Stor tragedi på Gamla Ullevi – åskådare död

2024 04 01

En stor tragedi har inträffat på Gamla Ullevi, där en åskådare miste livet.

Polisen har under morgonen bekräftat att åskådarens liv inte gick att rädda.

Tragedin inträffade på Gamla Ullevi i Göteborg igår, där fotbollslaget Gais spelade allsvensk premiärmatch mot Brommapojkarna.

Strax innan matchen började uppstod det en dramatisk situation på läktaren.

Fick hjärt-lungräddning

En åskådare ska enligt uppgift ha fallit ihop på läktaren.

Personen fick då hjärt-lungräddning på plats på läktaren, och fördes därefter med ambulans till Sahlgrenska.

Hans liv gick dock inte att rädda, rapporterar GP.

– Det är helt fruktansvärt att det, på en sådan dag som skulle vara en otrolig glädje och en dag som vi verkligen har längtat efter, slutar så här. Det är fruktansvärt att något sådant här inträffar och vi skickar alla våra tankar till den här personens anhöriga och nära och kära, säger Szofia Jakobsson, kommunikationsansvarig på Gais, enligt tidningen.

Valde att spela matchen

Åskådaren som insjuknade fick till en början bland annat hjälp av Gais lagläkare, samt av den övriga sjukvårdspersonal som fanns på plats på arenan.

Efter den tragiska händelsen har det diskuterats om fotbollsmatchen borde ha spelats över huvud taget, med tanke på vad som hade hänt.

Vid tillfället visste man dock inte hur personens tillstånd var, annat än att det rörde sig om ett sjukdomsfall.

Därför beslutades att matchen skulle spelas som planerat.

– Dialogen fanns självklart om det, vilket är helt rimligt, men med den information vi hade då så gjorde vi bedömningen att matchen skulle spelas, säger Szofia Jakobsson.

Hjärtsjukdomar vanliga

Den exakta dödsorsaken är inte känd när det gäller dödsfallet på Gamla Ullevi.

I Sverige lever dock över 2 miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdomar, enligt Hjärt-Lungfonden.

Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, vilket innebär att det är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Arkivfoto: Ambulanssjukvården Halland

Text: Redaktionen 

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen