Stor oro i Oslo – varnar Sverige

2024 07 29

Oslos borgmästare uttrycker nu stor oro efter att kontrollerna i Europa har blivit hårdare.

Olika hamnar i Europa används av narkotikasmugglare för att distribuera bland annat kokain till kontinenten.

Fartyg kommer från Sydamerika för att nå den europeiska marknaden.

Tidigare har hamnar i bland annat Nederländerna och Belgien varit heta av just den anledningen.

Men nu kan det vara på väg att ändras, rapporterar TV4.

Borgmästaren oroad

Hårdare kontroller på kontinenten innebär att smugglare riktar in sig på andra hamnar.

Oslo kan nu vara på väg att bli nästa mål, varnar stadens borgmästare Anne Lindboe.

– Det verkar som att det håller på att bli ett populärt mål för kriminella gäng, säger hon till norska NRK.

Varnar Sverige

Karin Tanderø Schaug vid tullarbetarnas fackförbund i Norge, riktar en varning till Sverige.

– De kriminella ändrar sina vanor när kontrollerna i Antwerpen stärks. Norge kan bli ett land man smugglar till, och detsamma gäller för Sverige, säger hon.

Försämrade förutsättningar

Folkhälsomyndigheten har tidigare slagit larm om att det blir allt svårare att bedriva kvalitativt narkotikaförebyggande arbete

– Sveriges kommuner har en god grundstruktur för det narkotikaförebyggande arbetet och de flesta kommuner har en utsedd samordnare, men förutsättningarna för ett kvalitativt narkotikaförebyggande arbete har försämrats, framhåller FHM.

– Exempelvis har årsarbetskraften för samordning av förebyggande arbete kopplat till alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel sjunkit under de senaste åren.

Tre personer åtalades

Arbetet för att säkra hamnarna fortskrider i Europa och i såväl Sverige som Norge bedöms det finnas ett behov av att göra detsamma.

Tidigare i år åtalades tre personer för att ha smugglat stora mängder kokain till hamnen i Helsingborg, rapporterar SVT.

– Det beslagtagna kokainet betingar sammanlagt cirka 78 miljoner kronor i grossistledet och cirka 175 miljoner kronor i gatuledet i outspätt skick, sade kammaråklagare Hans Harding då.

Foto: O. Daniel Rangel

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen