Stor flygförändring 2026 – bekräftar prischock

2023 12 04

De nationella skatterna kommer då att kompletteras av europeiska regelverk.

En följd blir stora kostnadsökningar med anledning av EU:s utlsläppshandelssystem, Refuel EU Aviation och så alltså den svenska flygskatten.

Totalt beräknas sökningarna stiga mot fyra miljarder kronor 2026 – vilket kommer att innebära minst 800 kronor dyrare flygresor för en barnfamilj samma år.

Nu slår Transportföretagen larm om utvecklingen och kräver åtgärder från regeringen.

Ökar 352 procent

Enligt en ny rapport från Nyström forskning och utredning, Nyfou, som gjorts på uppdrag av Transportföretagen hämmar beskattningen tillväxt, mobilitet och konkurrenskraft.

Kostnadsberäkningen innebär att  de ovan nämnda styrmedlen kommer att ha ökat med 352 procent vid 2030 jämfört med 2019.

Och det skulle alltså slå hårt mot biljettpriserna.

Vid samma tidpunkt kommer prisökningen att ligga på 1 000 kronor dyrare än 2019.

Ansvaret på resenärerna

Ytterligare två faktor påverkar den stora prisökningen – pandemiunderskottet i avgiftssystemet om sju miljarder kronor och kraftigt stigande bränslepriser.

– Om inte resenärerna klarar det högre biljettpriset och istället minskar sitt flygande finns det en akut risk för Sveriges flyginfrastruktur och tillgänglighet, säger Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen flyg, i ett pressmeddelande.

"Totalförsvaret försämras"

Enligt branschchefen innebär det att alla inte kommer att ha samma tillgång till högspecialiserad vård, att det samhällsviktiga flyget inte har någonstans att starta eller landa.

Även totalförsvaret skulle försämras.

– Utöver privatpersoner och samhällsviktiga tjänster slår det mot företagens konkurrenskraft då de kan få det svårare att rekrytera nyckelkompetens, säger Fredrik Kämpfe.

Varnar regeringen

Nu varnar samma organisation regeringen för att åtgärder krävs snarast.

Bland annat måste flygskatten fasas ut för att istället kunna återinvesteras i flygets omställning.

Det föreslås även att hantera pandemiunderskottet så att det inte läggs på framtida biljettpriser samt att storsatsa på produktionen av hållbara flygbränslen i Sverige.

–  Sverige behöver en flygbransch som får möjligheten att ställa om. Efter att vi länge har varit ett föregångsland har nu EU tagit kommandot i flygets omställning, säger Fredrik Kämpfe.

– När vi då har kvar nationella punktskatter på flyget finns en överhängande risk för Sveriges flyginfrastruktur och tillgängligheten i Sverige. Därför behöver regeringen fatta beslut om utfasning av flygskatten, hantering av pandemiunderskotten och storsatsning på hållbart flygbränsle.

Foto: Portuguese Gravity

Text: Redaktionen

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

– Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet. 

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond. 

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

“Sveriges sämsta bank” pekas ut – har flera miljoner kunder

2025 09 16

Det konstaterar undersökningsföretaget Svenskt kvalitetsindex, SKI, i en färsk rapport på måndagen.

Beskedet är en förändring från fjolåret då förtroendet generellt ökade.

– Vi ser tydligt att kundrelationerna satts på prov under året. Passiva råd äventyrar förtroendet. Även i svårbedömda lägen förväntar sig kunderna att banken aktivt visar vägen, säger Johan Parmler, vd för Svenskt kvalitetsindex, i en kommentar.

Oro för börsen

Bakgrunden till de nya siffrorna bedöms ligga i att förra årets positiva signaler bytts ut mot en växande börsoro samtidigt som den svenska ekonomin inte anses ha lyft.

Även det pågående kriget i Ukraina och en allmän handelsosäkerhet spelar roll, menar SKI.

– Förra året såg vi hur sänkt inflation, räntesänkningar och en viss ekonomisk återhämtning bidrog till en ökad optimism bland bankkunderna, säger Johan Parmler.

"Räcker inte"

En annan faktor som fick kundernas förtroende att öka förra året var bankernas digitala lösningar och enkla självservice.

I år har nöjdheten i den kategorin stannat av.

– I verkligheten vi lever i räcker det inte med att erbjuda bra digitala tjänster. Det är aktivitet som räknas, säger Johan Parmler.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Swedbank i botten

Längst ned på förtroendelistan över bankerna i mätningen återfinns Swedbank – bland såväl privatkunder som företagskunder. Storbanken, med över sju miljoner kunder, hamnade sist även förra året. Då var åtminstone siffrorna för kundnöjdheten något högre än i år.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Där balanserar Swedbank precis på gränsen.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund. Listan nedan avser nöjdheten bland bankernas privatkunder.

1. Sparbankerna (74,6)
2. Länsförsäkringar bank (72,7)
3. Övriga banker (70,4)
4. Skandia (70,4)
5. ICA Banken (69,6)
6. Danske Bank (68,0)
7. Handelsbanken (67,8)
8. Branschen (67,1)
9. Nordea (66,6)
10. SEB (65,5)
11. Swedbank (60,4)

Källa: SKI

LÄS OCKSÅ: 420 000 svenskar riskerar betala mer än de behöver – enkelt att lösa

Foto:

Text: Redaktionen