STOR ENERGISATSNING: Regeringen ger besked om två uppdrag

2024 01 25

Efter en längre period med höga elpriser har stort fokus hamnat på behovet av att stärka Sveriges energiförsörjning.

Nu ger regeringen besked om en ny satsning.

Länsstyrelserna i Västra Götalands och Östergötlands län har fått i uppdrag att se över förutsättningarna för två stora havsbaserade vindkraftsparker.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) beskriver beskedet som ett stort framsteg i arbetet med att stärka elproduktionen.

– Det pågår nu ett intensivt och omfattande arbete på flera länsstyrelser runt om i landet och inom Regeringskansliet för att bereda alla ansökningar som har inkommit från aktörer som vill bygga nya havsbaserade vindkraftsparker.

– Vi behöver mer än fördubbla elproduktionen till år 2045 för att klara klimatomställningen.

Två hav

Ansökningarnas som ska behandlas gäller vindkraftsparkerna Västvind och Dyning.

Västvind planeras att byggas utanför Kungälv och Öckerö i Västerhavet. Beredningsuppdraget för Västvind avser ansökan för den del av verksamheten som ligger inom Sveriges ekonomiska zon.

Vindkraftsparken Dyning är planerad att ta plats mellan den östgötska skärgården och Gotland i Östersjön, inom Sveriges ekonomiska zon.

Undervattenskablar

Regeringen har även gett Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att bereda ansökningar om att lägga ut undervattenskablar till anläggningarna.

Kablarna ska ansluta Västvind och Dyning till stamnätet.

SGU har även fått i uppdrag att se över möjligheterna att lägga ut undervattenskablar till den havsbaserade vindkratsparken Gelene som ska byggas utanför västkusten.

Ungefär en femtedel

För närvarande står vindkraftsproduktionen för ungefär 17 procent av elproduktionen i Sverige.

Till en början skedde utbyggnaden i de södra delarna av landet men under de senaste åren har vindkraften byggts ut även i norr.

– Vindkraften är geografiskt spridd över hela Sverige där merparten numera ligger i norra Sverige, framhåller Energimyndigheten.

Halkat efter

I flera andra länder, däribland Tyskland och Danmark går det snabbare att bygga vindkraft än i Sverige.

Regeringen har lovat att snabba på processtiderna.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen