Stor debatt i EU-land – “Bör vi göra som Sverige?”

2024 03 15

På sydligare breddgrader har den spanska arbetsmarknadsministern Yolanda Diaz menat att det är “galenskap” att restaurangerna i landet är öppna fram till halv tre på natten under vardagar.

Det har lett till stora diskussioner angående den kvällsbaserade livsstilen i Spanien.

Nu undrar kolumnisten Maria Ramirez om det inte är dags för Spanien att bli lite mer som Sverige.

Det gör hon i en opinionsartikel i The Guardian.

Kulturell fråga

Ramirez inleder med att ställa en tydlig fråga.

– Är Spaniens sena livsstil en värdefull del av vår kultur, eller borde vi vara mer som ett förnuftigt Sverige?

Därefter lyfter hon fram att många restauranger i Stockholm stänger redan klockan 11, medan de spanska motsvarigheterna håller öppet sent på natten.

Restaurangägare förbannade

Många spanska restaurangägare blev förbannade efter arbetsmarknadsministerns uttalande.

– Arbetsmarknadsministern tror att hon bor i Sverige istället för Spanien, sade en restaurangägare i Barcelona till El Pais.

– Den normala arbetsveckan i Sverige är en timme längre än i Spanien. Den totala tillfredsställelsen med livet är högre i Sverige, lyfter Maria Ramirez fram.

“Är inte rimligt”

Yolanda Diaz har understrukit att hon inte anser det rimligt att man i Spanien besöker restauranger och bejakar utelivet sent in på natten.

– Det är inte rimligt att Spanien är ett land där vi kallar till möten klockan 20 på kvällen. Det är inte rimligt för ett land som har sina restauranger öppna klockan 01:00, menar hon enligt EuroNews.

Kraftiga reaktioner

Kritiker till arbetsmarknadsministerns uttalande menar att restauranger och affärer som redan lider ekonomiskt kommer att få det ännu svårare om de inte kan hålla öppet sent.

Diaz framhåller att tillgången till mat, dryck och nöje sent på natten i en problematisk omfattning möjliggör att spanska arbetsgivare kan bedriva arbete sent.

Det bedöms leda till mentala problem för många arbetare, och skada Spaniens ekonomi och mående i stort.

Foto: L. Mimietz

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen