Stor förändring angående hushållens bolån

2023 06 11

Den höga inflationen i Sverige har lett till att Riksbanken höjt styrräntan ordentligt.

På kort tid har räntan gått från låga nivåer under en längre tid till 3,5 procent idag.

Nu sker en stor förändring angående hushållens bolån, i form av en kraftig ökning av hushåll som inte behöver amortera.

– Det är ju en exempellös kostnadschock som många hushåll har drabbats av, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije, till SVT.

Fler som söker

I takt med att fler slipper amortera på bolånet ansöker även allt fler om amorteringspaus.

För ett år sedan var antalet hushåll som beviljats amorteringspaus av sin bank omkring 700 hushåll per månad.

Nu ligger den siffran på över 2 800 i månaden.

Bankerna har olika förhållningssätt till amorteringspaus, men generellt krävs speciella skäl såsom sjukdom eller arbetslöshet.

Ökade kostnader

Hushållen har under det senaste året fått ta oerhörda smällar mot sin ekonomiska förmåga.

Den höga inflationen har lett till minskad köpkraft, och räntehöjningarna har lett till kraftigt ökade kostnader.

Enligt en uträkning från SBAB har en familj med ett bolån på tre miljoner kronor fått 100 000 kronor mer i kostnader.

Tufft år

Det har varit ett tufft ekonomiskt år för många svenskar.

Trots farhågor om stora utmaningar för Sveriges ekonomi har landet dock stått emot krisen bättre än befarat.

– Svensk ekonomi ser oförskämt bra ut, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn till SvD.

Föll knappt

Preliminär statistik som kom under fredagen pekar på att Sveriges BNP knappt föll i april i jämförelse med samma månad förra året.

Det är ett betydligt starkare besked än vad många bedömare förutspått.

Grahn understryker att näringslivet alltjämt går starkt i Sverige, och lyfter i synnerhet fram den stadiga nettoexporten av varor.

– Allt utanför bostadsbyggandet fortsätter att tuffa uppåt, säger han.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 17

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen