Stor svensk miss – raket har landat fel

2023 04 25

En svensk raket har av misstag landat i Norge.

I Sveriges grannland höjs upprörda röster. 

– Generellt ser vi allvarligt på obehörig aktivitet på norsk sida av gränsen. Vi vill att involverade parter omedelbart underrättar oss och norska myndigheter, säger Anders Liland, kommunikationsansvarig vid norska Luftfartstilsynet, till VG.

Över tusen kilo

Den svenska raketen är nio meter lång och väger 1,6 ton.

I måndags avvek raketen från sin färdbana och landade 15 kilometer in i Norge i en bergskedja. En mil från närmaste samhälle och drygt fyra mil från den beräknade landningsplatsen.

Det bekräftar det svenska rymdföretaget Swedish Space Corporation (SSC).

– Raketen och dess nyttolast landade på omkring 1 000 meters höjd i en bergskedja cirka 40 kilometer nordväst om planerad landningsplats, framhåller SSC i ett pressmeddelande.

Forskningsprojekt                    

Raketen sköts upp av Esrange Space Center i Kiruna klockan 07.20 på måndagsmorgonen och nådde 250 kilometers höjd.

Uppskjutningen är en del av ett forskningsexperiment i tyngdlöshet.

Rymdbasen Esrange är omgärdat av ett stort landningsområde på omkring 5 200 kvadratkilometer (cirka dubbla ytan av Luxemburg).

Trots detta landade raketen av misstag i Norge.

– Arbete med att hämta nyttolasten pågår och en utredning inleds parallellt för att fastställa de tekniska orsakerna bakom flygbanan, skriver SSC.

Har inte informerats

Norska Luftfartstilsynet riktar kritik mot den svenska kommunikationen.

Enligt Anders Liland har myndigheten inte informerats om den misslyckade landningen, och har således inte fått tillgång till nödvändig information om incidenten.  

– Vi har inte blivit kontaktade av Esrange eller svenska myndigheter om händelsen. Men vi har registrerat att Esrange skickat ut ett pressmeddelande om att en raket  landat i Norge. Luftfartstilsynet vet inte var raketen har landat och om det har uppstått skador, säger han till VG.

Arkivfoto: Nasa

Text: Redaktionen


3 juli 2026

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med “stabila” siffror.

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten. 

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:


3 juli 2026

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

Sveriges regering har anledning att glädjas.

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen