Skatten som Torgeby hänvisar till är Socialdemokraternas omdebatterade bankskatt.

– Jag ser det som mest sannolikt att det blir en vänstersväng på regeringsbildning och då ser jag det som sannolikt att de måste försöka med det de har lovat och det är att addera ytterligare en bankskatt. Och jag tror också lite cyniskt att det är en av de få skatterna som är lättast att kohandla om mellan blocken, säger SEB-chefen under ett anförande på PWC:s finansdag, rapporterar Di.

Varnar: Kommer att höja 

S vill beskatta bankernas räntenetton – det vill säga skillnaden mellan bankernas ränteintäkter och räntekostnaderna. Socialdemokraterna motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster under perioden med höga röntor och att deras räntenettomarginaler har ökat. 

Skatteintäkterna föreslås användas för att stärka välfärden och ge ”vanligt folk” mer pengar i plånboken.

Samtidigt varnar flera storbanker för att den nya skatten kommer att leda till höjda bolåneräntor.

Johan Torgeby bedömer att SEB kan komma att genomföra flera prishöjningar om bankskatten blir verklighet.    

– Jag vet inte, men det ligger i farans riktning att vi får höja priset på finansiella tjänster en gång till, säger han enligt tidningen.

Läs mer: Prisrally på en lägenhetskategori

S: Kommer få motsatt effekt

Enligt Socialdemokraterna kommer skatten inte att leda till höjda räntor för vanliga bolånetagare.

– Skatten ska bara gälla den del av bankernas räntenetto som överstiger historiskt genomsnitt, vilket ger bankerna en direkt drivkraft att hålla nere räntorna för sina kunder, skriver S på sin hemsida.

Vidare uppger partiet att man vill hålla nere räntorna genom att stärka konkurrensen på bankmarknaden. S föreslår bland annat att statliga SBAB ska användas för att pressa ned räntorna och att bankernas dolda listräntor ska förbjudas. Syftet är att göra det enklare för kunder att jämföra räntor och byta bank.

– Om vi ökar konkurrensen och pressar ner ränteläget med bara 0,2 procentenheter, skulle det innebära cirka 6 000 kronor mindre i räntekostnader om året för en vanlig barnfamilj med ett lån på tre miljoner kronor, skriver S.

Läs också: UPPGIFTER: Stormakt dumpar Ryssland

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Det är de nya reglerna om förpackningsinsamlingen som träder i kraft den 1 januari 2027. Enligt lagen ska alla hushåll då ha tillgång vad som kallas fastighetsnära insamling, vilket innebär möjlighet att slänga papper, plast, glas och metall högst 400 meter från bostaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen, framhöll den dåvarande S-regeringen när besked kom sommaren 2022.

Läggs på hushållen

Gratis har det dock inte blivit, rapporterar SvD. Det är företagen bakom förpackningarna som ska bära kostnaden. Producenterna betalar därför ersättning till kommunerna som har ansvaret för insamlingen.

Men modellen som ligger till grund för ersättningen utgår från hämtning av glas och metall var fjärde vecka och papp- och plastförpackningar varannan vecka.

Så fungerar det inte i verkligheten, menar experterna. Hämtningarna behöver ske med tätare mellanrum vilket driver upp kostnaderna för kommuner och fastigheter – och en del av dem läggs på hushållen.

– Frågan är när det blev hushållens ansvar att betala för ett underfinansierat system? säger Elvira Andersson, förvaltningsexpert på Fastighetsägarna, till tidningen.

360 kronor per hushåll 

Bara i Stockholm fattas cirka 70 miljoner kronor för att täcka de extra kostnaderna den nya lagen medför. Producentansvaret täcker heller inte allt för de fastigheter som kan beviljas undantag. Det nya förslaget på avfallstaxa innebär 360 kronor mer per hushåll och år för berörda fastigheter.

– Om ersättningen inte täcker kostnaderna så måste ju vi täcka våra kostnader på något sätt och då ta betalt av hushållen, säger Malin Werner, avdelningschef på Stockholm Vatten och Avfall, till SvD.

Läs mer: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Återvinningsstationer försvinner

Den nya lagen har sin grund i EU:s avfallsdirektiv och syftar till att öka återvinningen. En annan effekt av lagen är att de traditionella återvinningsstationera avvecklas och försvinner.

– Enklare insamling och sortering av förpackningar för hushåll och verksamheter gör att producenterna kan återvinna mer avfall, och bidrar i sin tur till en mer resurseffektiv hantering av avfall, förklarade regeringen 2022.

För lite mindre än ett år sedan meddelade exempelvis Uppsala Vatten och Avfall att 19 av 27 av kommunens återvinningsstationer kommer att stängas.

–  De 8 återvinningsstationer som blir kvar kommer att göras om och enbart ta emot plast- och pappersförpackningar. Det har beslutats av Naturvårdsverket och sker i samband med att den fastighetsnära insamlingen nu byggs ut i Sverige, skrev Uppsala Vatten och Avfall i ett uttalande. 

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen