Stor förändring bland svenskarna – reagerar efter Natointrädet

2024 03 16

Allt fler söker sig nu till olika fredsorganisationer.

Efter en lång väntan har Sverige till slut blivit medlemmar i försvarsorganisationen Nato.

Det tog tid innan Ungern och Turkiet ratificerade Sveriges ansökan, men den svenska flaggan tar nu plats vid Natos högkvarter och såväl Joe Biden som Jens Stoltenberg har välkomnat Sverige in i organisationen.

Samtidigt syns en förändring bland svenska folket, då allt fler väljer att ansluta sig till fredsorganisationer.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Olika organisationer

Organisationen Svenska freds har ökat sitt medlemsantal från drygt 6000 i februari 2022 till 15000 i början av mars 2024

– Vi växer så det knakar, säger Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå till SR.

Samtidigt har Kristna Fredsrörelsen ökat andelen medlemmar med 12 procent under 2023.

Därtill har Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet ökat med 35 procent sedan 2022.

“Tänker på barnbarnen”

En som är positivt inställd till det ökade antalet medlemmar i fredsorganisationer är Elsebeth Jönsson Gonzales, som SR har pratat med.

– Jag tänker mycket på barnbarnen, som kanske dras in i detta så småningom, säger hon.

Skickar påminnelse

I samband med Sveriges Natointräde riktar Svenska freds ett medskick till regeringen.

– Nu när Sverige är fullvärdig medlem i en militärallians som bygger på kärnvapenavskräckning vill vi påminna om den humanitära katastrof som användningen av ett enda kärnvapen skulle innebära, säger Kerstin Bergeå.

“Brist på analys”

Organisationen understryker att resan mot ett Natomedlemskap inte varit utan problem, och ställer sig skeptiska till utvecklingen.

– Svenska Freds har under processen med den svenska Natoansökan lyft bristen på analys och debatt om medlemskapets potentiella negativa konsekvenser och risker.

– Sveriges regering har ställt sig bakom Natos kärnvapendoktrin som strävar efter alla medlemmars engagemang i planering och övning med kärnvapen även i fredstid.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen