Stor kritik mot CSN:s påminnelseavgifter

2024 10 19

Nu riktas allvarlig kritik mot CSN:s påminnelseavgifter.

Allt fler människor som har lånat pengar av CSN hamnar hos Kronofogden.

Nu kommer krav om att CSN:s hantering av skulderna ska förändras.

Sveriges Konsumenter menar att CSN:s påminnelseavgift är för hög och att det leder till växande skulder, rapporterar SVT.

Hög påminnelseavgift

CSN tar idag ut en påminnelseavgift på 450 kronor vid första påminnelsen.

Avgiften ifrågasätts dock av Sveriges Konsumenter.

De anser att den är för hög och att fler låntagare riskerar att hamna hos Kronofogden på grund av den höga påminnelseavgiften, enligt kanalen.

Nu kräver organisationen att regeringen agerar.

Kräver att regeringen agerar

Sveriges Konsumenter anser att regeringen måste göra mer för att skydda ekonomiskt utsatta människor.

Därför anser de att regeringen måste se över CSN:s påminnelseavgifter.

Regeringen höjde påminnelseavgiften senast 2015, och då med hela 250 kronor, enligt kanalen.

Kronofogden menar att den höga avgiften har varit en starkt bidragande orsak till ökade skulder.

Den totala summan av CSN-skulder hos Kronofogden uppgick i augusti till cirka 900 miljoner.

Stor ökning av skulder

I augusti rapporterades det att antalet studieskulder som går till Kronofogden har ökat med 42 procent sedan årsskiftet, enligt SR.

Kronofogden tycker att utvecklingen är mycket oroväckande.

– Konsekvenserna kan bli att man inte lyckas bli skuldfri, att man fastnar i skuldfällan, sade Kronofogdens privatekonomiska talesperson Davor Vuleta till radiokanalen.

Även CSN själva har rapporterat i våras att skuldsättningen ökar och att en ökande andel av dem som studerar tar lån.

– En förklaring till de ökande skulderna är att en högre andel studerande läser på eftergymnasial nivå, där man oftast studerar längre tid, sade Jonas Larsson, analytiker på CSN, i ett uttalande.

Foto: CSN

Text: Redaktionen


Region går ut med 1177-varning

2024 12 09

Region Blekinge går nu ut med en varning gällande sms som ser ut att komma från 1177.

Personer som får meddelanden som ser ut att komma från 1177 bör vara på sin vakt.

Det kan nämligen röra sig om bluff-sms.

Region Blekinge går nu ut med en varning för att informera om saken.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Här är varningen

Så här lyder varningen som Region Blekinge går ut med via sina sociala medier:

– Se upp för bedrägeriförsök via sms som ser ut att komma från 1177.

– Det förekommer bedrägeriförsök som gör att falska sms som skickas hamnar i samma sms-tråd som de vanliga meddelandena du får från 1177. Vi vill uppmana dig att inte klicka på länken och verifiera dig med bank-id om du får ett sådant sms.

“Hamnar i samma tråd”

Mirela Cecic, regionens säkerhetsstrateg, förklarar hur det fungerar.

– Det vi har sett nu är att falska sms skickas ut med en länk, och hamnar i samma sms-tråd som de vanliga meddelanden man får, säger hon till SR.

– Det får det att se ut som att det är 1177 som har skickat ut sms:en.

LÄS MER: Telia varnar Sveriges pensionärer

Följ dessa uppmaningar

De som får sådana meddelanden gör alltså rätt i att förhålla sig skeptiska gentemot huruvida det är riktiga meddelanden eller inte.

1177 uppmanar till att inte trycka på några länkar om du är osäker på om ett sms eller mejl kommer från 1177 och att inte heller ge ut någon personlig information.

– Det är alltid säkrast att söka upp 1177.se i en webbläsare och logga in istället för att klicka på länkar i sms eller mejl, framhåller vårdtjänsten.

Kallas nätfiske

Den här typen av bedrägeriförsök kallas för nätfiske eller phishing, och har blivit allt vanligare under de senaste åren.

Nätfiske är när bedragare på olika sätt "fiskar" efter dina uppgifter. 

Var misstänksam om du exempelvis får mejl med uppmaning om att klicka på en länk och fylla i dina bankuppgifter.

Den som har fått ett misstänkt sådant meddelande bör vidarebefordra meddelandet till 7726.

Det är ett operatörsoberoende nummer som alla kan använda. 

Man bör även kontakta banken och polisen.

Foto: J. Hagström, 1177

Text: Redaktionen


Klädkedja i konkurs – har precis öppnat tre nya butiker

2024 12 10

Modeföretaget Stajl går i konkurs.

Sveriges ekonomi har det alltjämt tufft.

Riksbankens räntesänkningar har ännu inte fått genomslag och många företag har det fortsatt svårt.

Ett av dessa företag är modekedjan Stajl - som nu går i konkurs.

Det rapporterar Habit.

Precis öppnat butiker

Beskedet kommer trots att Stajl i somras öppnade tre nya butiker i Helsingborg, Västra Frölunda och Uddevalla.

Stajl grundades år 2016 av Susanne Glennmyr Sjölund och Erik Glennmyr och utgick från Göteborgsområdet.

De inriktade sig på dammode och har utöver e-handeln haft butiker i hela Norden.

Nu har den ekonomiska situationen dock blivit för tuff, och Stajl går i konkurs.

“Ambitionen var enkel”

Så här förklarar Stajl sin vision:

– Ambitionen var enkel, vanliga trendiga basplagg i sköna material. Vi är ett omgående-märke och vår grund är linne, bomull och viscose. I dag finns vi representerade i hela Sverige och Norden.

Konkursansökan är dock ett faktum och det återstår att se vad som blir av bolagets eventuella resurser och märke.

“Positiv utveckling”

Efter att par oerhört tuffa ekonomiska år med många konkurser i olika branscher tycker sig kreditupplysningsföretaget UC kunna skönja en ljusning.

– UCs konkursstatistik för november pekar på en positiv utveckling, med återhämtning i de mest utsatta branscherna inför årets slut, framhåller UC.

– Minskningen inom byggindustrin fortsätter för tredje månaden i rad, vilket indikerar en stabilisering i en annars utsatt sektor. 

Mer normala nivåer

UC fortsätter.

– Detaljhandeln, som är en annan känslig bransch, visar en betydande minskning vilket tyder på att konsumentbeteendet börjar återgå till mer normala nivåer. 

– Sammantaget pekar detta på att vissa sektorer börjar visa tecken på återhämtning, även om läget fortsatt är osäkert för branscher med hög konjunkturkänslighet.

Ytterligare räntesänkningar från Riksbanken är att vänta och förhoppningarna är att svenskarna ska ha mer pengar i plånboken för att få igång landets ekonomi igen.

Foto: L. Bresler

Text: Redaktionen