“Stor fara för världen” – tidigare statsminister inleder bojkott

2025 03 25

Thorbjørn Jagland sätter ned foten med full kraft.

Den före detta norska statsministern har loggat ut från Facebook.

För gott.

Anledningen är att han inte längre vill vara en del av “de amerikanska teknikjättarnas algoritmmanipulerade plattformar”.

– De är en stor fara för världen, uttrycker Thorbjørn Jagland i ett långt inlägg med rubriken “Farväl till Facebook”.

"Mer och mer hat"

Thorbjørn Jagland var Norges statsminister från oktober 1996 till oktober 1997. I början av 2000-talet var han även utrikesminister till dåvarande statsminister Jens Stoltenberg.

Enligt Jagland var det techmiljardärerna Elon Musk och Mark Zuckebergs vurmande för USA:s president Donald Trump och uppmaningar om att ansluta sig till Trumps “modiga nya värld” som blev startskottet på bojkotten.

– Sociala medier delar upp världen i ekokammare där det blir mer och mer hat och fundamentalism. Ungdomarna tror att politiskt engagemang sker på sociala medier, skriver Jagland och fortsätter:

– Men en lag kan inte “twittras”, den måste antas. En institution kan inte “twittras”, den måste byggas genom politiska beslut. Fred kan inte “twittras”, den måste uppnås genom diplomati och kompromisser.

Väckt kritik

Thorbjørn Jagland engagemang på sociala medier har genom åren delvis varit föremål för kritik, skriver norska Dagbladet.

Under sin tid som generalsekreterare för Europarådet anklagade han bland annat medier för valpåverkan efter att pressen 2017 rapporterat om frågor gällande privatekonomin hos Jonas Gahr Støre, numera statsminister.

Flera pressorganisationer reagerade då på anklagelsen.

Tog en paus

Den norska regeringen lämnade samma år in ett formellt klagomål till Europarådet gällande Facebookinlägg från Jagland som kritiserade norska myndigheter för att ha en alldeles för passiv inställning till polisvåldet i Barcelona.

Jagland motsatte sig klagomålet. Han tog dock en paus från Facebook vid tillfället, enligt Dagbladet.

Foto: Official White House Photo by Samantha Appleton (Thorbjørn Jagland, tv, med dåvarande president i USA Barack Obama, th, 2017)

Text: Redaktionen

JUST NU: Ukraina skickar stridsfartyg till flera Natoländer

2025 10 22

Ukraina inleder ett nytt samarbete med flera Natoländer.

Montreuxkonventionen från 1936 reglerar militära och civila fartygs passage genom Bosporen och Dardanellerna i Svarta havet.

Den sätter också gränser för utländska krigsfartygs närvaro i Svarta havet och ger Turkiet befogenhet att upprätthålla säkerheten i både fredstid och krigstid.

Nu har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj undertecknat en lag som möjliggör för nya samarbeten för det krigsdrabbade landet, rapporterar Kyiv Post.

Skickar fartyg till Turkiet

Den ukrainske presidenten godkänner nu utplacering av ukrainska stridsfartyg och soldater i Turkiet och Storbritannien.

Det möjliggör marin utbildning och användning av utrustning mitt i pågående krig, vilket tidigare inte varit möjligt i samma utsträckning.

– Lagen gör det möjligt för Ukraina att skicka militär personal utomlands för utbildning mitt i pågående säkerhetsutmaningar. Tidigare har personal inte kunnat resa sjövägen till Turkiet på grund av Montreuxkonventionen, som begränsar passagen för krigsfartyg från krigförande nationer genom Bosporen och Dardanellerna, uppger Kyiv Post.

LÄS MER: Storm Shadow-missiler har slagit ner i Ryssland

Skickar korvett

Ukraina kommer skicka korvetten Ivan Mazepa till Turkiet med en besättning på upp till 106 soldater.

Man öppnar också för att skicka upp till fem minröjningsfartyg till Storbritannien, med omkring 39 soldater på varje fartyg.

– Lagen kommer att stödja mottagandet av militär utrustning från partnerländer, säkerställa lämplig bemanning av enheter och ge tid för utbildning i komplexa system, uppger tidningen.

Zelenskyj i Sverige

Beskedet om utplaceringen av stridsfartyg kommer samma dag som den ukrainske presidenten besöker Sverige.

Efter dagens möte har den svenske statsministern och president Zelenskyj bjudit in till en gemensam pressträff.

Det spekuleras om det väntar ett avslöjande om att Ukraina ska få Jas Gripen.

– Hela mötet äger rum på Saab i Linköping, och vi kommer också diskutera möjligheten för en rätt betydande svensk exportindustriaffär, säger Ulf Kristersson (M) till SR.

LÄS MER: Zelenskyj till Linköping – Kristersson bekräftar ”betydande affär”

Text: Redaktionen

JUST NU: Explosioner i Ungern och Rumänien

2025 10 22

Oljeraffinaderier i Ungern och Rumänien har drabbats av explosioner.

Rysk olja är fortfarande en viktig inkomstkälla för den ryska krigsmakten för att finansiera sitt krig i Ukraina.

Trots påtryckningar från EU fortsätter flera av unionens medlemsländer att importera rysk energi.

– Explosioner har inträffat vid oljeraffinaderier i Rumänien och Ungern. Båda har kopplingar till Ryssland, enligt lokala medier, rapporterar Kyiv Independent.

I Rumänien

I södra Rumänien raffinaderiet Petrotel-Lukoil drabbats av en explosion.

Anläggningen ägs av ett dotterbolag till Lukoil som är ett av Rysslands största privatägda olje- och gasbolag.

En person skadades allvarligt och fick föras till sjukhus.

Mot bakgrund av den senaste tidens ukrainska attacker mot rysk oljeinfrastruktur har lokala myndigheter inte uteslutit möjligheten att explosionen orsakades av en attack.

– Men det finns andra potentiella orsaker, som den mänskliga faktorn eller tekniska fel, framhåller de rumänska myndigheterna, uppger tidningen.

Ungerns största oljeraffinaderi

I nära anslutning till explosionen i Rumänien inträffade också en explosion vid Ungerns största oljeraffinaderi.

– Anläggningen, som ligger i staden Szazhalombatta, tar emot råolja från Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Det ungerska oljeraffinaderiet ligger 27 kilometer från Budapest och ägs av det ungerska oljebolaget MOL.

Anläggningen fattade eld efter explosionen och stängs nu tillfälligt.

Inga personskador har rapporterats.

LÄS MER: Tvärvändning om Trump och Putin

Försörjs av rysk olja

Raffinaderiet försörjs med råolja från Ryssland genom Druzbaledningen.

En av anläggningens nyckelkomponenter är ett destillationstorn som separerar flytande blandningar från råolja.

Rysslands oljeraffinaderi i Novokuibyshevsk utsattes också för en drönarattack i samband med explosionerna i Ungern och Rumänien.

Ukraina har inte kommenterat explosionerna vid oljeraffinaderier i Rumänien och Ungern, och inte heller om drönarattacken i Ryssland.

LÄS MER: Ryskt dunderfiasko – stor attack har misslyckats

Foto: T. Eilertsen

Text: Redaktionen