STOR GRANSKNING: Omfattande kritik mot försvaret

2022 09 06

Det svenska försvaret saknar sedan flera år ett stort antal soldater, sjömän och gruppbefäl.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Kontinuerligt anställa soldater, sjömän och gruppbefäl – så kallade GSS/K – utgör en viktig del av det svenska försvaret, och är de personalkategorier som snabbast ska kunna sättas in vid ett anfall mot Sverige, framhåller Riksrevisionen.

Enligt myndigheten har Försvarsmakten under de senaste åren haft ungefär 1 000–1 500 färre GSS/K anställda än vad som bedömts nödvändigt. Det motsvarar cirka 15–20 procent av alla GSS/K.

Utöver denna siffra är ytterligare 500–1 000 GSS/K tjänstlediga.

Når inte målen

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning under perioden 2016-2020.

En slutsats av granskningen är att Försvarsmaktens ”ekonomiska mål i praktiken är frikopplade från verksamhetsmålen”.

– Vissa enheter inom Försvarsmakten har som mål att anställa fler GSS/K än de har plats och resurser för, och saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som har angivits, framhåller Riksrevisionen.

Flera lämnar sina tjänster

Personalbristen har förvärrats ytterligare av att många anställda väljer att avsluta sina tjänster i förtid.

Riksrevisionens granskning slår fast att arbetsuppgifterna inte alltid motsvarar förväntningarna.

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen.

Flera nyanställda har även valt att hoppa av under årets gång.

Enligt granskningen hade dock Försvarsmakten inte ens nått personalmålen om alla hade stannat kvar under hela verksamhetsåret.

– Bemanningen har hämmats av att Försvarsmakten inte tydligt har prioriterat detta. För få anställda vid en allvarlig krissituation är såklart problematiskt ur ett beredskapsperspektiv, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer från myndigheten

Riksrevisionen rekommenderar nu Försvarsmakten att se över vilka åtgärder som behövs för att motivera GSS/K att stanna längre på de organisationsenheter som har stora underskott eller hög personalomsättning.

– Dessutom bör Försvarsmakten säkerställa att organisationsenheterna har en tillräcklig mängd GSS/K i tjänst under hela året för att kontinuerligt kunna bedriva en god verksamhet, samt förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för detta, skriver myndigheten.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen