Det skriver SBAB, en av Sveriges största banker för bolån, i sitt senaste nummer av Boräntenytt som beskriver läget i svensk ekonomi.

Nu förutspår banken flera räntesänkningar.

– Det går förstås inte att utesluta risker som drar upp inflationen igen, men det mesta talar för att inflationen redan är nere på målet och att Riksbanken kan sänka styrräntan med mer i år än med de totalt 0,75 procentenheter man hittills har aviserat.

– Det vore dessutom ett misstag att bara beakta riskerna för en högre inflation än väntat framöver. Den senaste tidens inflationsutfall ger vissa signaler om att Riksbanken lika gärna riskerar att skjuta under målet med i så fall onödig negativ påverkan på arbetslösheten, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Boije tror dock inte på ytterligare en sänkning innan midsommar.

– Även om Europeiska centralbanken (ECB) väntas sänka sin styrränta i början av juni och kronan har stärkts på sistone, är det troligt att Riksbanken vilar på hanen med nästa sänkning till efter semestrarna. Jag tror att man helt enkelt vill ”vänta och se”, säger han och fortsätter:

– Riksbanken kan rimligen samtidigt inte bara beakta risker som medför att inflationen kan bli högre än väntat utan även de som kan bidra till att den hamnar under målet med kostnader i form av en onödigt hög arbetslöshet. Ett mycket lågt inflationsutfall för maj skulle möjligen kunna föranleda en andra sänkning redan i juni, men jag håller det inte för troligt.

Flera tusenlappar i månaden för många hushåll

SBAB bedömer att den rörliga boräntan kommer vara nere på runt 3,3 procent nästa höst. En rejäl nedgång jämfört med snitträntan i dag som ligger på runt 4,70 procent.

Många hushåll kan spara flera tusenlappar i månaden när räntorna sjunker, enligt en färsk analys från banken Hypoteket.

– För en familj med ett bolån på fem miljoner handlar det om 2 916 kronor mindre att betala per månad vid en ränta på fyra procent och 5 000 kronor mindre per månad  om räntan går ned till 3,5 procent. Det kommer ge en viss lättnad för ekonomiskt hårt pressade hushåll, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket.

Så mycket kan månadskostnaden sjunka

Baserat på snitträntan 4,7  

Källa: Hypoteket

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen