Storbank: Optimism bland svenska folket – 94 procent gör samma sak

2024 04 18

En stor andel av befolkningen förväntar sig betydligt lägre räntekostnader den kommande tiden.

Det uppger storbanken SBAB i en färsk analys.

SBAB pekar på att 94 procent av bankens nya bolånekunder valde rörlig ränta i mars.

– Det tyder på att man förväntar sig att den rörliga räntan kommer att sjunka påtagligt, framhåller banken.

Vidare uppger SBAB att många väljer rörlig ränta, trots att de bundna räntorna sjunkit påtagligt jämfört med de rörliga.

–  I mars ifjol var den rörliga räntan i snitt 0,77 procentenheter lägre än 2-årsräntan. I mars i år var situationen den omvända. Tvåårsräntan var i snitt 0,78 procentenheter lägre än den rörliga, konstaterar banken.

Historisk hög nivå

SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik understryker att bolånetrenden tydligt visar åt vilket håll hushållens förväntningar lutar.

– Hushållen lockas inte att binda räntan trots det skifte som skett, som innebär att den bundna räntan nu är lägre än den rörliga.

– Att så många väljer att avstå tyder på att man förväntar sig att den rörliga räntan kommer att sjunka till betydligt lägre nivåer den kommande tiden, säger Hasselvik och berättar att andelen nya bolånekunder, som väljer rörlig ränta, ligger på en historisk hög nivå.

Sedan december 2022 har andelen som valt rörlig ränta legat på mellan 89 och 96 procent.

– Att 9 av 10 valt rörlig ränta sedan slutet av 2022 kan vara en följd av att många sedan dess upplevt att det varit ”för sent” att binda räntan. De som inte band före eller i början av ränteuppgången har fått betala ett högt pris, säger Linda Hasselvik och fortsätter:

–  De kanske upplever att de varit med på den stora uppgången och därför inte också vill missa en potentiell nedgång genom att binda räntan. En känsla som stundom kan ha trumfat att det trots allt hade kunnat vara ekonomiskt rationellt för fler att binda räntan.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 20

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


”Helvetet” har kommit till Ryssland

2026 04 20

Hamnen i ryska Tuapse står i lågor. 

Detta efter en massiv ukrainsk drönarattack mot oljeraffinaderiet i staden, som ligger vid Svarta havet drygt tio mil söder om Krasnodar.

– Stora lågor sågs slå ut från området samtidigt som rapporter om att minst två lagringstankar brann vid raffinaderiet, uppger Kyiv Independent.

Flera invånare rapporterar om explosioner och på nätet cirkulerar bilder och filmer från platsen.

– Förväxla det inte med helvetet, framhåller en användare på X.

Nav för exporten

Oljeraffinaderiet i Tuapse, som är ett nav för den ryska oljeexporten, är en anläggning som tillhör jätten Rosneft och är ett av de tio största raffinaderierna i Ryssland.

Hela tolv miljoner ton råolja kan raffineras per år i anläggningen, enligt den ukrainska tidningen.

Syftet med denna och liknande attacker är att slå mot Rysslands viktigaste inkomstkälla, i synnerhet i takt med att Irankriget fått oljepriserna att skjuta i höjden.

Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har ukrainska attacker mot den ryska oljan resulterat i förlorade oljeintäkter på minst 2,3 miljarder dollar för Ryssland.

Och den siffran gäller enbart mars månad.

– Jag är tacksam mot alla våra krigare för deras precision. Vi kommer att fortsätta detta arbete i april, sade Zelenskyj i helgen enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Trump: Världen brukade skratta åt oss

40 procent av kapaciteten

Nattens drönarattack, som brukligt inte kommenterats av den ukrainska militären, mot Tuapse är den andra inom enbart ett par dagar. 

Förra månaden rapporterades att drygt 40 procent av Rysslands potentiella oljeexport satts på spel, till följd av ukrainska långdistansattacker och beslagtaganden av fartyg inom den ryska skuggflottan.

Den senaste tidens ökade oljepriser har emellertid varit goda nyheter för Ryssland.

Förra veckan uppgraderade Internationella valutafonden, IMF, sin prognos för Rysslands tillväxt med 0,3 procent. 

Uppskattningen just nu är att Rysslands ekonomi kommer att växa med 1,1 procent under 2026.

LÄS MER: USA och Ukraina överens – premiärministern bekräftar

Foto: Exilnova_plus/Sociala medier

Text: Redaktionen