Den 1 januari 2023 höjdes subventionsgraden för installation av solceller från 15 till 20 procent.

Sedan dess har installationer av solceller ökat kraftigt, enligt regeringen.

Nu vill regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna återigen förändra skattereduktionen.

Men den här gången handlar det inte om en höjning, utom om en sänkning.

Installationer har ökat kraftigt

Skattereduktionen för hushåll som installerar solceller föreslås sänkas från 20 till 15 procent. Alltså en återgång till den nivå som gällde före 2023.

Regeringen motiverar förslaget just med att antalet installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren – allt sedan stödet höjdes.

– Installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren och regeringen bedömer att det inte längre finns samma behov av att subventionera solceller, kommenterar Finansdepartementet i ett uttalande.

I slutet av 2023 fanns det mer än 250 000 installerade solcellsanläggningar i Sverige, enligt departementet. Därför anser regeringen alltså att behovet av stödet har minskat.

– Att verka för klimatomställningen är en central fråga för regeringen. Samtidigt är det viktigt att verktygen för omställningen är träffsäkra, menar man.

Behöver inte stimuleras

Regeringen anser alltså att efterfrågan på solceller inte behöver stimuleras i lika hög utsträckning längre.

– Solkraft bör i större utsträckning byggas på marknadsmässiga grunder och prissignaler från elmarknaden bör få ett större genomslag så att kraftslaget på sikt kan bidra mer till Sveriges leverans­säkerhet och försörjningstrygghet, i enlighet med energipolitikens långsiktiga inriktning, enligt Finansdepartementet.

Enligt regeringen kommer den sänkta subventionsgraden innebära ökade skatteintäkter med 100 miljoner kronor 2025 och med 200 miljoner kronor per år från 2026.

Förslaget ska remitteras, och regeringen föreslår att det ska träda i kraft den 1 juli 2025.

Samtidigt föreslår regeringen också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas.

Foto: Daniele La Rosa Messina

Text: Redaktionen

Efter flera år med stigande inflation och räntehöjningar har svenska folket börjat vädra optimism igen.

Det står klart när kundnöjdheten bland landets bankkunder nu analyserats på nytt av Svenskt kvalitetsindex.

Och jämfört med för ett år sedan tycks belåtenheten ha ökat bland såväl privat- som företagskunder.

– Kunderna ger generellt högre betyg och det är främst kunderna till de stora bankerna som blivit nöjdare, vilket kanske är lite tvärtemot vad många som följer ekonomijournalistiken väntat sig, säger Johan Parmler, vd och chefsanalytiker på Svenskt kvalitetsindex, SKI, i en kommentar.

Smolk i glädjebägaren

Mätinstitutet har i samma undersökning pekat ut Sveriges bästa respektive sämsta banker, enligt kundernas uppfattning.

Bland privatkunderna hittas Sparbankerna i topp, tätt följt av Länsförsäkringar Bank, ICA Banken och Skandia.

Länsförsäkringar är den enda av bankerna som inte höjt sina siffror från fjolåret.

Men det finns smolk i glädjebägarna, konstaterar SKI.

– Det finns en positiv ränteeffekt, men den påverkar ju inte alla, säger Johan Parmler.

– Småföretagare och konsumenter med få banktjänster har inte blivit nöjdare. De använder banken främst för vardagliga transaktioner som betalningar och överföringar och ser kanske ingen förbättring utan bara ökade kostnader.

Swedbank sämst

Längst ned på listan hittas Swedbank, som har knappt fyra miljoner privatkunder i Sverige.

Fjolårsjumbon Nordea har därmed klättrat två placeringar jämfört med förra året.

Men det som kunderna tycks mest missnöjda med, oavsett banktillhörighet, är de digitala tjänsterna som drivs av artificiell intelligens, så kallade "AI-assistenter".

– Dessa driver i stort sett bara missnöje, eftersom de sällan löser kundens problem, understryker SKI.

Än så länge är det bara en av tio kunder som använder AI-tjänster i praktiken.

– De AI-baserade “bottar” som finns idag upplevs snarare som besvärande än värdeskapande och driver frustration och missnöje hos kunder som vill ha hjälp, säger Johan Parmler och tillägger:

– Det finns fortfarande ett stort gap mellan retoriken kring artificiell intelligens och vad som faktiskt levereras, och detta gäller inte bara inom bankbranschen.

Hela listan

Här är Sveriges bästa banker baserat på privatkunders kundnöjdhet 2024.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund.

1. Sparbankerna (75,1)
2. Länsförsäkringar Bank (73,3)
3. Skandia (72,5)
4. ICA Banken (72,5)
5. Handelsbanken (69,9)
6. Danske Bank (69,6)
7. Branschen (69,0)
8. Nordea (68,5)
9. SEB (67,5)
10. Swedbank (66,8)

Källa: Svenskt kvalitetsindex

LÄS MER: "Sveriges sämsta bank" 2023

LÄS MER: Nya siffror: “Sveriges sämsta bank” för lån och sparande

LÄS MER: “Sveriges sämsta matkedja” – har flera miljoner medlemmar

Foto: Bankomat

Text: Redaktionen