“Stor fara för världen” – tidigare statsminister inleder bojkott

2025 03 25

Thorbjørn Jagland sätter ned foten med full kraft.

Den före detta norska statsministern har loggat ut från Facebook.

För gott.

Anledningen är att han inte längre vill vara en del av “de amerikanska teknikjättarnas algoritmmanipulerade plattformar”.

– De är en stor fara för världen, uttrycker Thorbjørn Jagland i ett långt inlägg med rubriken “Farväl till Facebook”.

"Mer och mer hat"

Thorbjørn Jagland var Norges statsminister från oktober 1996 till oktober 1997. I början av 2000-talet var han även utrikesminister till dåvarande statsminister Jens Stoltenberg.

Enligt Jagland var det techmiljardärerna Elon Musk och Mark Zuckebergs vurmande för USA:s president Donald Trump och uppmaningar om att ansluta sig till Trumps “modiga nya värld” som blev startskottet på bojkotten.

– Sociala medier delar upp världen i ekokammare där det blir mer och mer hat och fundamentalism. Ungdomarna tror att politiskt engagemang sker på sociala medier, skriver Jagland och fortsätter:

– Men en lag kan inte “twittras”, den måste antas. En institution kan inte “twittras”, den måste byggas genom politiska beslut. Fred kan inte “twittras”, den måste uppnås genom diplomati och kompromisser.

Väckt kritik

Thorbjørn Jagland engagemang på sociala medier har genom åren delvis varit föremål för kritik, skriver norska Dagbladet.

Under sin tid som generalsekreterare för Europarådet anklagade han bland annat medier för valpåverkan efter att pressen 2017 rapporterat om frågor gällande privatekonomin hos Jonas Gahr Støre, numera statsminister.

Flera pressorganisationer reagerade då på anklagelsen.

Tog en paus

Den norska regeringen lämnade samma år in ett formellt klagomål till Europarådet gällande Facebookinlägg från Jagland som kritiserade norska myndigheter för att ha en alldeles för passiv inställning till polisvåldet i Barcelona.

Jagland motsatte sig klagomålet. Han tog dock en paus från Facebook vid tillfället, enligt Dagbladet.

Foto: Official White House Photo by Samantha Appleton (Thorbjørn Jagland, tv, med dåvarande president i USA Barack Obama, th, 2017)

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen