När en nära anhörig avlider är ekonomiska och byråkratiska bekymmer nog det sista man vill tänka på.

Men för många anhöriga uppstår stora svårigheter efter dödsfallet på grund av långa väntetider hos Skatteverket.

Skatteverkets handläggningstider för bouppteckning har fördubblats på fem år, rapporterar DI.

Långa väntetider

Ofta tar det 8-10 veckor för Skatteverket att handlägga en bouppteckning. Ibland kan det ta betydligt längre tid.

Väntetiden blir svår för många anhöriga, eftersom det uppstår inlåsningseffekter, enligt tidningen.

– Rasar priserna på fastigheter eller aktier under väntetiden kan de efterlevande förlora mycket pengar, säger Per Bergmark, jurist och chef för Familjens Jurists Umeåkontor, till tidningen.

Det kan gå att sälja bostaden om man lägger upp den för försäljning och villkorar köpekontraktet under väntetiden, men det kräver att man är få delägare i dödsboet och har en fullständig samsyn.

Utgångspunkten är att man måste invänta Skatteverkets registrering. Under tiden får man inte göra sig av med saker i dödsboet.

Kommer inte åt pengar

Den långa väntetiden riskerar att slå hårt mot den avlidnas efterlevande partners ekonomi, och problemet kan skapa stor ilska och frustration hos många anhöriga.

– Många tror att man som gifta samäger saker per automatik. Det gör man absolut inte, även om man i livet har gemensam ekonomi, säger Per Bergmark till tidningen.

Det här gör att den efterlevande inte kommer åt pengarna under väntetiden, och inte får rätt att använda den avlidna partnerns pengar. Det kan gälla även om man har haft dispositionsrätt till kontot.

Kritik från JO

Under pandemin var väntetiderna ännu längre, vilket föranledde att Skatteverket fick kritik från JO, rapporterade SR.

Skatteverket har lovat bättring och har uppgett personalbrist som en orsak till de långa väntetiderna.

– Vi och andra myndigheter har haft svårt att rekrytera rätt kompetens och vi har haft en högre avgångstakt än beräknat, har Anders Koskinen på Skatteverket tidigare sagt till TV4.

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen