Arbetslösheten i Sverige har ökat under 2024, men under nästa år kan det komma en vändpunkt.

Samtidigt står arbetsmarknaden inför stora förändringar, och företag har ibland svårt att hitta den typ av arbetskraft de söker.

Det handlar bland annat om den gröna omställningen, som innebär att nya behov uppstår.

Och långt ifrån alla dessa jobba kräver högskoleutbildning, rapporterar DN.

Flera vägar till jobben

Både EU-regler och inhemsk lagstiftning kräver att företag och branscher ska ställa om och bli mer hållbara, vilket skapar nya behov på arbetsmarknaden.

Enligt Arbetsförmedlingen finns det många vägar till jobb som är skapade av den gröna omställningen.

– Det behöver inte alltid krävas högskoleutbildning. Går du exempelvis ett industritekniskt program på gymnasiet så förutspår vi att det är en bra arbetsmarknad att komma ut i, säger Kerstin Eriksson, analytiker på Arbetsförmedlingen, till tidningen.

Man kan också gå en kortare och mer praktisk utbildning i form av en yrkesutbildning.

Yrkesutbildning en bra väg

Det finns ett flertal yrkesutbildningar som är mellan 1,5 och 2 år långa och som alltid inkluderar praktik.

Man kan bland annat utbilda sig till vindkraftstekniker, solenergiprojektör, batteritekniker och Electromobility Design Engineer.

Yrkesutbildningar får bara starta så länge det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden.

– De är väldigt flexibla och lyssnar av länets behov och skapar utbildningar där det behövs. De är också varit väldigt snabba att se vilken kompetens som efterfrågas kopplat till nya behov på arbetsmarknaden, säger Kerstin Eriksson till tidningen.

Andra exempel på sådana utbildningar är fastighetsförvaltare inom energieffektivisering, miljösamordnare och trähusprojektör.

Stora behov inom andra yrken

Det är dock inte bara inom den gröna omställningen som det finns stora behov av arbetskraft framöver.

Enligt en rapport från Saco så råder det liten konkurrens om jobben inom yrken som officer, bibliotekarie, arbetsterapeut, präst och lärare, rapporterar TV4.

Det finns också stora behov inom sjukvården.

Dessutom väntar sig många att AI kommer att förändra arbetsmarknaden i grunden, och inte bara leda till att jobb försvinner, utan också skapa nya jobb.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen