Stor förändring bland svenskarna – reagerar efter Natointrädet

2024 03 16

Allt fler söker sig nu till olika fredsorganisationer.

Efter en lång väntan har Sverige till slut blivit medlemmar i försvarsorganisationen Nato.

Det tog tid innan Ungern och Turkiet ratificerade Sveriges ansökan, men den svenska flaggan tar nu plats vid Natos högkvarter och såväl Joe Biden som Jens Stoltenberg har välkomnat Sverige in i organisationen.

Samtidigt syns en förändring bland svenska folket, då allt fler väljer att ansluta sig till fredsorganisationer.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Olika organisationer

Organisationen Svenska freds har ökat sitt medlemsantal från drygt 6000 i februari 2022 till 15000 i början av mars 2024

– Vi växer så det knakar, säger Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå till SR.

Samtidigt har Kristna Fredsrörelsen ökat andelen medlemmar med 12 procent under 2023.

Därtill har Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet ökat med 35 procent sedan 2022.

“Tänker på barnbarnen”

En som är positivt inställd till det ökade antalet medlemmar i fredsorganisationer är Elsebeth Jönsson Gonzales, som SR har pratat med.

– Jag tänker mycket på barnbarnen, som kanske dras in i detta så småningom, säger hon.

Skickar påminnelse

I samband med Sveriges Natointräde riktar Svenska freds ett medskick till regeringen.

– Nu när Sverige är fullvärdig medlem i en militärallians som bygger på kärnvapenavskräckning vill vi påminna om den humanitära katastrof som användningen av ett enda kärnvapen skulle innebära, säger Kerstin Bergeå.

“Brist på analys”

Organisationen understryker att resan mot ett Natomedlemskap inte varit utan problem, och ställer sig skeptiska till utvecklingen.

– Svenska Freds har under processen med den svenska Natoansökan lyft bristen på analys och debatt om medlemskapets potentiella negativa konsekvenser och risker.

– Sveriges regering har ställt sig bakom Natos kärnvapendoktrin som strävar efter alla medlemmars engagemang i planering och övning med kärnvapen även i fredstid.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen