Stor förändring angående hushållens bolån

2023 06 11

Den höga inflationen i Sverige har lett till att Riksbanken höjt styrräntan ordentligt.

På kort tid har räntan gått från låga nivåer under en längre tid till 3,5 procent idag.

Nu sker en stor förändring angående hushållens bolån, i form av en kraftig ökning av hushåll som inte behöver amortera.

– Det är ju en exempellös kostnadschock som många hushåll har drabbats av, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije, till SVT.

Fler som söker

I takt med att fler slipper amortera på bolånet ansöker även allt fler om amorteringspaus.

För ett år sedan var antalet hushåll som beviljats amorteringspaus av sin bank omkring 700 hushåll per månad.

Nu ligger den siffran på över 2 800 i månaden.

Bankerna har olika förhållningssätt till amorteringspaus, men generellt krävs speciella skäl såsom sjukdom eller arbetslöshet.

Ökade kostnader

Hushållen har under det senaste året fått ta oerhörda smällar mot sin ekonomiska förmåga.

Den höga inflationen har lett till minskad köpkraft, och räntehöjningarna har lett till kraftigt ökade kostnader.

Enligt en uträkning från SBAB har en familj med ett bolån på tre miljoner kronor fått 100 000 kronor mer i kostnader.

Tufft år

Det har varit ett tufft ekonomiskt år för många svenskar.

Trots farhågor om stora utmaningar för Sveriges ekonomi har landet dock stått emot krisen bättre än befarat.

– Svensk ekonomi ser oförskämt bra ut, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn till SvD.

Föll knappt

Preliminär statistik som kom under fredagen pekar på att Sveriges BNP knappt föll i april i jämförelse med samma månad förra året.

Det är ett betydligt starkare besked än vad många bedömare förutspått.

Grahn understryker att näringslivet alltjämt går starkt i Sverige, och lyfter i synnerhet fram den stadiga nettoexporten av varor.

– Allt utanför bostadsbyggandet fortsätter att tuffa uppåt, säger han.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Svensk prästost och herrgårdsost är hotade

2025 10 19

Prästost är svenska folkets favoritost, följt av hushållsost och herrgårdsost, visade Ostrapporten 2025.

Men nu är två av dessa populära ostar, prästost och herrgårdsost, hotade.

Svenska mejerikooperativ slår larm om att ostklassikerna kan förlora kopplingen till sitt svenska ursprung – på grund av ett EU-beslut.

Ostklassiker hotade av EU-beslut

Fem ordföranden för svenska mejerikooperativ, som själva är mjölkbönder, skriver i en debattartikel i Expressen att de svenska ostklassikerna nu är hotade.

Bakgrunden är att Europas största mejerikoncern, franska Lactalis, har ansökt om att ta bort skyddet för varumärket Präst hos EU:s immaterialrättsmyndighet, EUIPO.

Och EU-myndigheten går på mejerijättens linje, enligt debattörerna.

Detta kan få förödande konsekvenser för svensk prästost och herrgårdsost, menar de.

– I praktiken skulle detta betyda att Präst, Herrgård eller Grevé kan produceras var som helst i världen – på mjölk från vilket land som helst – helt utan koppling till sitt svenska ursprung, skriver de i debattartikeln.

– Det skulle vara förödande för svenska mjölkbönder som inte bara förlorar en avgörande inkomstkälla. När efterfrågan på svensk mjölk minskar pressas också priset ned och många gårdar riskerar att försvinna, tillägger debattörerna från Arla, Skånemejerier, Falköpings Mejeri, Norrmejerier och Gäsene mejeri.

LÄS OCKSÅ: Populära räkor i butiker utreds - kan vara farliga

Konsumenterna betalar priset

Konsekvensen blir också att konsumenterna inte kommer kunna veta om ostklassikerna i mejeridisken verkligen är gjorda på svensk mjölk, tillägger de.

– Konsumenterna riskerar därmed att betala för mervärden – kvalitet, djuromsorg och hållbarhet – som den utländska produkten inte har. Förtroendet för ett viktigt livsmedel urholkas, och vi förlorar en del av den svenska matkulturen, skriver debattörerna i artikeln.

Undersökningen Ostrapporten 2025 visade att 95 procent av alla svenskar äter ost, ofta till frukost.

Enligt undersökningen är Präst svenskarnas favoritost, följt av Hushållsost och Herrgård.

När svenska folket väljer ost är smaken, priset och att osten är svenskproducerad de tre viktigaste kriterierna.

De flesta överskattar dock hur stor andel av osten vi äter som verkligen är svensk, enligt undersökningen.

Foto: Holger Ellgaard  resp Nordelch 

Text: Redaktionen