18 augusti 2026

Stora problem i Coops butiker – oro inför torsdagen

2023 03 02

Butikskedjan Coop har drabbats av allvarliga problem i butiker över hela Sverige.

Kunder som plockat till sig varor drabbades av betydande problem när de kom fram till kassorna på onsdagskvällen.

Många kunder berörda

Det blev helt enkelt omöjligt att betala för kunder som skulle betala med kort – vilket en mycket stor andel av kunderna gör.

– Ja det som har drabbat våra butiker är att vår serverleverantör har tekniskt fel hos sig, säger Coop Sveriges pressekreterare Marcus Björling till Sveriges Radio.

– Och det betyder att kortbetalning i butik – och då ska vi säga inte alla kort utan det funkar även för en del kort med en del chip – inte fungerar att betala med, förklarar han.

Långa köer vid kassorna

Resultatet blev att mängder av kunder fick kraftiga problem när de försökte blippa eller dra sina kort vid kassaterminalerna. Långa köer uppstod.

I en del butiker försökte butikspersonalen informera genom att sätta upp informationslappar vid kassorna.

Men det blev ändå en negativ överraskning för kunder som redan lagt mycket tid på att plocka till sig en mängd varor inne i butiken bara för att framme vid kassan upptäcka att de inte kunde betala.

Satte upp varningsskyltar

Vissa butiker valde därför att även sätta upp varningsskyltar även vid butiksentrén.

Syftet var att kunder som inte kunde betala på annat sätt än med kort skulle kunna avstår från att handla och därmed slippa problem vid kassan.

Men det fanns en del betalsätt som fungerade.

– Fungerar bra att betala med Swish och det fungerar bra att betala med kontanter, säger Marcus Björling.

– Och det fungerar jättebra att betala på Coop.se, framhåller han till radion.

Oro inför torsdagen

Det finns även oro för fortsatta problem på torsdagen. Och Coop Sverige kunde på onsdagskvällen inte säga när problemet skulle vara åtgärdat.

– Ja den är svår. Jag har ingen prognos just nu, säger Marcus Björling.

Sommaren 2021 drabbades Coop av enorma problem med sitt kassasystem som kollapsade på grund av en illasinnad IT-attack där bovarna krävde 598 miljoner kronor av den amerikanska mjukvaruleverantören för att låsa upp systemet igen.

Coop tror dock inte alls det blir lika stora problem denna gång.

– Nej inte alls, säger Coop Sverige.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen