Stor debatt i EU-land – “Bör vi göra som Sverige?”

2024 03 15

En debatt rasar i Spanien angående huruvida det är en bra idé att göra som Sverige.

På sydligare breddgrader har den spanska arbetsmarknadsministern Yolanda Diaz menat att det är “galenskap” att restaurangerna i landet är öppna fram till halv tre på natten under vardagar.

Det har lett till stora diskussioner angående den kvällsbaserade livsstilen i Spanien.

Nu undrar kolumnisten Maria Ramirez om det inte är dags för Spanien att bli lite mer som Sverige.

Det gör hon i en opinionsartikel i The Guardian.

Kulturell fråga

Ramirez inleder med att ställa en tydlig fråga.

– Är Spaniens sena livsstil en värdefull del av vår kultur, eller borde vi vara mer som ett förnuftigt Sverige?

Därefter lyfter hon fram att många restauranger i Stockholm stänger redan klockan 11, medan de spanska motsvarigheterna håller öppet sent på natten.

Restaurangägare förbannade

Många spanska restaurangägare blev förbannade efter arbetsmarknadsministerns uttalande.

– Arbetsmarknadsministern tror att hon bor i Sverige istället för Spanien, sade en restaurangägare i Barcelona till El Pais.

– Den normala arbetsveckan i Sverige är en timme längre än i Spanien. Den totala tillfredsställelsen med livet är högre i Sverige, lyfter Maria Ramirez fram.

“Är inte rimligt”

Yolanda Diaz har understrukit att hon inte anser det rimligt att man i Spanien besöker restauranger och bejakar utelivet sent in på natten.

– Det är inte rimligt att Spanien är ett land där vi kallar till möten klockan 20 på kvällen. Det är inte rimligt för ett land som har sina restauranger öppna klockan 01:00, menar hon enligt EuroNews.

Kraftiga reaktioner

Kritiker till arbetsmarknadsministerns uttalande menar att restauranger och affärer som redan lider ekonomiskt kommer att få det ännu svårare om de inte kan hålla öppet sent.

Diaz framhåller att tillgången till mat, dryck och nöje sent på natten i en problematisk omfattning möjliggör att spanska arbetsgivare kan bedriva arbete sent.

Det bedöms leda till mentala problem för många arbetare, och skada Spaniens ekonomi och mående i stort.

Foto: L. Mimietz

Text: Redaktionen


Skatteverket påminner 500 000 svenskar – måste finnas i deklarationen

2025 04 04

Drygt en halv miljon svenskar får i år inte glömma en viktig redovisning i deklarationen.

Det framhåller Skatteverket som nu går ut med en påminnelse till alla de hundratusentals personer som berörs.

Uppmaningen riktar sig till dem som har sålt eller löst in aktier och andra värdepapper, till exempel fonder och obligationer, under fjolåret.

Dessa försäljningar måste redovisas i deklarationen, understryker Skatteverket i ett nytt utskick.

– Det gäller också för den som sålt, bytt eller betalat med kryptovaluta. 

Rekommendationen: deklarera digitalt

Normalt lämnar banken eller kreditinstitut ut kontrolluppgifter till Skatteverket vid försäljning eller inlösning av värdepapper.

För att ta reda på överskottet eller underskottet av kapital “måste hänsyn tas till de kvittnings- och kvoteringsregler som finns”, skriver Skatteverket.

Och då finns det stora fördelar med att deklarera digitalt.

Väljer du att deklarera i e-tjänsten utförs beräkningen av ditt överskott eller underskott automatiskt, säger Leo Lindersköld från Skatteverket, som är specialist på värdepapper.

Då kan du använda schablonmetod

Känner man inte till inköpspris på sina aktier går det även att använda en så kallad schablonmetod.

– Den innebär att 20 procent av försäljningspriset, efter avdraget för bankavgiften eller courtaget, används som omkostnadsbelopp, förklarar Skatteverket.

Metoden får dock inte användas vid redovisningen av kryptovaluta.

– Förluster vid kryptohandel är avdragsgilla till 70 procent. Eftersom vinster och förluster för kryptovaluta inte får kvittas mot varandra fullt ut behöver du redovisa vinster och förluster var för sig, säger Anna Olofsson, specialist krypto, Skatteverket.

Många undrar

Myndigheten uppmanar också att spara underlag på transaktioner för att kunna visa anskaffningskostnad. Skatteverket har också fått många frågor om vad som gäller när man redovisar siffrorna i e-tjänsten – eftersom det där inte går att skriva decimaler.

Avrunda till närmaste heltal, i många fall noll, och skriv hur stor andel du har sålt under övriga upplysningar, säger Anna Olofsson.

Det här gäller vid ISK

Har du handlat med värdepapper på ett investeringssparkonto, ofta kallat ISK, behöver försäljningarna inte redovisas. En schablonintäkt i deklarationen är redan ifylld på förhand.

Deklarationen ska vara inskickad senast 2 maj.

Foto: Magnus D, Skatteverket

Text: Redaktionen


SVERIGES STÖRSTA KONKURS: Polisen varnar för otäck utveckling

2025 04 04

Batteritillverkaren Northvolts konkurs är den största svenska konkursen i modern tid. 

Konkursen slår hårt mot lokalsamhället och många människor befinner sig i ovisshet.

Nu varnar polisen för att kriminella utnyttjar krisen.

– Konkursen leder såklart till mycket oro och många frågetecken och vi vet att där det finns en ovisshet och pengar att hämta så dras de kriminella dit, säger Lars Wahlberg, biträdande regionpolischef vid polisregion Nord.

– De vill utnyttja den här krisen och tjäna pengar på den. Jag vill understryka att brottsligheten i Skellefteå inte har ökat med anledning av konkursen, däremot vill vi uppmärksamma på ett antal risker som vi ser tillsammans.

Flera risker

Polisen pekar ut flera synliga risker som har uppstått i samband med konkursen.

En betydande risk är att de arbetstagare som förlorar jobben exploateras av oseriösa arbetsgivare som tar chansen att utnyttja arbetskraften, dumpa lönerna och försämra villkor för arbetstagarna.

Kriminella aktörer kan också försöka utnyttja lönegarantisystemet.

– Lönegarantin är ett skydd för anställda som drabbas när arbetsgivaren går i konkurs. Skatteverket arbetar för att utbetalningen av lönegaranti ska gå snabbt, men det är också viktigt att vi kontrollerar att garantin når rätt personer, säger Helena Jangel Stridh, verksamhetsutvecklare inom lönegarantin på Skatteverket.

Samverkar med flera myndigheter

Polisen samarbetar med flera myndigheter för att motverka den organiserade brottsligheten. Samverkan består av både operativa insatser och underrättelser.

– Vi har en god samverkan sedan en lång tid tillbaka och det här är en fråga som kräver en bred uppslutning av myndigheterna då vi kan se det ur flera olika perspektiv utifrån våra kompetensområden, säger Frida Kröger Nygren, underrättelsechef vid polisregion Nord.

– Vi är aktiva i vårt arbete för att förebygga och förhindra de negativa konsekvenser som riskerar att följa.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen