STOR ENERGISATSNING: Regeringen ger besked om två uppdrag

2024 01 25

Nu ger regeringen besked om en ny satsning.

Länsstyrelserna i Västra Götalands och Östergötlands län har fått i uppdrag att se över förutsättningarna för två stora havsbaserade vindkraftsparker.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) beskriver beskedet som ett stort framsteg i arbetet med att stärka elproduktionen.  

– Det pågår nu ett intensivt och omfattande arbete på flera länsstyrelser runt om i landet och inom Regeringskansliet för att bereda alla ansökningar som har inkommit från aktörer som vill bygga nya havsbaserade vindkraftsparker.

– Vi behöver mer än fördubbla elproduktionen till år 2045 för att klara klimatomställningen.

Två hav

Ansökningarnas som ska behandlas gäller vindkraftsparkerna Västvind och Dyning.

Västvind planeras att byggas utanför Kungälv och Öckerö i Västerhavet. Beredningsuppdraget för Västvind avser ansökan för den del av verksamheten som ligger inom Sveriges ekonomiska zon.

Vindkraftsparken Dyning är planerad att ta plats mellan den östgötska skärgården och Gotland i Östersjön, inom Sveriges ekonomiska zon.

Undervattenskablar

Regeringen har även gett Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att bereda ansökningar om att lägga ut undervattenskablar till anläggningarna.

Kablarna ska ansluta Västvind och Dyning till stamnätet.

SGU har även fått i uppdrag att se över möjligheterna att lägga ut undervattenskablar till den havsbaserade vindkratsparken Gelene som ska byggas utanför västkusten.

Ungefär en femtedel

För närvarande står vindkraftsproduktionen för ungefär 17 procent av elproduktionen i Sverige.

Till en början skedde utbyggnaden i de södra delarna av landet men under de senaste åren har vindkraften byggts ut även i norr.

– Vindkraften är geografiskt spridd över hela Sverige där merparten numera ligger i norra Sverige, framhåller Energimyndigheten.

Halkat efter

I flera andra länder, däribland Tyskland och Danmark går det snabbare att bygga vindkraft än i Sverige.

Regeringen har lovat att snabba på processtiderna.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen