Stora brister i 82-årige Esbjörns överklagan mot Ebba Busch (KD)

2021 11 18

Svea Hovrätt tycks inte anse att Esbjörns överklagan i husbråket med KD-ledaren är mycket att hänga i julgranen.

Hovrätten ställer sig nämligen rejält frågande till den överklagan som Esbjörn och hans nya ombud skickat in i samband med att de nyligen överklagade förlikningen med Ebba som ägde rum mellan de båda parterna den 18 oktober.

Kraftiga ifrågasättanden

Svea Hovrätt bedömer att Esbjörns överklagan brister på en rad punkter och hovrätten klankar till och med ned på Esbjörns ombud och frågar sig varför ombudet inte har kunnat visa att han verkligen är ombud, rapporterar DN.

Långt ifrån fullständig

Hovrätten anser att överklagan är långt ifrån fullständig och domstolen vill nu att Esbjörns ombud förtydligar en rad punkter, avslöjar DN.

Skall skicka in en fullmakt i original som visar att du är ombud för mannen.

Måste tydligare ange vilken ändring du vill att domstolen ska göra i överklagat avgörande.

Skall ange grunderna för överklagandet och vad du tycker är fel i tingsrättens motivering.

Skall ange vilken bevisning du åberopar.

Skall ange varför du tycker att domstolen bör ge prövningstillstånd.

Alla turer

Alla turer och turbulens kring huset som Ebba Busch (KD köpt av 82-årige Esbjörn Bohlin tycks aldrig ta slut.

Ebba Bush köpte huset av Esbjörn.

Esbjörn protesterade och menade att han inte visste vad han skrivit under och han blivit lurad.

Ebba ville fortsatt genomföra köpet men Esbjörn vägrade.

Frågan var på väg att gå till rättegång.

Bara två veckor för domstolsförfarandet enas Ebba och Esbjörn i en förlikning.

Esbjörn ändrar sig dock igen och överklagar sin egen förlikning.

Esbjörns ombud menar att Esbjörn kan ändå – trots allt – kan gå med på affären – om han får mer pengar.

Ebbas advokat känner sig fullkomligt överraskad och avfärdar Esbjörns utspel.

Svea Hovrätt ifrågasätter Esbjörns överklagan på en rad punkter.

Ombudet har nu på sig till den 26 november att skicka in nya och efterfrågade uppgifterna.

Foto: Kristdemokraterna

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen