Stor svängning i opinionsmätning – SD backar rejält

2022 11 18

En ny opinionsundersökning visar att högerpartierna tappar i stöd och SD backar mest.

Moderaterna går om Sverigedemokraterna, visar en ny väljarbarometer från SvD/Sifo.

Samtidigt växer både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, medan Liberalerna åter faller under spärren.

Undersökningen, som genomfördes i november månad, visar att SD backar 2,8 procentenheter sedan valet.

Högerpartierna tappar

En högerregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av SD, bildades efter valet.

Nu kommer nya uppgifter som påvisar att högerpartierna tappar i stöd.

Moderaterna är enda högerparti att gå upp i mätningen, och når till 20,1 procent av väljarstödet.

Samtidigt faller Liberalerna 0,9 procentenheter och Kristdemokraterna 0,2 procentenheter jämfört med den förra mätningen.

Positivt för S

Enligt undersökningen går Socialdemokraterna upp med 1,6 procent.

Vänsterpartiet ser också en fin tillväxt och har 8,2 procent av väljarnas stöd.

Oppositionspartierna skulle baserat på undersökningen idag nå en majoritet med 52,1 procent, uppger SvD.

Kritiserad regering

Den nya regeringen har fått utstå kritik från olika håll efter att ha röstats fram i valet.

Bland annat har den tidigare justitieministern Morgan Johansson (S) kritiserat regeringens agerande i Natofrågan. 

– Regeringens hantering av Natoprocessen är både oroväckande och undfallande. Först veckans besked om att öppna upp för kärnvapen på svensk mark, och nu avståndstagandet mot kurderna i Syrien, har Johansson sagt enligt SVT. 

Klimatpolitiken i blåsväder

Oppositionen har även riktat hård kritik mot regeringens klimatpolitik. 

Bland annat har beslutet att inte ha något eget miljödepartement hamnat i blåsväder, uppger SVT.

–  Det här är ett svek inte bara mot klimatet och kommande generationer, utan också mot de som vill att Sverige ska ta en aktiv roll och också få det internationella klimatarbetet att gå framåt, säger Per Bolund (MP) om regeringens klimatval. 

Klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) understryker att Sverige fortsatt är ett föredöme för andra länder i klimatfrågan. 

Här är Sifomätningen för november månad jämfört med den förra månaden.

🔴Vänsterpartiet                    8,2         +0,8
🔴Socialdemokraterna     33,4        +1,6
🟢Miljöpartiet                          5,0        +0,5
🟢Centern                                  5,5         -0,3
🔵Liberalerna                           3,6          -0,9
🔵Moderaterna                     20,1        +0,5
🔵Kristdemokraterna           4,8         -0,2
🔵Sverigedemokraterna   17,7         -2,1
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  52,1          +2,6
🔴🟢 S+V+MP                        46,6         +2,9
🟢      Centern                             5,5          -0,3
🔵🔵 M+KD+SD+L              46,2          -2,7
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       124 + 30 + 18 + 20 = 192      
🔴🟢 S+V+MP              124 + 30 + 18 = 172
🟢      Centern                20 = 20
🔵🔵 M+KD+SD+L    74 + 18 + 65 +0 = 157
 
Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen