Stor ilska mot Skatteverket – slår hårt mot anhörigas ekonomi

2024 07 29

Många anhöriga till personer som har avlidit drabbas av problem på grund av Skatteverket.

När en nära anhörig avlider är ekonomiska och byråkratiska bekymmer nog det sista man vill tänka på.

Men för många anhöriga uppstår stora svårigheter efter dödsfallet på grund av långa väntetider hos Skatteverket.

Skatteverkets handläggningstider för bouppteckning har fördubblats på fem år, rapporterar DI.

Långa väntetider

Ofta tar det 8-10 veckor för Skatteverket att handlägga en bouppteckning. Ibland kan det ta betydligt längre tid.

Väntetiden blir svår för många anhöriga, eftersom det uppstår inlåsningseffekter, enligt tidningen.

– Rasar priserna på fastigheter eller aktier under väntetiden kan de efterlevande förlora mycket pengar, säger Per Bergmark, jurist och chef för Familjens Jurists Umeåkontor, till tidningen.

Det kan gå att sälja bostaden om man lägger upp den för försäljning och villkorar köpekontraktet under väntetiden, men det kräver att man är få delägare i dödsboet och har en fullständig samsyn.

Utgångspunkten är att man måste invänta Skatteverkets registrering. Under tiden får man inte göra sig av med saker i dödsboet.

Kommer inte åt pengar

Den långa väntetiden riskerar att slå hårt mot den avlidnas efterlevande partners ekonomi, och problemet kan skapa stor ilska och frustration hos många anhöriga.

– Många tror att man som gifta samäger saker per automatik. Det gör man absolut inte, även om man i livet har gemensam ekonomi, säger Per Bergmark till tidningen.

Det här gör att den efterlevande inte kommer åt pengarna under väntetiden, och inte får rätt att använda den avlidna partnerns pengar. Det kan gälla även om man har haft dispositionsrätt till kontot.

Kritik från JO

Under pandemin var väntetiderna ännu längre, vilket föranledde att Skatteverket fick kritik från JO, rapporterade SR.

Skatteverket har lovat bättring och har uppgett personalbrist som en orsak till de långa väntetiderna.

– Vi och andra myndigheter har haft svårt att rekrytera rätt kompetens och vi har haft en högre avgångstakt än beräknat, har Anders Koskinen på Skatteverket tidigare sagt till TV4.

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

 

Text: Redaktionen

JUST NU: Kaos på ryska flygplatser

2025 07 06

Kaos har uppstått på ryska flygplatser.

Kaotiska scener uppges ha utspelat sig på flera ryska flygplatser.

Flera flygplatser har tvingats stänga tillfälligt och ett stort antal flyg har blivit inställda, enligt ryska myndigheter.

Kaos på flygplatser

Kaoset uppstod under natten mellan lördag och söndag, rapporterar Kyiv Post.

Enligt ryska försvarsministeriet beror det på ukrainska drönarattacker.

Ministeriet hävdar på söndagsmorgonen att man har skjutit ned 120 ukrainska drönare i tio olika regioner i Ryssland under natten.

Detta ska ha lett till att flera flygplatser tvingats stänga och att många flyg blivit inställda.

Bland annat påverkades flygplatser i Moskva och Sankt Petersburg.

I Moskva blev 174 flyg inställda på Sheremetyevo flygplats, och ytterligare 47 blev kraftigt försenade.

”Måste sitta och ligga på golvet”

Trängsel, trafikstockning och kaos ska ha uppstått på grund av situationen.

– Många passagerare har tillbringat mer än nio timmar på flygplatser. Situationen är allvarligast på Sheremetyevo flygplats, rapporterar den ryska mediekanalen Baza, enligt tidningen.

– Folk måste sitta och ligga på golvet – det finns inga lediga platser kvar ens på kaféer och i affärslounger, tillägger mediekanalen.

Dessutom har vissa passagerare inte fått stiga av sina flygplan efter landning, på grund av den kaotiska situationen.

Det är oklart vilka flygplatser som har tvingats stänga på lördagskvällen och vilka som ”bara” har drabbats av inställda flyg och annat kaos.

Drönare i flera regioner

Enligt Ryssland har kaoset alltså uppstått på grund av drönarattacker. Kyiv har inte kommenterat uppgifterna.

Ryska försvarsministeriet uppger bland annat att det har skjutit ned 30 drönare över Bryanskregionen, 29 över Kurskregionen och tre över Leningradregionen med staden Sankt Petersburg.

Kaoset på flygplatserna ska enligt ryska uppgifter ha pågått på kvällen och natten mot söndag.

Foto: Leonardo Yip resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen