Stor ilska mot Skatteverket – slår hårt mot anhörigas ekonomi

2024 07 29

Många anhöriga till personer som har avlidit drabbas av problem på grund av Skatteverket.

När en nära anhörig avlider är ekonomiska och byråkratiska bekymmer nog det sista man vill tänka på.

Men för många anhöriga uppstår stora svårigheter efter dödsfallet på grund av långa väntetider hos Skatteverket.

Skatteverkets handläggningstider för bouppteckning har fördubblats på fem år, rapporterar DI.

Långa väntetider

Ofta tar det 8-10 veckor för Skatteverket att handlägga en bouppteckning. Ibland kan det ta betydligt längre tid.

Väntetiden blir svår för många anhöriga, eftersom det uppstår inlåsningseffekter, enligt tidningen.

– Rasar priserna på fastigheter eller aktier under väntetiden kan de efterlevande förlora mycket pengar, säger Per Bergmark, jurist och chef för Familjens Jurists Umeåkontor, till tidningen.

Det kan gå att sälja bostaden om man lägger upp den för försäljning och villkorar köpekontraktet under väntetiden, men det kräver att man är få delägare i dödsboet och har en fullständig samsyn.

Utgångspunkten är att man måste invänta Skatteverkets registrering. Under tiden får man inte göra sig av med saker i dödsboet.

Kommer inte åt pengar

Den långa väntetiden riskerar att slå hårt mot den avlidnas efterlevande partners ekonomi, och problemet kan skapa stor ilska och frustration hos många anhöriga.

– Många tror att man som gifta samäger saker per automatik. Det gör man absolut inte, även om man i livet har gemensam ekonomi, säger Per Bergmark till tidningen.

Det här gör att den efterlevande inte kommer åt pengarna under väntetiden, och inte får rätt att använda den avlidna partnerns pengar. Det kan gälla även om man har haft dispositionsrätt till kontot.

Kritik från JO

Under pandemin var väntetiderna ännu längre, vilket föranledde att Skatteverket fick kritik från JO, rapporterade SR.

Skatteverket har lovat bättring och har uppgett personalbrist som en orsak till de långa väntetiderna.

– Vi och andra myndigheter har haft svårt att rekrytera rätt kompetens och vi har haft en högre avgångstakt än beräknat, har Anders Koskinen på Skatteverket tidigare sagt till TV4.

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen