Stor svängning i opinionsmätning – SD backar rejält

2022 11 18

En ny opinionsundersökning visar att högerpartierna tappar i stöd och SD backar mest.

Moderaterna går om Sverigedemokraterna, visar en ny väljarbarometer från SvD/Sifo.

Samtidigt växer både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, medan Liberalerna åter faller under spärren.

Undersökningen, som genomfördes i november månad, visar att SD backar 2,8 procentenheter sedan valet.

Högerpartierna tappar

En högerregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av SD, bildades efter valet.

Nu kommer nya uppgifter som påvisar att högerpartierna tappar i stöd.

Moderaterna är enda högerparti att gå upp i mätningen, och når till 20,1 procent av väljarstödet.

Samtidigt faller Liberalerna 0,9 procentenheter och Kristdemokraterna 0,2 procentenheter jämfört med den förra mätningen.

Positivt för S

Enligt undersökningen går Socialdemokraterna upp med 1,6 procent.

Vänsterpartiet ser också en fin tillväxt och har 8,2 procent av väljarnas stöd.

Oppositionspartierna skulle baserat på undersökningen idag nå en majoritet med 52,1 procent, uppger SvD.

Kritiserad regering

Den nya regeringen har fått utstå kritik från olika håll efter att ha röstats fram i valet.

Bland annat har den tidigare justitieministern Morgan Johansson (S) kritiserat regeringens agerande i Natofrågan.

– Regeringens hantering av Natoprocessen är både oroväckande och undfallande. Först veckans besked om att öppna upp för kärnvapen på svensk mark, och nu avståndstagandet mot kurderna i Syrien, har Johansson sagt enligt SVT.

Klimatpolitiken i blåsväder

Oppositionen har även riktat hård kritik mot regeringens klimatpolitik.

Bland annat har beslutet att inte ha något eget miljödepartement hamnat i blåsväder, uppger SVT.

– Det här är ett svek inte bara mot klimatet och kommande generationer, utan också mot de som vill att Sverige ska ta en aktiv roll och också få det internationella klimatarbetet att gå framåt, säger Per Bolund (MP) om regeringens klimatval.

Klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) understryker att Sverige fortsatt är ett föredöme för andra länder i klimatfrågan.

Här är Sifomätningen för november månad jämfört med den förra månaden.

Vänsterpartiet 8,2 +0,8

Socialdemokraterna 33,4 +1,6

Miljöpartiet 5,0 +0,5

Centern 5,5 -0,3

Liberalerna 3,6 -0,9

Moderaterna 20,1 +0,5

Kristdemokraterna 4,8 -0,2

Sverigedemokraterna 17,7 -2,1

S+V+MP+C 52,1 +2,6

S+V+MP 46,6 +2,9

Centern 5,5 -0,3

M+KD+SD+L 46,2 -2,7

Mandatfördelning

S+V+MP+C 124 + 30 + 18 + 20 = 192

S+V+MP 124 + 30 + 18 = 172

Centern 20 = 20

M+KD+SD+L 74 + 18 + 65 +0 = 157

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen