STORA VINNARE: Glatt besked för statsministern och S-ledaren

2023 02 13

Statsminister Ulf Kristersson (M) och oppositionsledare Magdalena Andersson (S) kommer att tilldelas ett fredspris.

Kristersson och Andersson kommer, tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö och Finlands statsminister Sanna Marin, att tilldelas Ewald von Kleist-priset för Sverige och Finlands Natoansökningar.

Priset kommer att utdelas på en säkerhetskonferens i München som inleds i helgen.

– Vi vill hedra era länders historiska, ansvarsfulla och samordnade beslut att ansöka om Nato-medlemskap och stärka alliansens motståndskraft inför Rysslands brutala och omotiverade aggression mot Ukraina. Detta beslut, och den process som ledde fram till det, är ett enastående exempel på vilken typ av ledarskap vi behöver just nu, står det i motiveringen.

”En fin bekräftelse”

Säkerhetskonferensen i München har hedrat ledande personligheter inom säkerhetspolitik sedan 2009 då priset instiftades.

Tidigare vinnare är bland annat Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel.

– Det är naturligtvis mycket hedrande att tillsammans med Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, Finlands President Sauli Niinistö och Finlands statsminister Sanna Marin ta emot Ewald von Kleist-pris, säger statsminister Ulf Kristersson.

– Det var just därför som både jag och Magdalena Andersson i maj förra året lovade svenska folket att vi – oavsett vem som bildar regering – skulle arbeta gemensamt för att föra Sverige in i Nato. Priset är en fin bekräftelse på hur viktig denna enighet är för Sverige och för svensk säkerhet, men också för europeisk och transatlantisk säkerhet, tillägger han.

”Hedrad”

Magdalena Andersson instämmer i statsministerns analys.

– Jag är hedrad att motta det här priset tillsammans med Ulf Kristersson, Sanna Marin och Sauli Niinistö för Sveriges och Finlands beslut att ansöka om Natomedlemskap. Det faktum att vi alla fyra tilldelas priset understryker vikten av enighet i den här processen, säger S-ledaren och tillägger:

– Vi är fortfarande på väg in i Nato, och vi befinner oss fortfarande i ett känsligt säkerhetspolitiskt läge. Att vi tar ansvar, hjälps åt, och går hand i hand är därför lika viktigt nu som när vi tog beslutet om att ansöka.

Foto: Mathias Hansson resp Armin Dröge

Text: Redaktionen

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur.

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA.

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple, inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen