Stor ilska mot Skatteverket – slår hårt mot anhörigas ekonomi

2024 07 29

Många anhöriga till personer som har avlidit drabbas av problem på grund av Skatteverket.

När en nära anhörig avlider är ekonomiska och byråkratiska bekymmer nog det sista man vill tänka på.

Men för många anhöriga uppstår stora svårigheter efter dödsfallet på grund av långa väntetider hos Skatteverket.

Skatteverkets handläggningstider för bouppteckning har fördubblats på fem år, rapporterar DI.

Långa väntetider

Ofta tar det 8-10 veckor för Skatteverket att handlägga en bouppteckning. Ibland kan det ta betydligt längre tid.

Väntetiden blir svår för många anhöriga, eftersom det uppstår inlåsningseffekter, enligt tidningen.

– Rasar priserna på fastigheter eller aktier under väntetiden kan de efterlevande förlora mycket pengar, säger Per Bergmark, jurist och chef för Familjens Jurists Umeåkontor, till tidningen.

Det kan gå att sälja bostaden om man lägger upp den för försäljning och villkorar köpekontraktet under väntetiden, men det kräver att man är få delägare i dödsboet och har en fullständig samsyn.

Utgångspunkten är att man måste invänta Skatteverkets registrering. Under tiden får man inte göra sig av med saker i dödsboet.

Kommer inte åt pengar

Den långa väntetiden riskerar att slå hårt mot den avlidnas efterlevande partners ekonomi, och problemet kan skapa stor ilska och frustration hos många anhöriga.

– Många tror att man som gifta samäger saker per automatik. Det gör man absolut inte, även om man i livet har gemensam ekonomi, säger Per Bergmark till tidningen.

Det här gör att den efterlevande inte kommer åt pengarna under väntetiden, och inte får rätt att använda den avlidna partnerns pengar. Det kan gälla även om man har haft dispositionsrätt till kontot.

Kritik från JO

Under pandemin var väntetiderna ännu längre, vilket föranledde att Skatteverket fick kritik från JO, rapporterade SR.

Skatteverket har lovat bättring och har uppgett personalbrist som en orsak till de långa väntetiderna.

– Vi och andra myndigheter har haft svårt att rekrytera rätt kompetens och vi har haft en högre avgångstakt än beräknat, har Anders Koskinen på Skatteverket tidigare sagt till TV4.

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

 

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen