Stora problem på svenska fängelser

2023 04 16

Det råder brist på resurser bland svenska kriminalvårdsanstalter.

Många fängelser i Sverige saknar nödvändiga resurser när det kommer till det brottsförebyggande arbetet.

En del av kriminalvårdens uppdrag är att stötta de intagna i deras rehabilitering och behandling, någonting som försvåras av den rådande resursbristen.

Det handlar bland annat om att det saknas lokaler och anställda som leder behandlingsprogrammen, rapporterar SR.

– Det är fortfarande så generellt sett att vi når för få, säger Martin Lardén, nationell chef för behandlingsverksamheten.

Målet är hälften

Behandlingsverksamheten fokuserar på att försöka minska antalet intagna som återfaller i brott.

Bland annat handlar det om program som diskuterar kriminella värderingar såväl som beroende och våld i relationer.

Långt ifrån alla som är i behov får behandling under tiden som tillbringas i fängelset.

Det nuvarande målet är att hälften av alla intagna som bedöms ha ett behov ska kunna få behandling, ett mål som ska nås till 2030.

“Klienterna behöver det”

Enligt en årsredovisning från kriminalvården gick ungefär var femte intagen klart ett behandlingsprogram, en minskning i jämförelse med året innan.

Möjligheten att erbjuda programmen är dålig, trots att behovet är stort.

– Vi skulle ha nytta av att ha mer behandling på anstalt, så är det. Klienterna behöver det stöd som de kan få. De allra flesta hos oss har behov av någon insats, och vi har för lite möjlighet att erbjuda program, säger Karin-Malin Pettersson, chef för anstalten i Nyköping.

Olika typer av problem

Kriminalvården i Sverige riktar sig på flera olika typer av problem.

De huvudsakliga ämnena är generellt våld, våld i nära relation, sexualbrott, generell kriminalitet, missbruk och beroende.

Ger positiva effekter

Forskning pekar på att behandlingsprogrammen får positiva effekter för de intagna i form av att återfallen minskar.

– De flesta av våra behandlingsprogram är baserade på kognitiv beteendeterapi eftersom det är den metod som i forskning visat sig mest framgångsrik i behandlingsarbete som fokuserar på kriminellt beteende, förklarar kriminalvården.

Foto: T. Rutherford

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


Nya regler för plastpåsar

2026 08 12

Nu skärps reglerna för plastanvändning i hela EU, inklusive Sverige.

Under onsdagen träder EU:s nya förpackningsförordning Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) i kraft.

I korthet innefattar lagändringen skärpta krav på att minska förpackningsavfall samt öka återvinning och återanvändning.

I Sverige kommer bland annat plastpåsar för frukt och grönt att förbjudas i matbutiker. Förbud kommer även att införas för engångsplast för frukt och grönt som säljs i samlade förpackningar under 1,5 kilo.

Organisationen Håll Sverige Rent beskriver lagändringarna som betydande och konstaterar att svenska konsumenter kommer att märka stor skillnad.

– Färre engångsförpackningar kommer att finnas tillgängliga, och fler produkter kan komma att säljas i återanvändbara förpackningar. Mataffärer, restauranger och hotell kan behöva anpassa sig genom att erbjuda flergångsalternativ, uppger organisationen.

Hela listan: Förbuden i matbutiker

De skärpta kraven kommer att införas successivt. Men redan nu väntas matbutiker runt om i landet börja anpassa sig till de nya reglerna.

När det gäller förbud mot plastförpackningar i matbutiker gäller följande:

- Plastpåsar för frukt och grönt förbjuds senast 2030. Motiveringen är bland annat risken för att plastpåsarna blir skräp och hamnar i havet. 

- Omslagsplast som används för att bunta varor förbjuds senast 2030. Exempelvis kommer majs- och ölburkar inte längre att buntas ihop med omslagsplast.

- Nät och plastpåsar för frukt och grönt förbjuds senast 2030. Förbudet omfattar förpackningar med en vikt under 1,5 kilo.

LÄS MER: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

Övergripande syftet 

Det övergripande syftet med lagändringar är att uppnå en minskning av plastanvändningen inom EU. Målet är att varje medlemsstat ska minska sitt förpackningsavfall med 5 procent till 2030 jämfört med 2018.

– Vi välkomnar att EU nu ställer tydligare krav på producenterna och samtidigt gör det lättare för konsumenter att välja återanvändbara och mer hållbara förpackningar till sin mat och dryck. Det är nödvändigt om vi ska minska berget av engångsplast, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent. 

LÄS OCKSÅ: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: Hans resp cocoparisienne

Text: Redaktionen