25dec25

Stor förändring bekräftad – påverkar hela bilmarknaden

2023 11 03

Fossila bränslen ska fasas ut till 2030.

Det framgår av EU:s nya klimatpaket Fit for 55 som Sverige måste förhålla sig till.

I oktober överlämnade regeringens utredare av klimatmålen,  professor John Hassler, sin rapport om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas för att anpassas till EU:s nya klimatpaket.

Han föreslog bland annat att transportsektorsmålet bör ändras så att det fokuserar på elektrifiering istället för utsläpp av växthusgaser.  

I dag har Sverige som mål att minska utsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030. 

John Hassler anser att målen ska omformuleras. 

– Jag tycker att transportmålet ska skärpas och att fokus ska ligga på en snabb elektrifiering. Vi måste skapa ett fungerande ekosystem kring transportsektorn, sa han på en pressträff tillsammans med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Omfattande åtgärdsplan 

Nu ger två myndigheter i Sverige besked om hur omställningen till en elektrifierad transportsektor ska gå till.

Energimyndigheten och Trafikverket har identifierat ett stort antal åtgärder som ska påskynda utrullningen av  laddinfrastruktur och vätgastank-infrastruktur

Åtgärderna är samlade i ett förslag till ett nationellt handlingsprogram.  

Myndigheterna har listat  55 åtgärder för att underlätta och öka takten i utvecklingen av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas.    

I sin rapport betonar de ansvariga aktörerna att utbyggnaden av laddstationer måste öka i en snabb takt.

I dag har Sverige över 4 200 laddstationer och drygt 27 200 laddningspunkter för elbilar

EU har tidigare fastslagit att 14 000 nya laddstationer behöver installeras varje vecka om unionen ska kunna nå målet om att minska koldioxidutsläppen från personbilar med 55 procent före 2030.

Utbyggnaden behöver ske genom både publika och icke-publika laddningsstationer.    

Det framhåller Trafikverket och Energimyndigheten.

–  Hemma- och depåladdning, oavsett boendeform, är centralt i omställningen till elektrifieringen av fordonsflottan. EU:s regelverk sätter ramarna för utbyggnaden av laddning och tankstationer för vätgas längs europavägar och vissa riksvägar. Utöver det behöver samma infrastruktur etableras längs andra större vägar för att ett elektrifierat vägtransportsystem ska vara tillgängligt för alla, säger Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket.

Olika typer av laddstationer

Publik laddning: En laddstation som är tillgänglig för vem som helst att använda, exempelvis längs landsvägar, i parkeringshus, vid köpcentrum, vid infartsparkeringar eller resecentrum.

Icke-publik laddning: En laddstation som är placerad vid bostaden eller vid arbetsplatsen och används huvudsakligen av de boende eller de som arbetar där. Vissa icke-publika laddstationer erbjuder dock publik laddning under vissa tider och klassas då som semi-publika.

Källa: Energimyndigheten

Foto: Kathy

Text: Redaktionen


15 jan 2026

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna           

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen


16 januari 2026

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER:  Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen