Stor kritik mot CSN:s påminnelseavgifter

2024 10 19

Nu riktas allvarlig kritik mot CSN:s påminnelseavgifter.

Allt fler människor som har lånat pengar av CSN hamnar hos Kronofogden.

Nu kommer krav om att CSN:s hantering av skulderna ska förändras.

Sveriges Konsumenter menar att CSN:s påminnelseavgift är för hög och att det leder till växande skulder, rapporterar SVT.

Hög påminnelseavgift

CSN tar idag ut en påminnelseavgift på 450 kronor vid första påminnelsen.

Avgiften ifrågasätts dock av Sveriges Konsumenter.

De anser att den är för hög och att fler låntagare riskerar att hamna hos Kronofogden på grund av den höga påminnelseavgiften, enligt kanalen.

Nu kräver organisationen att regeringen agerar.

Kräver att regeringen agerar

Sveriges Konsumenter anser att regeringen måste göra mer för att skydda ekonomiskt utsatta människor.

Därför anser de att regeringen måste se över CSN:s påminnelseavgifter.

Regeringen höjde påminnelseavgiften senast 2015, och då med hela 250 kronor, enligt kanalen.

Kronofogden menar att den höga avgiften har varit en starkt bidragande orsak till ökade skulder.

Den totala summan av CSN-skulder hos Kronofogden uppgick i augusti till cirka 900 miljoner.

Stor ökning av skulder

I augusti rapporterades det att antalet studieskulder som går till Kronofogden har ökat med 42 procent sedan årsskiftet, enligt SR.

Kronofogden tycker att utvecklingen är mycket oroväckande.

– Konsekvenserna kan bli att man inte lyckas bli skuldfri, att man fastnar i skuldfällan, sade Kronofogdens privatekonomiska talesperson Davor Vuleta till radiokanalen.

Även CSN själva har rapporterat i våras att skuldsättningen ökar och att en ökande andel av dem som studerar tar lån.

– En förklaring till de ökande skulderna är att en högre andel studerande läser på eftergymnasial nivå, där man oftast studerar längre tid, sade Jonas Larsson, analytiker på CSN, i ett uttalande.

Foto: CSN

Text: Redaktionen


Tvärvändning: Ny elbilsbonus kan införas

2025 03 31

I november 2022 togs den dåvarande klimatbonusen för elbilar bort.

Skälet var att kostnaden för att äga och köra en klimatbonusbil började bli jämförbar med kostnaden för en bensin- eller dieselbil.

– Ett statligt marknadsintroduktionsstöd är därför inte längre motiverat, framhöll regeringen i ett uttalande vid tillfället.

Kan göra comeback

Nu kan en tvärvändning vara på gång.

Sex av åtta partier i riksdagen vill plötsligt återinföra någon form av elbilsbonus, rapporterar Vi Bilägare.

Ett av partierna är Moderaterna, som var med och tog bort bonusen för snart två och ett halvt år sedan.

– Det är viktigt att på olika sätt premiera den gröna omställningen. Olika typer av träffsäkra bonusar är något vi absolut kan tänka oss, säger finansutskottets ordförande Edward Riedl (M) till bilmagasinet.

Ersattes av kritiserad premie

Den förra klimatbonusen ersattes av den hårt kritiserade skrotningspremien. Den som skrotade en äldre bil med förbränningsmotor skulle få ta del av 10 000 kronor – förutsatt att man  i samband med skrotningen köper eller leasar en ny eller begagnad elbil.

Enbart ett hundratal hade dock ansökt om premien ett och ett halvt år efter att den lanserades, vilket bland annat fått Riksförbundet M Sverige att kräva en ny skrotningspremie – utan villkor samt ett rejält som gör det möjligt för privatpersoner att köpa elbil.

– Det finns både miljö- och trafiksäkerhetsskäl att skrota ut de äldsta bilarna, och ge människor en chans att köpa upp sig lite, sade Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige, i december.

– Den aspekten har man helt missat och i stället fått för sig att människor direkt tar steget till en nästan ny elbil för ett par hundra tusen kronor. Men så ser verkligheten inte ut. Att så få kunnat nyttja stödet är ett så tydligt facit som går att få.

LÄS MER: Enorm summa pengar på väg att brinna inne – skulle gått till bilägare

SD och L säger nej

Övriga partier som öppnar för en ny elbil bonus är Centerpartier, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, enligt Vi Bilägares enkät. 

Exakt hur bonusen skulle se ut skiljer sig dock. Till exempel vill S se en bonus för låginkomsttagare.

Sverigedemokraterna och Liberalerna säger nej till att återinföra en elbilsbonus.

LÄS MER: Bilägare har gått miste om 10 000 kronor – “finns inga ursäkter”

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp M. Fousert (Bilden är ett montage)

Text: Redaktionen


RYSSLAND HÄVDAR: Inleder stort samarbete med USA

2025 03 31

Moskva och Washington har inlett samtal om ett stort ekonomiskt projekt.

Det hävdar Kirill Dimitrijev, som är Vladimir Putins sändebud för internationella samarbeten.

Dimitrijev, uppger att Ryssland och USA har inlett diskussioner om utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Enligt det ryska sändebudet ska länderna samarbeta inom området.

– Sällsynta jordartsmetaller är ett viktigt samarbetsområde, och vi har naturligtvis börjat diskutera olika sällsynta jordartsmetaller och andra projekt i Ryssland, säger han till den ryska tidningen Izvestija.

Vidare hävdar Dimitrijev att flera företag har utryckt intresse för att delta i sådana projekt. Han specificerar inte vilka företag det rör sig om.

USA och Ryssland ska diskutera frågan under kommande fredsförhandlingar i Saudiarabien, rapporterar Izvestija.

Vita huset har inte kommenterat uppgifterna.

Putin: ”Ryssland ledande i världen”

Den ryske diktatorn Vladimir Putin har tidigare öppnat för att Ryssland och USA kan inleda ett samarbete gällande kartläggning och utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Ryssland och ockuperade områden i Ukraina.

– Vi är redo att samarbeta med utländska partners, inklusive amerikanska företag, sade Putin i slutet av februari enligt CNN.

– Jag vill betona att vi definitivt har mycket mer av sådana resurser än Ukraina. Ryssland är ledande i världen när det gäller reserver av sällsynta metaller. Vi är också redo att välkomna partners till våra nya territorier (östra Ukraina, reds. anm.) där det finns vissa reserver.

Trump hävdar: Ukraina backar från avtal

Donald Trumps intresse för sällsynta jordartsmetaller är välkänt.

Presidenten vill att Ukraina ska underteckna ett så kallat ”mineralavtal” med USA. Enligt avtalet ska USA få tillgång till stora delar av Ukrainas sällsynta jordartsmetaller som en del av en ”avbetalningsplan” för det amerikanska stödet under kriget.

Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller väntas öka dramatiskt de kommande åren. Metallerna är direkt avgörande för den gröna omställningen som pågår i stora delar av världen – bland annat används de för att tillverka elbilar, vindturbiner och elektronik.

I dag dominerar Kina den globala marknaden, vilket USA vill ändra på.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen