STOR GRANSKNING: Omfattande kritik mot försvaret

2022 09 06

Det svenska försvaret saknar sedan flera år ett stort antal soldater, sjömän och gruppbefäl.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Kontinuerligt anställa soldater, sjömän och gruppbefäl – så kallade GSS/K – utgör en viktig del av det svenska försvaret, och är de personalkategorier som snabbast ska kunna sättas in vid ett anfall mot Sverige, framhåller Riksrevisionen.

Enligt myndigheten har Försvarsmakten under de senaste åren haft ungefär 1 000–1 500 färre GSS/K anställda än vad som bedömts nödvändigt. Det motsvarar cirka 15–20 procent av alla GSS/K.

Utöver denna siffra är ytterligare 500–1 000 GSS/K tjänstlediga.

Når inte målen

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning under perioden 2016-2020.

En slutsats av granskningen är att Försvarsmaktens ”ekonomiska mål i praktiken är frikopplade från verksamhetsmålen”.

– Vissa enheter inom Försvarsmakten har som mål att anställa fler GSS/K än de har plats och resurser för, och saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som har angivits, framhåller Riksrevisionen.

Flera lämnar sina tjänster

Personalbristen har förvärrats ytterligare av att många anställda väljer att avsluta sina tjänster i förtid.

Riksrevisionens granskning slår fast att arbetsuppgifterna inte alltid motsvarar förväntningarna.

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen.

Flera nyanställda har även valt att hoppa av under årets gång.

Enligt granskningen hade dock Försvarsmakten inte ens nått personalmålen om alla hade stannat kvar under hela verksamhetsåret.

– Bemanningen har hämmats av att Försvarsmakten inte tydligt har prioriterat detta. För få anställda vid en allvarlig krissituation är såklart problematiskt ur ett beredskapsperspektiv, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer från myndigheten

Riksrevisionen rekommenderar nu Försvarsmakten att se över vilka åtgärder som behövs för att motivera GSS/K att stanna längre på de organisationsenheter som har stora underskott eller hög personalomsättning.

– Dessutom bör Försvarsmakten säkerställa att organisationsenheterna har en tillräcklig mängd GSS/K i tjänst under hela året för att kontinuerligt kunna bedriva en god verksamhet, samt förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för detta, skriver myndigheten.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


JUST NU: Larm om skottlossning vid skola

2025 03 27

En skola i Gimo i Östhammars kommun har inrymts.

Beslutet har fattats efter att flera smällar noterats i närheten av skolan.

Flera lärare och elever har larmat polisen om smällarna som ska ha låtit som skottlossning.

Enligt en anmälare ska även en person ha setts springa från platsen, uppger polisen.

En stor polisinsats pågår.

– Ett flertal polispatruller har beordras till platsen. Polisen kontrollerar även med Försvarsmakten om det pågår någon övning i området som skulle kunna förklara smällarna.

Det framhåller polisregion Mitt i ett uttalande.

Drönare i luften

Polisen har skickat upp drönare i luften för att söka av området.

Ingen misstänkts person har hittats.

– Något som tyder på att skott har avlossats anträffas inte, framhåller polisregion Mitt.

Texten uppdateras…

Foto: 

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny bankregel kan införas snart – “2 000 kronor i månaden”

2025 03 27

Till sommaren kan nya allmänna råd börja gälla för Sveriges banker.

Det föreslår Finansinspektionen, FI, som på torsdagen går fram med ett nytt krav.

Ska informeras

Myndigheten kräver nu att bankerna ska informera sina bolånetagare när en ränterabatt på bolån är på väg att löpa ut.

Idag finns det ingen regel som tvingar bankerna att meddela när en förhandlad ränta övergår till en från listräntan, vilket innebär att konsumenter med kort varsel kan få kraftigt höjd ränta om man inte själv noterat förändringen.

– Det är orimligt att konsumenter plötsligt får en högre ränta utan att de har fått tydlig information om det. Bolåneföretagen bör ge sina kunder en ärlig chans att förhandla om sin ränta, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

Kunden i underläge

Det faktum att ränterabatter kan sluta gälla utan tydlig information sätter konsumenten i ett större underläge gentemot banken, menar FI.

Som en följd blir också marknaden mindre transparent. 

– FI kan konstatera att tidsbegränsade ränterabatter på bolån kan löpa ut utan att bolåneföretagen informerar sin kund om detta. Det kan leda till att stora grupper av kunder får bankens listränta eller en högre ränta än om de hade förhandlat med sitt bolåneföretag, understryker myndigheten.

Flera tusenlappar i månaden

Räntesmällen för en passiv kund kan uppgå till flera tusen kronor per månad.

Den som till exempel har ett bolån på tre miljoner kan få se sin lånekostnad öka med "över 2 000 kronor i månaden", enligt ett räkneexempel från SR.

– De tjänar pengar på dem som har dålig koll, säger en kritisk bolånekund, som råkat ut för ökningen flera gånger, till radion.

Flera banker som SR talat med uppger dock att kunder informeras när rabatten är på väg att sluta gälla.

Kan börja gälla 1 juli

Enligt förslaget om de nya reglerna ska bolåneföretagen skriftligt och minst en månad i förväg informera konsumenten om att rabatten snart löper ut.

De nya allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 juli 2025, framhåller Finansinspektionen.

Foto:

Text: Redaktionen