Storbank: Optimism bland svenska folket – 94 procent gör samma sak

2024 04 18

En stor andel av befolkningen förväntar sig betydligt lägre räntekostnader den kommande tiden.

Det uppger storbanken SBAB i en färsk analys.

SBAB pekar på att 94 procent av bankens nya bolånekunder valde rörlig ränta i mars.

– Det tyder på att man förväntar sig att den rörliga räntan kommer att sjunka påtagligt, framhåller banken.

Vidare uppger SBAB att många väljer rörlig ränta, trots att de bundna räntorna sjunkit påtagligt jämfört med de rörliga.

–  I mars ifjol var den rörliga räntan i snitt 0,77 procentenheter lägre än 2-årsräntan. I mars i år var situationen den omvända. Tvåårsräntan var i snitt 0,78 procentenheter lägre än den rörliga, konstaterar banken.

Historisk hög nivå

SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik understryker att bolånetrenden tydligt visar åt vilket håll hushållens förväntningar lutar.

– Hushållen lockas inte att binda räntan trots det skifte som skett, som innebär att den bundna räntan nu är lägre än den rörliga.

– Att så många väljer att avstå tyder på att man förväntar sig att den rörliga räntan kommer att sjunka till betydligt lägre nivåer den kommande tiden, säger Hasselvik och berättar att andelen nya bolånekunder, som väljer rörlig ränta, ligger på en historisk hög nivå.

Sedan december 2022 har andelen som valt rörlig ränta legat på mellan 89 och 96 procent.

– Att 9 av 10 valt rörlig ränta sedan slutet av 2022 kan vara en följd av att många sedan dess upplevt att det varit ”för sent” att binda räntan. De som inte band före eller i början av ränteuppgången har fått betala ett högt pris, säger Linda Hasselvik och fortsätter:

–  De kanske upplever att de varit med på den stora uppgången och därför inte också vill missa en potentiell nedgång genom att binda räntan. En känsla som stundom kan ha trumfat att det trots allt hade kunnat vara ekonomiskt rationellt för fler att binda räntan.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen