Stor del av Sveriges befolkning går miste om tusentals kronor

2023 12 15

Men den är betydligt värre för en grupp i landet, varnar Länsförsäkringar Bank.

År 2023 gör kvinnor fortfarande den överlägset största delen obetalt arbete i hemmet – och ännu värre blir det i samband med julfirandet.

– Fördelningen av hushållsarbetet under julen är ingen isolerad förekomst utan ett mönster vi ser under hela året. Att kvinnor tar på sig det obetalda arbetet i hemmet bidrar i många fall till att kvinnor går miste om tusentals kronor i månaden i lön och pension, säger Trifah Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, i ett pressmeddelande.

6 000 kronor i månaden

Enligt banken utför kvinnor i snitt mellan 25 och 30 timmar mer obetalt arbete i hemmet per månad jämfört med sina män.

Räknar man om det till betalt arbete, och använder ett exempel där kvinnan jobbar som lärare, skulle kvinnan få nästan 6 000 kronor högre lön och cirka 1 000 kronor högre pension per månad om dessa timmar istället lagts på avlönat arbete.

– Julen är inget undantag från det mönster vi kan se över hela året. Kvinnor står dessutom i högre grad för majoriteten av uttagna föräldradagar, tillfällig föräldrapenning och jobbar i högre grad deltid, säger Trifah Chireh.

– Och hon blir också, möjligen som en konsekvens av detta, den som står för den största delen av det obetalda hushållsarbetet i hemmet – under hela året.

Pensionen påverkas

Skulle en kvinna, med anledning av att hon lägger ned mycket obetalt arbete i hemmet, välja att arbeta deltid får det konsekvenser för pensionen.

Detta då den baseras på den genomsnittliga inkomsten under arbetslivet. En ytterligare försvårande omständighet är att det blir tuffare att avsätta pengar till privat pensionssparande med en lägre inkomst.

– Låt julen 2023 bli en jul då du och din partner agerar och diskuterar hur ni blir mer jämställda i hemmet, uppmanar Trifah Chireh.

– Varför inte låta ett kompensationssparande bli årets julklapp till den som tar det största ansvaret i hushållet?

Foto: LinkedIn Sales Solutions

Text: Redaktionen

Yrke kan förbjudas – 6 000 svenskar riskerar jobbet

2026 07 09

Över 6 000 personer i Sverige jobbar som telefonförsäljare, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Inom kort kan samtliga behöva se sig om efter ett nytt arbete.

Regeringen meddelar nämligen på torsdagen att en utredning tillsätts för att se över om telefonförsäljning ska förbjudas.

– Telefonförsäljning upplevs av många som både missvisande och påträngande, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

Kan bli olika slags förbud

Redan för ett år sedan krävde Konsumentverket hårdare tag mot telefonförsäljning. Då förespråkade myndigheten bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, framhöll myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt hösten 2024.

Nu hörsammar regeringen uppmaningarna.

Utredningen kommer analysera och ge förslag på hur konsumenter bättre kan skyddas från försäljare där det är företagen som ringer kunden. Utredningen ska bland annat granska om telefonförsäljning bör förbjudas helt, eller om det enbart ska ske inom särskilda branscher eller produkter.

– Vissa grupper i samhället riskerar också att hamna i kläm, inte minst äldre. Vi behöver se över frågan grundligt och om det kan vara motiverat med ett förbud, säger Erik Slottner. 

LÄS MER: Ska bli lättare att komma till Sverige och arbeta

Brett stöd

Om regeringen väljer att gå vidare med att föreslå förbud mot telefonförsäljning kan de sannolikt räkna med stöd från oppositionen.

Vänsterpartiet har tidigare varit tydliga med att man vill se ett totalförbud.

– Vill man att försäljare ska ringa upp en och sälja saker, då förslår vi att man sätter upp sig på en lista för det. En omvänd så kallad ”nix-lista”, sade V-ledaren Nooshi Dadgostar till TV4 för två år sedan. 

LÄS MER: Ersättning till fastighetsägare höjs

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen