Stor förändring bekräftad – påverkar hela bilmarknaden

2023 11 03

Det framgår av EU:s nya klimatpaket Fit for 55 som Sverige måste förhålla sig till.

I oktober överlämnade regeringens utredare av klimatmålen,  professor John Hassler, sin rapport om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas för att anpassas till EU:s nya klimatpaket.

Han föreslog bland annat att transportsektorsmålet bör ändras så att det fokuserar på elektrifiering istället för utsläpp av växthusgaser.  

I dag har Sverige som mål att minska utsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030. 

John Hassler anser att målen ska omformuleras. 

– Jag tycker att transportmålet ska skärpas och att fokus ska ligga på en snabb elektrifiering. Vi måste skapa ett fungerande ekosystem kring transportsektorn, sa han på en pressträff tillsammans med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Omfattande åtgärdsplan 

Nu ger två myndigheter i Sverige besked om hur omställningen till en elektrifierad transportsektor ska gå till.

Energimyndigheten och Trafikverket har identifierat ett stort antal åtgärder som ska påskynda utrullningen av  laddinfrastruktur och vätgastank-infrastruktur. 

Åtgärderna är samlade i ett förslag till ett nationellt handlingsprogram.  

Myndigheterna har listat  55 åtgärder för att underlätta och öka takten i utvecklingen av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas.    

I sin rapport betonar de ansvariga aktörerna att utbyggnaden av laddstationer måste öka i en snabb takt.

I dag har Sverige över 4 200 laddstationer och drygt 27 200 laddningspunkter för elbilar

EU har tidigare fastslagit att 14 000 nya laddstationer behöver installeras varje vecka om unionen ska kunna nå målet om att minska koldioxidutsläppen från personbilar med 55 procent före 2030.

Utbyggnaden behöver ske genom både publika och icke-publika laddningsstationer.    

Det framhåller Trafikverket och Energimyndigheten.

–  Hemma- och depåladdning, oavsett boendeform, är centralt i omställningen till elektrifieringen av fordonsflottan. EU:s regelverk sätter ramarna för utbyggnaden av laddning och tankstationer för vätgas längs europavägar och vissa riksvägar. Utöver det behöver samma infrastruktur etableras längs andra större vägar för att ett elektrifierat vägtransportsystem ska vara tillgängligt för alla, säger Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket.

Olika typer av laddstationer

Publik laddning: En laddstation som är tillgänglig för vem som helst att använda, exempelvis längs landsvägar, i parkeringshus, vid köpcentrum, vid infartsparkeringar eller resecentrum.

Icke-publik laddning: En laddstation som är placerad vid bostaden eller vid arbetsplatsen och används huvudsakligen av de boende eller de som arbetar där. Vissa icke-publika laddstationer erbjuder dock publik laddning under vissa tider och klassas då som semi-publika.

Källa: Energimyndigheten

Foto: Kathy

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen