Stor förändring bland svenskarna – reagerar efter Natointrädet

2024 03 16

Efter en lång väntan har Sverige till slut blivit medlemmar i försvarsorganisationen Nato.

Det tog tid innan Ungern och Turkiet ratificerade Sveriges ansökan, men den svenska flaggan tar nu plats vid Natos högkvarter och såväl Joe Biden som Jens Stoltenberg har välkomnat Sverige in i organisationen.

Samtidigt syns en förändring bland svenska folket, då allt fler väljer att ansluta sig till fredsorganisationer.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Olika organisationer

Organisationen Svenska freds har ökat sitt medlemsantal från drygt 6000 i februari 2022 till 15000 i början av mars 2024

– Vi växer så det knakar, säger Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå till SR.

Samtidigt har Kristna Fredsrörelsen ökat andelen medlemmar med 12 procent under 2023.

Därtill har Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet ökat med 35 procent sedan 2022.

“Tänker på barnbarnen”

En som är positivt inställd till det ökade antalet medlemmar i fredsorganisationer är Elsebeth Jönsson Gonzales, som SR har pratat med.

– Jag tänker mycket på barnbarnen, som kanske dras in i detta så småningom, säger hon.

Skickar påminnelse

I samband med Sveriges Natointräde riktar Svenska freds ett medskick till regeringen.

– Nu när Sverige är fullvärdig medlem i en militärallians som bygger på kärnvapenavskräckning vill vi påminna om den humanitära katastrof som användningen av ett enda kärnvapen skulle innebära, säger Kerstin Bergeå.

“Brist på analys”

Organisationen understryker att resan mot ett Natomedlemskap inte varit utan problem, och ställer sig skeptiska till utvecklingen.

– Svenska Freds har under processen med den svenska Natoansökan lyft bristen på analys och debatt om medlemskapets potentiella negativa konsekvenser och risker.

– Sveriges regering har ställt sig bakom Natos kärnvapendoktrin som strävar efter alla medlemmars engagemang i planering och övning med kärnvapen även i fredstid.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen