Stor prisförändring på skaldjur

2024 08 17

I tider av kräftskivor konstateras det att priset på skaldjur har förändrats kraftigt.

Under sensommaren och tidiga hösten är det tradition i Sverige att anordna kräftskivor.

Även i år är det många som vill njuta av kräftor och andra skaldjur, och den traditionsenliga kräftpremiären ägde rum den 7 augusti.

Men i år kan kalaset svida extra mycket i plånboken.

Priset på skaldjur har skjutit i höjden de senaste åren, rapporterar DI.

Har ökat kraftigt

Enligt statistik från SCB har skaldjurpriserna ökat med hela 30 procent sedan 2021.

Även hela kräftskivan, med de produkter som brukar höra till den, har blivit betydligt dyrare, enligt tidningen.

Det följer trenden vad gäller livsmedelspriser i övrigt.

– Sedan 2021 har livsmedelspriserna stigit med cirka 25–30 procent, även priserna för skaldjur har lyft med 30 procent, säger John Eliasson, statistiker på SCB, till tidningen.

Färska kräftor allt dyrare

I juli månad hade priserna på skaldjur också ökat med 3,6 procent jämfört med samma månad förra året.

Vill man ha färska kräftor så har priset på de svenska ökat med 8 procent jämfört med förra året, och vill man ha färska turkiska kräftor så har priserna ökat med mellan 11 och 33 procent, enligt tidningen.

När det gäller frysta kräftor har prisökningen dock inte varit lika stor. Vissa ligger på samma pris som förra året medan andra har ökat med upp till 2,7 procent.

Det är dock inte bara skaldjuren som har blivit dyrare på kräftskivan. Exempelvis har potatisen blivit 36,4 procent dyrare jämfört med förra året, rapporterar DI.

Bättre kräftor i september

För den som planerar en kräftskiva kan det dock vara läge att avvakta lite.

Inte för prisernas skull, utan för att årets kräftor är sent utvecklade, rapporterar DN.

Fångsten har varit normal, sett till mängd, men kräftorna är små och sent utvecklade, enligt forskaren Lennart Edsman, som har varit i kontakt med många yrkesfiskare.

– Det är sent och det är mycket smått, det är det jag får höra generellt. Det verkar ha kommit igång först nu, och det dyker fortfarande upp kräftor som nyligen har ömsat skal, säger han till tidningen.

Därför kan det vara en god idé att vänta till september för att få de bästa kräftorna till kräftskivan, menar han.

Foto: Carly Mackler

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen