17dec25

Stor förändring angående hushållens bolån

2023 06 11

De stigande räntorna sätter ordentlig press på hushållen.

Den höga inflationen i Sverige har lett till att Riksbanken höjt styrräntan ordentligt.

På kort tid har räntan gått från låga nivåer under en längre tid till 3,5 procent idag.

Nu sker en stor förändring angående hushållens bolån, i form av en kraftig ökning av hushåll som inte behöver amortera.

– Det är ju en exempellös kostnadschock som många hushåll har drabbats av, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije, till SVT.

Fler som söker

I takt med att fler slipper amortera på bolånet ansöker även allt fler om amorteringspaus.

För ett år sedan var antalet hushåll som beviljats amorteringspaus av sin bank omkring 700 hushåll per månad.

Nu ligger den siffran på över 2 800 i månaden.

Bankerna har olika förhållningssätt till amorteringspaus, men generellt krävs speciella skäl såsom sjukdom eller arbetslöshet.

Ökade kostnader

Hushållen har under det senaste året fått ta oerhörda smällar mot sin ekonomiska förmåga.

Den höga inflationen har lett till minskad köpkraft, och räntehöjningarna har lett till kraftigt ökade kostnader.

Enligt en uträkning från SBAB har en familj med ett bolån på tre miljoner kronor fått 100 000 kronor mer i kostnader.

Tufft år

Det har varit ett tufft ekonomiskt år för många svenskar.

Trots farhågor om stora utmaningar för Sveriges ekonomi har landet dock stått emot krisen bättre än befarat.

– Svensk ekonomi ser oförskämt bra ut, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn till SvD.

Föll knappt

Preliminär statistik som kom under fredagen pekar på att Sveriges BNP knappt föll i april i jämförelse med samma månad förra året.

Det är ett betydligt starkare besked än vad många bedömare förutspått.

Grahn understryker att näringslivet alltjämt går starkt i Sverige, och lyfter i synnerhet fram den stadiga nettoexporten av varor.

– Allt utanför bostadsbyggandet fortsätter att tuffa uppåt, säger han.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


15 jan 2026

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna           

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen


16 januari 2026

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER:  Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen