med finanskrisen 2008

2025 10 31