Stor ilska mot Skatteverket – slår hårt mot anhörigas ekonomi

2024 07 29

Många anhöriga till personer som har avlidit drabbas av problem på grund av Skatteverket.

När en nära anhörig avlider är ekonomiska och byråkratiska bekymmer nog det sista man vill tänka på.

Men för många anhöriga uppstår stora svårigheter efter dödsfallet på grund av långa väntetider hos Skatteverket.

Skatteverkets handläggningstider för bouppteckning har fördubblats på fem år, rapporterar DI.

Långa väntetider

Ofta tar det 8-10 veckor för Skatteverket att handlägga en bouppteckning. Ibland kan det ta betydligt längre tid.

Väntetiden blir svår för många anhöriga, eftersom det uppstår inlåsningseffekter, enligt tidningen.

– Rasar priserna på fastigheter eller aktier under väntetiden kan de efterlevande förlora mycket pengar, säger Per Bergmark, jurist och chef för Familjens Jurists Umeåkontor, till tidningen.

Det kan gå att sälja bostaden om man lägger upp den för försäljning och villkorar köpekontraktet under väntetiden, men det kräver att man är få delägare i dödsboet och har en fullständig samsyn.

Utgångspunkten är att man måste invänta Skatteverkets registrering. Under tiden får man inte göra sig av med saker i dödsboet.

Kommer inte åt pengar

Den långa väntetiden riskerar att slå hårt mot den avlidnas efterlevande partners ekonomi, och problemet kan skapa stor ilska och frustration hos många anhöriga.

– Många tror att man som gifta samäger saker per automatik. Det gör man absolut inte, även om man i livet har gemensam ekonomi, säger Per Bergmark till tidningen.

Det här gör att den efterlevande inte kommer åt pengarna under väntetiden, och inte får rätt att använda den avlidna partnerns pengar. Det kan gälla även om man har haft dispositionsrätt till kontot.

Kritik från JO

Under pandemin var väntetiderna ännu längre, vilket föranledde att Skatteverket fick kritik från JO, rapporterade SR.

Skatteverket har lovat bättring och har uppgett personalbrist som en orsak till de långa väntetiderna.

– Vi och andra myndigheter har haft svårt att rekrytera rätt kompetens och vi har haft en högre avgångstakt än beräknat, har Anders Koskinen på Skatteverket tidigare sagt till TV4.

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina får rysk jättesumma

2025 08 29

Ukraina kommer kan få ett välkommet tillskott i kassan.

EU-kommissionen utarbetar ett system för att överföra nästan 200 miljarder euro av ryska frysta tillgångar för att återuppbygga Ukraina efter krigets slut, rapporterar Politico.

En massiv summa. Siffran motsvarar omkring 2 200 miljarder kronor.

Den första fasen av planen är att använda räntorna från de ryska tillgångarna, och EU vill höja avkastningen genom nya investeringar.

– EU pressar medlemsländerna att flytta tillgångarna till mer riskfyllda investeringar som kan ge högre vinster för Ukraina och samtidigt öka trycket på Ryssland eftersom landet vägrar att stoppa striderna, uppger flera källor med insyn enligt tidningen.

I ett andra steg arbetar EU för att konfiskera tillgångarna helt och hållet.  

– Planen ses också som ett steg mot att potentiellt beslagta tillgångarna och ge dem till Ukraina som straff för att Ryssland vägrar att betala krigsskadestånd, förklarar källorna.

EU-chefen kommenterar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen öppnade nyligen för att de ryska miljarderna kan flyttas till Ukraina.

– Vi fortsätter arbetet med de ryska frysta tillgångarna för att bidra till Ukrainas försvar och återuppbyggnad, sade hon på en pressträff i torsdags.

LÄS MER: Stort slöseri med skattepengar – ett parti pekas ut |

Motsätter sig omedelbart övertagande

Många EU-länder motsätter sig att tillgångarna omedelbart ska konfiskeras, eftersom det skulle bryta mot internationell rätt och kunna slå tillbaka mot EU-länder i framtiden.

Men uppfattningarna går isär.

De baltiska länderna har länge drivit på för att EU ska konfiskera tillgångarna helt och hållet. Både EU:s lettiske handelskommissionär Valdis Dombrovskis och unionens estniska utrikeschef Kaja Kallas har fört fram idén, rapporterar Politico.

Sverige är av samma uppfattning.

– Vi hade gärna gått längre i Sverige. Det hade varit ännu bättre att ta tillgångarna och finansiera ännu mer, har statsminister Ulf Kristersson (M) sagt till Europaportalen.

LÄS MER: Plötslig flykt på börsen – många säljer samma aktier

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals bankkunder kan få pengar tillbaka – många vet inte om det

2025 08 29

En ny lag gör det möjligt för bankkunder som drabbats av vishingbedrägerier att få ersättning av banken.  

Vishing innebär att bedragare ringer, mejlar eller skickar sms för att lura personer att lämna ut känsliga uppgifter, som kortnummer eller inloggningsuppgifter till banken.

Totalt blev bankkunder bedragna på 2 miljarder kronor genom vishingbedrägerier under åren 2019-2024, rapporterar SvD.

Många har inte fått sina pengar tillbaka. Fram tills sommaren 2022 kunde bankerna hänvisa till att kunderna agerat ”särskilt klandervärt” – en juridisk term som används när en kund anses ha agerat så vårdslöst att denne ska stå för hela den ekonomiska förlusten.

Men i juni 2022 ändrades lagen. Högsta domstolen omdefinierade definitionen av ”särskilt klandervärt”, vilket har öppnat för att lurade bankkunder kan få sina pengar tillbaka.

Trots det är många kunder omedvetna om lagändringen – delvis eftersom storbankerna har valt att inte informera dem. Sex av sju av Sveriges största banker har avstått från att kontakta berörda kunder, uppger SvD.

–  Du som kund är välkommen att höra av dig om du vill få din situation prövad igen, säger Nordeas pressansvarige Hugo Laigar till tidningen.

Tiotusentals kan få pengar tillbaka

Enligt tidningens granskning har cirka 30 000 bankkunder möjlighet att få sitt fall omprövat. Detta eftersom de ansökte om ersättning innan den nya HD-domen trädde i kraft.

Många är dock omedvetna om lagändringen, menar Konsumentverkets generaldirektör Cecilia Tisell.

– Det är ju framför allt många äldre som har drabbats och det skulle förvåna mig om så särskilt många av dem känner till den här HD-domen, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Stort slöseri med skattepengar – ett parti pekas ut 

Bedrägerierna minskar

I maj 2024 uppgav Bankföreningen, som företräder Sveriges banker, att flera åtgärder ska införas för att stärka kundskyddet mot bedrägerier.

Åtgärderna har gett resultat direkt.

För första gången sedan 2020 noterades under fjolåret en minskning av brottsvinsterna för bedrägerier. Vinsterna för år 2024 var cirka 6,3 miljarder – 16 procent lägre än 2023 då vinsterna uppgick till cirka 7,5 miljarder kronor.

– Vi ser en glädjande minskning. Vi har under året noterat lägre brottsvinster i de enskilda polisanmälningar vi fått in. En bidragande orsak är det arbete som bedrivs för att göra det svårare för bedragare att genomföra den här typen av brott, säger Viktor Lundberg, operativ koordinator på polisens nationella bedrägericentrum.

LÄS MER: Plötslig flykt på börsen – många säljer samma aktier

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen