Stora problem för CSN – mitt under ansökan

2023 04 01

CSN:s hemsida kraschade efter att ansökan till omställningsstudiestöd öppnats.

Riksdagen har beslutat att 1,3 miljarder kronor ska betalas ut i omställningsstudiestöd i år, ett stöd som gäller vidareutbildning för de som är mellan 27 och 62 år.

Pengarna räcker för nästan 9 000 personer, och principen först till kvarn gällde när ansökan öppnade vid midnatt.

Då kraschade CSN:s hemsida, och väntas nu öppna igen klockan 14 på lördagen, rapporterar Aftonbladet.

– Det är jättetrist. Preliminärt öppnar tjänsten igen klockan 14. Det var jättemånga som sökte samtidigt, fler än än vad tjänsten var anpassad för. Vi beklagar verkligen det här. Det är trist när människor har suttit uppe och väntat för att ansöka, säger pressekreteraren Stefan Tärnhuvud.

Flera hörde av sig

CSN hanterar bara ansökningarna två gånger per år, i oktober och april.

Anledningen till problemen uppges vara överbelastning, och flera drabbade personer har larmat om tekniska fel.

“Berättigad fråga”

CSN meddelar att de får återkomma när det gäller ansökningar som eventuellt gått igenom efter midnatt.

Presschef Stefan Tärnhuvud håller med om att de kanske borde arbetat mer förebyggande.

– Absolut, det är en berättigad fråga. Inför lanseringen hade vi gjort tester på 30 000 sökande på en timme. Det var helt enkelt ännu fler nu och det är fler än vad som ansökt under hela den föregående perioden sedan oktober, säger han.

Arbetat en längre tid

Omställningsstudiestöd riktas till personer som är mellan 27 och 62 år och som har arbetat en längre tid.

Det gäller både människor som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde och de som vill testa någonting nytt.

Ett villkor som måste uppfyllas är att den sökande ska ha arbetat minst 8 av de senaste 14 åren.

Stärker ställningen

Det centrala syftet med stödet är att det ska bidra till att personer ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom vidareutbildning.

– Det ska alltså finnas ett behov av arbetskraft eller den sortens kompetens på arbetsmarknaden, förklarar CSN.

Foto: Jeshoots

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen