Stor tragedi – över 100 djur döda i olycka

2024 10 21

Minst 110 renar har förlorat livet i en tragisk olycka.

Beskedet kommer från renägaren Isak Mathis Triumf på söndagen.

– Det här är vårt levebröd, och vi älskar djur. Det är tragiskt. Tragiskt, säger han till norska VG. 

Gick genom isen

Det var i onsdags som olyckan var ett faktum.

En flock renar i Kautokeino i norra Norge gick igenom isen på sjön Sturorajávri.

Ännu har man inte räknat alla djur som ligger döda i vattnet i den stora sjön, men renägarna fruktar att det är minst 110 stycken.

– Det kommer tårar i ögonen när man ser att kalvarna har tagit sig i land och ropar efter sin mamma, medan mamman ligger död i vattnet, säger Isak Mathis Triumf.

"Finner inga ord"

Inledningsvis rapporterades det om att mellan 20 och 30 renar hade gått igenom isen.

På torsdagen talades det om 70-80 djur. Nu visar det sig alltså att det är ännu värre.

– Jag har inga ord för det här. Det är helt enkelt jobbigt att vara renägare när man ser att renarna har hamnat i vattnet. Det är en ganska deprimerad stämning, säger Triumf till Altaposten.

Totalt lyckades man rädda omkring 20 renar.

– Det här är det värsta vi har upplevt, åtminstone i vårt distrikt. Det är så tragiskt.

Många av renarna var unga honor.

– Det är svårt att mäta den ekonomiska kostnaden, men pengar är inte allt, säger Triumf.

Bilder som krossar ens hjärta

Hjärtskärande bilder från olycksplatsen visar hur döda renar flyter i vattnet.

De ligger tätt intill varandra.

Enligt Triumf kunde inte renarna se att snön hade lagt sig på den tunna isen när de klev ut på sjön, är teorin.

Renägaren menar också att klimatförändringarna bär skuld till tragedin. För 10-20 år sedan fanns inte risken på samma sätt.

– Det har hänt något i naturen. Förr brukade det vara så att när det frös blev det riktig is. 

– Det har hänt tidigare att ett par renar har gått genom isen, det kan ske. Men jag har aldrig upplevt något liknande, att en flock går på dålig is. Renar brukar inte gå på dålig is.

Arkivfoto: T. Hellman

Text: Redaktionen


JUST NU: Nytt land köper Jas Gripen – överens med Sverige

2025 04 03

Ett nytt land adderas till listan över köpare av stridsflyget Jas 39 Gripen.

Sverige har tidigare sålt eller hyrt ut Gripenplan till Sydafrika, Brasilien, Ungern, Tjeckien och Thailand, där det sistnämnda landet köpte tolv stycken plan av modellen i augusti förra året.

Nu har Sverige kommit överens med ännu ett land om en affär.

Presidenten bekräftar

Det är Colombia som köper de prestigefulla stridsflygen, meddelar landets president Gustavo Petro.

– I enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknades av Sveriges regering och godkännandet av landets strategiska luftförsvar som ett prioriterat projekt, meddelar jag:

– Flottan av flygplan som ska anskaffas är helt ny, med den senaste teknologin, redan i drift i Brasilien, och är av märket Saab 39 Gripen.

Det skriver Gustavo Petro på X.

Presidenten ger dock  inga närmare detaljer om affären.

Exakt hur många flygplan Colombia har köpt eller för vilka summor nämns inte.

Nya vapensystem

Den internationellt anpassade varianten av Jas 39 Gripen har bland annat en omgjord cockpit med nya elektroniska displayer.

Dessutom har nya vapensystem installerats, enligt Försvarsmakten.

Planen har också utrustats med en lufttankningsdel som gör det möjligt att tanka flygplanet medan det befinner sig i luften.

Skickas även till Polen

Så sent som i mars meddelade Försvarsmakten att stridsflyg för första gången kommer att baseras utomlands.

Det handlade då om Jas 39 Gripenplan som placeras på en bas i Polen med syfta att förstärka Natos incidentberedskap.

De svenska planen ska ledas av Natos luftoperationsscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.

Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i en kommentar.

Räckvidden för Jas 39 Gripen är över 3 000 kilometer.

Stridsflygen har en start- och landningssträcka på 400 respektive 500 meter.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sverige anklagar Trump för lögn: ”Obegripligt och sorgligt”

2025 04 03

USA:s president Donald Trump har inlett ett handelskrig.

På onsdagskvällen meddelade Trump att USA kommer införa strafftullar mot länder runt om i hela världen.

För EU:s och Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent. Trump motiverar procentsatsen med att EU har liggande tullar på 39 procent mot USA.

Men siffran stämmer inte.

Det hävdar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är obegripligt och sorgligt, säger han i SVT:s Morgonstudio.

– De här siffrorna som redovisas, jag förstår inte var man får dem ifrån. Vi har ungefär samma tullar i båda riktningar i dag, fortsätter ministern.

”Skulle göra våra befolkningar fattigare”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar också de höjda tullarna.  

–  Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare, säger han i ett uttalande på X.

Uppsala län pekas ut

Trumps strafftullar kan slå hårt mot län i Sverige som har en stor exportvolym till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen