Stor förändring för lärare och stökiga elever

2023 11 06

Regeringen och SD vill göra det enklare för lärare att hantera stökiga elever i klassrummet.

En särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att varaktigt stärka tryggheten och studieron i skolan.

Det uppger regeringen och Sverigedemokraterna i dag, måndag.

– Uppdraget innebär bland annat att stärka rektorer och lärares ansvar och befogenheter, skapa tydligare ordningsregler, tryggare skolmiljöer och ökade insatser som riktar sig till särskilt våldsamma elever, framhåller man i ett uttalande.

”Tydliga och omedelbara konsekvenser”

Skolminister Lotta Edholm (L) anser att regeringen påbörjat en ”kulturförflyttning i skolan” med den nya utredningen.

– Det ska inte råda något tvivel om att det är läraren som bestämmer över undervisningen. För elever som inte följer reglerna ska det bli tydliga och omedelbara konsekvenser.

– Nu tar regeringen krafttag för att alla elever ska få gå i en trygg skola där de kan koncentrera sig på undervisningen och både skolpersonal och elever slippa hot, våld, kränkningar och trakasserier, säger ministern.

Det här gäller

I utredningen föreslår regeringen och SD att rektorns ansvar ska förtydligas och att det ska bli tydligare att det är läraren som bestämmer i klassrummet och över undervisningen, inte vårdnadshavare och elever.

Tidöpartierna går fram med flera åtgärder, bland annat vill man att dokumentationskravet tas bort för lärare.

Om en lärare visar ut en elev ur klassrummet behöver det i dag dokumenteras i enlighet med nuvarande regelverk.

Enligt regeringen och SD kan kravet på dokumentation leda till att lärare avstår från att kasta ut eleven. Därför ger man utredaren i uppdrag att se över regelverket och lämna förslag om och hur kravet kan tas bort.

Ska bli enklare att agera mot stökiga elever

Tidöpartierna framhåller även att skolan måste få utökade befogenheter att kunna agera kraftfullt när elever kränker, hotar, använder våld eller på annat sätt agerar störande.

– Utredaren får ett brett mandat att föreslå större möjligheter till tillfälliga omplaceringar, permanenta omplaceringar och avstängningar, samt bättre förutsättningar för så kallade akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt, skriver regeringen.

Avslutningsvis får den ansvariga utredaren i uppdrag att lämna förslag som kan möjliggöra inrättandet av ett nationellt frånvaroregister.

Registret ska omfatta grundskolan och motsvarande skolformer, samt eventuellt gymnasieskolan.

– Utredningar och rapporter har visat att skolfrånvaro är ett stort och allvarligt problem. Trots det saknas systematiska uppföljningar på nationell nivå, framhåller regeringen.

Här är utredaren

Happy Hilmarsdottir Arenvall, barn- och ungdomsdirektör i Järfälla kommun, har fått i uppdrag att utreda regeringen och SD:s förslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024.

Foto: F. Buitenwerf

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen