Stor svensk miss – raket har landat fel

2023 04 25

En svensk raket har av misstag landat i Norge.

I Sveriges grannland höjs upprörda röster.

– Generellt ser vi allvarligt på obehörig aktivitet på norsk sida av gränsen. Vi vill att involverade parter omedelbart underrättar oss och norska myndigheter, säger Anders Liland, kommunikationsansvarig vid norska Luftfartstilsynet, till VG.

Över tusen kilo

Den svenska raketen är nio meter lång och väger 1,6 ton.

I måndags avvek raketen från sin färdbana och landade 15 kilometer in i Norge i en bergskedja. En mil från närmaste samhälle och drygt fyra mil från den beräknade landningsplatsen.

Det bekräftar det svenska rymdföretaget Swedish Space Corporation (SSC).

– Raketen och dess nyttolast landade på omkring 1 000 meters höjd i en bergskedja cirka 40 kilometer nordväst om planerad landningsplats, framhåller SSC i ett pressmeddelande.

Forskningsprojekt

Raketen sköts upp av Esrange Space Center i Kiruna klockan 07.20 på måndagsmorgonen och nådde 250 kilometers höjd.

Uppskjutningen är en del av ett forskningsexperiment i tyngdlöshet.

Rymdbasen Esrange är omgärdat av ett stort landningsområde på omkring 5 200 kvadratkilometer (cirka dubbla ytan av Luxemburg).

Trots detta landade raketen av misstag i Norge.

– Arbete med att hämta nyttolasten pågår och en utredning inleds parallellt för att fastställa de tekniska orsakerna bakom flygbanan, skriver SSC.

Har inte informerats

Norska Luftfartstilsynet riktar kritik mot den svenska kommunikationen.

Enligt Anders Liland har myndigheten inte informerats om den misslyckade landningen, och har således inte fått tillgång till nödvändig information om incidenten.

– Vi har inte blivit kontaktade av Esrange eller svenska myndigheter om händelsen. Men vi har registrerat att Esrange skickat ut ett pressmeddelande om att en raket landat i Norge. Luftfartstilsynet vet inte var raketen har landat och om det har uppstått skador, säger han till VG.

Arkivfoto: Nasa

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen