27 mars 26

Stor förändring angående hushållens bolån

2023 06 11

De stigande räntorna sätter ordentlig press på hushållen.

Den höga inflationen i Sverige har lett till att Riksbanken höjt styrräntan ordentligt.

På kort tid har räntan gått från låga nivåer under en längre tid till 3,5 procent idag.

Nu sker en stor förändring angående hushållens bolån, i form av en kraftig ökning av hushåll som inte behöver amortera.

– Det är ju en exempellös kostnadschock som många hushåll har drabbats av, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije, till SVT.

Fler som söker

I takt med att fler slipper amortera på bolånet ansöker även allt fler om amorteringspaus.

För ett år sedan var antalet hushåll som beviljats amorteringspaus av sin bank omkring 700 hushåll per månad.

Nu ligger den siffran på över 2 800 i månaden.

Bankerna har olika förhållningssätt till amorteringspaus, men generellt krävs speciella skäl såsom sjukdom eller arbetslöshet.

Ökade kostnader

Hushållen har under det senaste året fått ta oerhörda smällar mot sin ekonomiska förmåga.

Den höga inflationen har lett till minskad köpkraft, och räntehöjningarna har lett till kraftigt ökade kostnader.

Enligt en uträkning från SBAB har en familj med ett bolån på tre miljoner kronor fått 100 000 kronor mer i kostnader.

Tufft år

Det har varit ett tufft ekonomiskt år för många svenskar.

Trots farhågor om stora utmaningar för Sveriges ekonomi har landet dock stått emot krisen bättre än befarat.

– Svensk ekonomi ser oförskämt bra ut, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn till SvD.

Föll knappt

Preliminär statistik som kom under fredagen pekar på att Sveriges BNP knappt föll i april i jämförelse med samma månad förra året.

Det är ett betydligt starkare besked än vad många bedömare förutspått.

Grahn understryker att näringslivet alltjämt går starkt i Sverige, och lyfter i synnerhet fram den stadiga nettoexporten av varor.

– Allt utanför bostadsbyggandet fortsätter att tuffa uppåt, säger han.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


08 april 26

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Skatteverket går ut med en varning till svenskarna.

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto:

Text: Redaktionen


08 april 26

UPPGIFTER: Trump kommer att ställas inför riksrätt

2026 04 08

USA:s president Donald Trump kommer sannolikt att ställas inför riksrätt.

Det visar de senaste oddsen från spelbolaget Polymarket.

Enligt oddsen är det 66 procents sannolikhet att presidenten ställs inför riksrätt innan hans mandatperiod löper ut, rapporterar Newsweek.

Efter hotfulla uttalandet

Oddsen har sjunkit efter att Trump under tisdagskvällen hotat att förinta den iranska civilisationen om landet inte öppnar Hormuzsundet igen.

– En hel civilisation kommer att dö i natt, skrev presidenten på Truth Social.

Utspelet fick demokraten och ledamoten av USA:s representanthus, John B. Larsson, att lämna in en ansökan om riksrätt mot Trump.

Svaret: ”Patetiskt”

Vita huset reagerar kraftfullt på riksrättsansökan.

– Det är patetiskt. Demokraterna har talat om att ställa president Trump inför riksrätt redan innan han svors in i ämbetet. Demokraterna i kongressen är galna, svaga och ineffektiva, vilket är anledningen till att deras väljarsiffror är historiskt låga, säger Vita husets talesperson David Ingle till Newsweek.

Förutspår riksrätt efter mellanårsvalet

Topprepublikanen Ted Cruz bedömer att Trump kommer att ställas inför riksrätt efter  mellanårsvalet i november.

– Du kommer att förlora representanthuset, du kommer att förlora senaten och du kommer att tillbringa de kommande två åren med att bli ställd inför riksrätt varje dag, ska senatorn ha sagt till president Trump, enligt ljudinspelningar som Axios har tagit del av. 

LÄS MER: JD Vance rasar mot Zelenskyj – “skandalöst“

Det här gäller

För att en president ska ställa inför riksrätt krävs det att en ansökan godkänns med en enkel majoritet i kammaren.

Under processen utreder representanthuset om presidenten har begått allvarliga brott som kan motivera åtal. För att fälla presidenten behöver två tredjedelar av kammaren rösta för åtal.  

Om presidenten fälls kan senaten avsätta honom från ämbetet.

Under sin första mandatperiod ställdes Trump inför riksrätt två gånger.

– Den har rättegångsliknande former men är ingen rättegång i den mening som vi är vana vid. Det görs inte en juridisk bedömning där lagboken i första hand är underlag, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till SVT.

– I stället blir det mer en bedömning om anklagelserna är ett brott mot konstitutionen.

LÄS OCKSÅ: Ukrainsk fullträff – krossar Putins ”sista färja”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen