STOR GRANSKNING: Omfattande kritik mot försvaret

2022 09 06

Det svenska försvaret saknar sedan flera år ett stort antal soldater, sjömän och gruppbefäl.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Kontinuerligt anställa soldater, sjömän och gruppbefäl – så kallade GSS/K – utgör en viktig del av det svenska försvaret, och är de personalkategorier som snabbast ska kunna sättas in vid ett anfall mot Sverige, framhåller Riksrevisionen.

Enligt myndigheten har Försvarsmakten under de senaste åren haft ungefär 1 000–1 500 färre GSS/K anställda än vad som bedömts nödvändigt. Det motsvarar cirka 15–20 procent av alla GSS/K.

Utöver denna siffra är ytterligare 500–1 000 GSS/K tjänstlediga.

Når inte målen

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning under perioden 2016-2020.

En slutsats av granskningen är att Försvarsmaktens ”ekonomiska mål i praktiken är frikopplade från verksamhetsmålen”.

– Vissa enheter inom Försvarsmakten har som mål att anställa fler GSS/K än de har plats och resurser för, och saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som har angivits, framhåller Riksrevisionen.

Flera lämnar sina tjänster

Personalbristen har förvärrats ytterligare av att många anställda väljer att avsluta sina tjänster i förtid.

Riksrevisionens granskning slår fast att arbetsuppgifterna inte alltid motsvarar förväntningarna.

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen.

Flera nyanställda har även valt att hoppa av under årets gång.

Enligt granskningen hade dock Försvarsmakten inte ens nått personalmålen om alla hade stannat kvar under hela verksamhetsåret.

– Bemanningen har hämmats av att Försvarsmakten inte tydligt har prioriterat detta. För få anställda vid en allvarlig krissituation är såklart problematiskt ur ett beredskapsperspektiv, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer från myndigheten

Riksrevisionen rekommenderar nu Försvarsmakten att se över vilka åtgärder som behövs för att motivera GSS/K att stanna längre på de organisationsenheter som har stora underskott eller hög personalomsättning.

– Dessutom bör Försvarsmakten säkerställa att organisationsenheterna har en tillräcklig mängd GSS/K i tjänst under hela året för att kontinuerligt kunna bedriva en god verksamhet, samt förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för detta, skriver myndigheten.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen


Nya regler för bensin och diesel – bilister riskerar chockbesked

2024 05 28

Om ett och ett halvt år börjar nya drivmedelsregler gälla i Sverige.

Det handlar om ett nytt handelssystem inom EU som kallas för ETS 2 och som innefattar utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Regeringen och SD klubbade formellt igenom EU-direktivet, som kommer att höja priset på bensin- och diesel, tidigare i maj.

Den första prognosen talar om en höjning på 1,5 kronor per liter.

Men det kan bli betydligt mer. Bland annat pekar ett tyskt forskningsinstitut på att att höjningen snarare landar på sex kronor litern – fyra gånger så mycket som den beräknade höjningen.

Och nu vädjar branschorganisationen Drivkraft Sverige till regeringen om att kompensera landets bilister, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Går inte sänka mer"

Enligt partierna i Tidöavtalet ska också bilister kompenseras. Det är dock inte klart hur det ska ske. Lägre skatt på bränsle eller att ta från EU:s sociala klimatfond har nämnts som förslag.

Men enligt Drivkraft Sverige ligger Sverige redan nära EU:s miniminivå för bränsleskatterna.

– De går inte att sänka mycket mer. Då får regeringen kompensera för de högre bensin- och dieselpriserna på något annat sätt, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, till SvD.

Elektrifieringen går för långsamt

Den plötsliga prisökningen förklaras med att elektrifieringen går för långsamt. Bilbranschen har större behov av att samla på sig utsläppsrätter än vad som förväntades. Det driver upp priset för kunderna.

Och Drivkraft Sverige är inte den enda aktören som flaggat för en chockhöjning på bensin och diesel i framtiden.

I mars menade konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige att bilister riskerar en “kalldusch” när det nya handelssystemet träder i kraft.

Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige vid tillfället.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen