Under sensommaren och tidiga hösten är det tradition i Sverige att anordna kräftskivor.

Även i år är det många som vill njuta av kräftor och andra skaldjur, och den traditionsenliga kräftpremiären ägde rum den 7 augusti.

Men i år kan kalaset svida extra mycket i plånboken.

Priset på skaldjur har skjutit i höjden de senaste åren, rapporterar DI.

Har ökat kraftigt

Enligt statistik från SCB har skaldjurpriserna ökat med hela 30 procent sedan 2021.

Även hela kräftskivan, med de produkter som brukar höra till den, har blivit betydligt dyrare, enligt tidningen.

Det följer trenden vad gäller livsmedelspriser i övrigt.

– Sedan 2021 har livsmedelspriserna stigit med cirka 25–30 procent, även priserna för skaldjur har lyft med 30 procent, säger John Eliasson, statistiker på SCB, till tidningen.

Färska kräftor allt dyrare

I juli månad hade priserna på skaldjur också ökat med 3,6 procent jämfört med samma månad förra året.

Vill man ha färska kräftor så har priset på de svenska ökat med 8 procent jämfört med förra året, och vill man ha färska turkiska kräftor så har priserna ökat med mellan 11 och 33 procent, enligt tidningen.

När det gäller frysta kräftor har prisökningen dock inte varit lika stor. Vissa ligger på samma pris som förra året medan andra har ökat med upp till 2,7 procent.

Det är dock inte bara skaldjuren som har blivit dyrare på kräftskivan. Exempelvis har potatisen blivit 36,4 procent dyrare jämfört med förra året, rapporterar DI.

Bättre kräftor i september

För den som planerar en kräftskiva kan det dock vara läge att avvakta lite.

Inte för prisernas skull, utan för att årets kräftor är sent utvecklade, rapporterar DN.

Fångsten har varit normal, sett till mängd,  men kräftorna är små och sent utvecklade, enligt forskaren Lennart Edsman, som har varit i kontakt med många yrkesfiskare.

– Det är sent och det är mycket smått, det är det jag får höra generellt. Det verkar ha kommit igång först nu, och det dyker fortfarande upp kräftor som nyligen har ömsat skal, säger han till tidningen.

Därför kan det vara en god idé att vänta till september för att få de bästa kräftorna till kräftskivan, menar han.

Foto: Carly Mackler

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen