Stor brist på studenter vid Sveriges fem polisutbildningar

2021 11 18

Hela 44 % av platserna vid Sveriges fem polisskolor står tomma inför starten i januari.

Det rapporterar Sveriges Radio som konstaterar att 570 personer har antagits till de drygt 1 020 platserna medan omkring 450 platser står tomma.

November och december

Detta innebär att risken är stort för att många platser står tomma när utbildningarna drar igång efter nyåret men polisen hoppas fortfarande att fler personer ska antas vid polisutbildningarna nu i november och december.

Hoppas att fler söker

Antagningsprocessen fortsätter och polisen säger att det finns ett intresse.

– När det gäller den pågående antagningen kan vi se att det finns ett stort intresse för att bli polis. Samtidigt vill vi att fler ska söka till oss, vi vill ju bli fler poliser, säger den nationella samordnaren för polisens tillväxt Mattias Dejke till SR.

Han hoppas att fler ska ansluta till utbildningarna innan terminen startar.

Vid fem skolor

Polisutbildningen finns vid fem lärosäten i Sverige och de elever som antas kan studera både på plats vid skolorna och på distans. Här ligger de fem skolorna:

▪Malmö

▪Växjö

▪Borås

▪Stockholm

▪Umeå

Totalt finns det 1 020 studieplatser. Antagningsprocessen fortsätter fram till januari och polismyndigheten uppger att det finns ett släpande intresse.

Stor brist i Norrbotten

– Sedan  ett par år tillbaka är polisutbildningen kopplad till de olika polisregionerna som till stor del kopplas till Sveriges länsindelning. Några har svårare än andra att fylla sina platser. I Norrbotten var till exempel bara 3 av 21 platser fyllda förra veckan, rapporterar SR.

Omväxlande jobb

Polisutbildningen är fem terminer som omfattar heltidsstudier och sex månaders betald aspirantutbildning.

– Som polis arbetar du med att förebygga, förhindra och utreda brott. Du hjälper och skyddar människor samt bidrar till att skapa ett tryggt samhälle. Det är ett omväxlande jobb med höga krav på bred kompetens. I polisutbildningen varvas därför teoretiska studier med praktiska övningar, fältstudier och färdighetsträning som exempelvis taktik, självskydd och vapenhantering. Du kommer mötas av utmaningar som stärker såväl din fysiska som psykiska förmåga och utvecklar dig som person, berättar polisen på sin webbsida.

Man får polisexamen

– Du kan gå utbildningen på två olika sätt, på plats på campus eller på distans. Båda varianterna innebär heltidsstudier, ger samma kompetens och är studiemedelsberättigade. Efter avslutad och godkänd utbildning får du en polisexamen med behörighet att söka anställning som polis, uppger polisen

Ökat självbestämmande

För att öka intresset kan de som ska anställas i Norrbotten själva välja var i länet de ska jobba. Tidigare kunde myndigheten besluta var den nyanställda skulle placeras.

De som börjar polisutbildningen i januari ska vara färdiga poliser 2,5 år senare, det vill säga sommaren 2024, uppger SR.

ANALYS

Det är av riksintresse att betydligt fler vill bli polis och att alla utbildningsplatser fylls. I den bästa av världar är det betydligt fler kvalificerade personer som söker till utbildningen än som kommer in så att attraktionen och statusen höjs precis som för en del av de populäraste utbildningarna i Sverige idag.

Det är uppenbart att yrket som polis behöver göras attraktivare för att locka fler att välja denna värdefulla yrkesbana.

Foto: Polisen


Stort besked för bensin-och dieselbilar – EU-vändning på gång

2025 11 20

EU tycks vara på väg mot en ändring gällande det tilltänkta förbudet mot nya fossilbilar.

EU har sedan tidigare upprättat en plan om att fasa ut bensin-och dieselbilar till år 2035.

Då ska inga nya fossildrivna bilar komma ut på marknaden.

Men beslutet har fått motstånd från bilindustrin som bland annat hänvisar till krisen i Tyskland, och nu tycks en EU-vändning vara på gång.

Vändning på gång

Det var i början av 2023 som EU antog lagen om att stoppa bensin-och dieseldrivna personbilar från år 2035.

En djup industriell kris i Tyskland och en missnöjd bilindustri senare kan det vara på gång att ändras.

Det säger den moderata EU-parlamentarikern Tobias Tobé.

– Det pågår ett intensivt arbete och rätt snart kommer vi att presentera en ny lösning, förklarar han för SVT på torsdagen.

“Stark kritik”

Tobé lyfter fram den “starka kritik” som finns mot 2035-planen i exempelvis Tyskland.

Fordonsindustrin i landet har lamslagits och många har förlorat sina jobb.

Nu bekräftar han att man tittar på flera olika alternativ för någon slags kompromiss.

– Skulle man kunna hantera privatbilismen på ett sätt och företagens leasingbilar på ett annat? Det finns många diskussioner på väg framåt.

Läs mer: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Missnöje i Tyskland

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz understryker enligt Euronews att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

“Inga förbud”

Merz menar att dieselmotorer fortfarande behövs, i synnerhet för lastbilar.

– Vi borde inte förbjuda, vi borde möjliggöra teknologier, och det är mitt mål, säger han.

Läs mer: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Miljontals måltider ändras – på skolor och äldreboenden

2025 11 20

Stockholms stad ändrar matmenyn på skolor, förskolor och äldreboenden.

Det meddelar det rödgröna styret i dag, torsdag.

Ett nytt förslag har skickats ut på remiss som innebär att miljontals måltider kommer att ändras.

Ändringen är en del av Stockholms stads klimatmål. Genom att justera menyn ska utsläppen minska.

Andelen frukt och grönt i måltiderna ska öka samtidigt som andelen kött ska minska. Dessutom ska staden ställa högre krav på ekologiskt i upphandling av livsmedel – minst 70 procent av livsmedlen ska vara ekologiska.

Karin Wanngård (S), finansborgarråd i Stockholms stad, hyllar den nya satsningen.

– Varje vecka serveras hela en miljon måltider i våra skolor, förskolor, äldreboenden och serviceboenden. När vi tänker smartare och mer hållbart kring maten får det stor påverkan på de utsläpp staden totalt står för, säger hon och fortsätter:

–  Samtidigt tar vi ansvar för folkhälsan när vi ser till att minska på halvfabrikat och lägga fokus på att maten inte bara ska vara klimatsmart - utan riktigt god och hälsosam. En win-win helt enkelt.

LÄS MER: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten 

"Inget gör mig gladare"

Det nya förslaget fastlår också att mejeriprodukter i första hand ska vara KRAV-märkta och fisk och skaldjur ska i stor utsträckning vara grönmärkt i WWF:s fiskguide.

– Inget gör mig gladare än när vi kan göra saker som gör att både planeten och människor mår bättre. Mindre kemikalier i våra barn, bättre folkhälsa, och en mer välmående planet. Ja, ja och ja! kommenterar Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd i Stockholms stad.

– Samtidigt ska maten vara god och näringsriktig. Den sämsta maten är den som hamnar i papperskorgen och jag kan inte nog understryka vikten av att såväl barn som äldre får i sig tillräckligt för att orka dagen, betonar Lindhagen.

LÄS OCKSÅ: ”Snart 100 butiker” – lågprisutmanare växer i raketfart

Foto: 

Text: Redaktionen