Stor ilska i Ukraina – EU utfärdar varning

2023 04 16

Ukraina och EU reagerar kraftigt på det nya spannmålsförbudet.

Ungern och Polen har för avsikt att förbjuda spannmålsimport från Ukraina, och menar att de vill skydda sin egen jordbrukssektor.

Förbudet trädde i kraft i Polen under lördagskvällen, och nu reagerar såväl Ukraina som EU på beslutet.

EU utfärdar en varning gentemot Ungern och Polen, och beskriver steget som oacceptabelt, rapporterar Reuters.

– Vi känner till Polens och Ungerns tillkännagivanden om förbud mot import av spannmål och andra jordbruksprodukter från Ukraina. I detta sammanhang är det viktigt att understryka att handelspolitiken omfattas av EU:s exklusiva behörighet och att ensidiga åtgärder därför inte är acceptabla, säger en talesperson hos EU-kommissionen.

Strider mot avtal

Anledningen till Ungern och Polens beslut är att priserna på spannmål pressats hårt då Ryssland stoppat hamnar i Svarta havet.

Polska bönder har fått det svårt ekonomiskt och protesterat mot importen av spannmål.

Det ukrainska jordbruksdepartementet framhåller att beslutet strider mot avtal och vill samtala kring saken.

Även Bulgarien

Ett annat land där det råder frustration kring utvecklingen är Bulgarien.

Där har producenter klagat över varuhus fulla av produkter som inte kan säljas.

– Bulgarien är solidariskt med Ukraina, men ett lokalt överflöd skapas på jordbruksmarknaden, eftersom våra länder i stället för exportkorridorer blir lager, säger landets jordbruksminister Yavor Gechev enligt CNN.

Konflikt med EU

Både Polen och Ungern är involverade i en konflikt med EU som pågått under en längre tid.

EU har riktat kritik mot de båda länderna vad gäller deras förhållningssätt i frågor som rör rättsstaten, HBTQ-rättigheter och pressfrihet.

Kommer träffas

Enligt uppgifter kommer ministrar från Polen och Ukraina träffas under måndagen för att diskutera saken.

Polen ska i största möjliga mån vilja hålla spannmålet från den lokala marknaden.

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen