STOR GRANSKNING: Omfattande kritik mot försvaret

2022 09 06

Det svenska försvaret saknar sedan flera år ett stort antal soldater, sjömän och gruppbefäl.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Kontinuerligt anställa soldater, sjömän och gruppbefäl – så kallade GSS/K – utgör en viktig del av det svenska försvaret, och är de personalkategorier som snabbast ska kunna sättas in vid ett anfall mot Sverige, framhåller Riksrevisionen.

Enligt myndigheten har Försvarsmakten under de senaste åren haft ungefär 1 000–1 500 färre GSS/K anställda än vad som bedömts nödvändigt. Det motsvarar cirka 15–20 procent av alla GSS/K.

Utöver denna siffra är ytterligare 500–1 000 GSS/K tjänstlediga.

Når inte målen

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning under perioden 2016-2020.

En slutsats av granskningen är att Försvarsmaktens ”ekonomiska mål i praktiken är frikopplade från verksamhetsmålen”.

– Vissa enheter inom Försvarsmakten har som mål att anställa fler GSS/K än de har plats och resurser för, och saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som har angivits, framhåller Riksrevisionen.

Flera lämnar sina tjänster

Personalbristen har förvärrats ytterligare av att många anställda väljer att avsluta sina tjänster i förtid.

Riksrevisionens granskning slår fast att arbetsuppgifterna inte alltid motsvarar förväntningarna.

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen.

Flera nyanställda har även valt att hoppa av under årets gång.

Enligt granskningen hade dock Försvarsmakten inte ens nått personalmålen om alla hade stannat kvar under hela verksamhetsåret.

– Bemanningen har hämmats av att Försvarsmakten inte tydligt har prioriterat detta. För få anställda vid en allvarlig krissituation är såklart problematiskt ur ett beredskapsperspektiv, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer från myndigheten

Riksrevisionen rekommenderar nu Försvarsmakten att se över vilka åtgärder som behövs för att motivera GSS/K att stanna längre på de organisationsenheter som har stora underskott eller hög personalomsättning.

– Dessutom bör Försvarsmakten säkerställa att organisationsenheterna har en tillräcklig mängd GSS/K i tjänst under hela året för att kontinuerligt kunna bedriva en god verksamhet, samt förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för detta, skriver myndigheten.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump kanske inte blev träffad av kula

2024 07 25

Nu ifrågasätts det om Donald Trump verkligen blev träffad av en kula vid mordförsöket.

Mordförsöket mot Donald Trump den 13 juli har skakat om både USA och världen.

Trump klarade sig med blotta förskräckelsen när han blev beskjuten av gärningsmannen Thomas Matthew Crooks, och kulan gick genom örat istället för att träffa huvudet.

Men nu ifrågasätter FBI om det verkligen var en kula som gick genom Trumps öra.

– Med avseende på president Trump så finns det vissa frågor kring huruvida det var en kula eller splitter som träffade hans öra, säger FBI-chefen Christopher Wray, rapporterar the Guardian.

Väcker starka reaktioner

FBI-chefens uttalande kom i samband med en utfrågning i kongressen.

Donald Trump själv har med bestämdhet sagt att det var en kula som träffade honom.

– Jag tog en kula för demokratin, har Trump bland annat sagt.

Men enligt Christopher Wray är detta alltså inte klarlagt än.

FBI-chefens uttalande väcker dock starka reaktioner och får hård kritik.

”Politiskt motiverat”

En av dem som protesterar mot uttalandet är Ronny Jackson, tidigare läkare i Vita huset och numera republikansk kongressledamot.

Han har enligt uppgifter själv undersökt Trumps öra.

Jackson menar att FBI-chefens uttalande är ”politiskt motiverat”, rapporterar tidningen.

– Det är ABSOLUT OANSVARIGT av Chris Wray att göra ett sådant uttalande som chef för FBI, skriver Ronny Jackson på X.

Jackson menar att Wray vid upprepade tillfällen har använt sin maktposition för att försöka motarbeta Donald Trump.

– DET VAR EN KULA – JAG HAR SETT SÅRET! PATETISKT!!!, dundrar Jackson på den sociala plattformen.

Trump har krävt FBI-chefens avgång

I utfrågningen i kongressen på onsdagen fick FBI-chefen också frågan om han sett någon kognitiv försämring hos president Joe Biden, rapporterar Forbes.

Wray svarade då att han inte träffat Joe Biden särskilt ofta men att han inte hade observerat någon kognitiv försämring hos presidenten i samband med sina samtal med Biden.

Detta fick Donald Trump att kräva FBI-chefens avgång i ett inlägg på plattformen Truth Social. Wray ”ljuger för kongressen”, enligt Trump.

Det står med andra ord klart att Trump-lägret inte har något större förtroende för FBI-chefen just nu.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen