Stor förändring bland svenskarna – reagerar efter Natointrädet

2024 03 16

Allt fler söker sig nu till olika fredsorganisationer.

Efter en lång väntan har Sverige till slut blivit medlemmar i försvarsorganisationen Nato.

Det tog tid innan Ungern och Turkiet ratificerade Sveriges ansökan, men den svenska flaggan tar nu plats vid Natos högkvarter och såväl Joe Biden som Jens Stoltenberg har välkomnat Sverige in i organisationen.

Samtidigt syns en förändring bland svenska folket, då allt fler väljer att ansluta sig till fredsorganisationer.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Olika organisationer

Organisationen Svenska freds har ökat sitt medlemsantal från drygt 6000 i februari 2022 till 15000 i början av mars 2024

– Vi växer så det knakar, säger Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå till SR.

Samtidigt har Kristna Fredsrörelsen ökat andelen medlemmar med 12 procent under 2023.

Därtill har Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet ökat med 35 procent sedan 2022.

“Tänker på barnbarnen”

En som är positivt inställd till det ökade antalet medlemmar i fredsorganisationer är Elsebeth Jönsson Gonzales, som SR har pratat med.

– Jag tänker mycket på barnbarnen, som kanske dras in i detta så småningom, säger hon.

Skickar påminnelse

I samband med Sveriges Natointräde riktar Svenska freds ett medskick till regeringen.

– Nu när Sverige är fullvärdig medlem i en militärallians som bygger på kärnvapenavskräckning vill vi påminna om den humanitära katastrof som användningen av ett enda kärnvapen skulle innebära, säger Kerstin Bergeå.

“Brist på analys”

Organisationen understryker att resan mot ett Natomedlemskap inte varit utan problem, och ställer sig skeptiska till utvecklingen.

– Svenska Freds har under processen med den svenska Natoansökan lyft bristen på analys och debatt om medlemskapets potentiella negativa konsekvenser och risker.

– Sveriges regering har ställt sig bakom Natos kärnvapendoktrin som strävar efter alla medlemmars engagemang i planering och övning med kärnvapen även i fredstid.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 juni 2026

Ryssland vädjar till grannland – behöver hjälp omedelbart

2026 06 25

Ryssland står inför många stora utmaningar.

Det ryska samhället lider på flera olika sätt.

Slag efter slag drabbar landets ekonomi och de ukrainska attackerna har orsakat stora förluster i det ryska maskineriet.

Nu tvingas Ryssland vända sig till grannlandet Kazakstan för att vädja om hjälp att tillfälligt lösa en av landets kriser, rapporterar Reuters med hänvisning till flera källor.

– Vi förhandlar med Kazakstan, och det finns lite hopp, säger en källa till nyhetsbyrån.

Stora mängder behövs

Ryssland har den senaste tiden drabbats av stor brist på bensin och bränsle, ett område som landet normalt är starkt inom.

Men nu råder ransonering för den ryska befolkningen och många pumpar är tomma.

Nu ställs hoppet till grannlandet Kazakstan.

– Ryssland förhandlar med Kazakstan om möjligheten att importera bensin i en mängd av cirka 50 000 ton på grund av brist på bränsle på den inhemska marknaden, uppger oberoende Moscow Times.

Attacker ligger bakom

Ryssland är normalt en stark producent av petroleumprodukter.

Men efter att en rad stora raffinaderier har fått pausa verksamheten till följd av ukrainska drönarattacker har produktionen minskat med omkring 25 procent, enligt uppgifter till Reuters.

Varken Kazakstan eller Ryssland har ännu gått ut och kommenterat uppgifterna.

LÄS MER: Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

Flera åtgärder

Ryssland överväger ytterligare åtgärder för att begränsa den omfattande bränslebristen.

Exporten kan begränsas, subventionerna för raffinaderierna ökas och import via sjövägen kan initieras, rapporterar RBC-Ukraine.

– Den här månaden har Moskva redan tillåtit raffinaderier att producera bränsle som inte uppfyller standardkvalitetskrav, uppger tidningen.

– Restriktioner för bensinförsäljning har införts i 53 regioner och Tatneft begränsar inköp till 30 liter per tillfälle.

Det är inte första gången som Ryssland vänder sig till Kazakstan för att få hjälp med bränsle.

Under 2024 bad den ryska ledningen Kazakstan att ha 100 000 ton bensin redo om en plötslig kris skulle uppstå i landet.

LÄS MER: Glatt besked för kvinnor i Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 juni 2026

Putin hotas – ryska armén kan vända mot Moskva

2026 06 26

En video sprids snabbt i Ryssland.

I det inspelade meddelande framträder en rysk krigsveteran, Oleksandr Lunin, med ett meddelande direkt till den ryske diktatorn.

Klippet, där veteranen kräver att få komma till Kreml och möta Vladimir Putin, har snabbt fått miljontals visningar, rapporterar Iltalehti.

– Om jag inte kommer till Kreml inom en snar framtid och syns live tillsammans med dig, kommer armén att rikta sina vapen mot Kreml, säger Lunin i klippet, enligt tidningen.

Fullständigt kaos

Anledningen till meddelandet är situationen för de ryska styrkorna som utkämpar kriget i Ukraina.

Det råder fullständigt kaos och laglöshet inom landets militär. Soldater i tusental misshandlas och torteras av sina egna befälhavare, menar Lunin.

– Soldater hålls i gropar och misshandlas om de vägrar utföra dumma självmordsorder eller vägrar ge sina pengar till sina överordnade, säger befälhavaren, enligt tidningen.

Pratar om uppror

Flera ryska medier, så som Meduza och The Moscow Times, rapporterar också om veteranens hot mot Putin.

Det grymma våldet mot de ryska soldaterna döljs genom att registrera avlidna soldater som saknade i den officiella statistiken, menar krigsveteranen.

Han menar också att om den ryska ledningen ger sig på honom eller hans familj kommer det leda till konsekvenser för Kreml.

– Om något händer mig eller mina nära och kära eller familj, kommer det vara en signal att börja agera. Detta är ingen bluff, säger han, enligt The Moscow Times.

Videon publicerades vid lunchtid den 25 juni och har redan fått mer än 2 miljoner visningar och över 110 000 gillamarkeringar, samt tusentals kommentarer.

LÄS OCKSÅ: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Bottennivåer

Tidigare i år kom mätningar som avslöjade att det ryska folkets förtroende för Putin har nått bottennivåer.

Endast 29,5 procent av befolkningen uppgav att de har förtroende för diktatorn, rapporterade Iltalehti med hänvisning till en undersökning från det ryska statliga forskningsinstitutet VTsIOM.

Det är Putins lägsta förtroendesiffra sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen