11feb25

Stöd för arbetslösa kapas ner – aktiveras närmaste dagarna

2026 02 11

Under de närmast dagarna aktiveras sänks aktivitetsstödet för många arbetslösa.

Detta eftersom de nya reglerna för aktivitetsstödet, som trädde i kraft den 1 oktober 2025, snart har passerat 100 ersättningsdagar för många arbetslösa.

Var hundrade dag kommer det inkomstbaserade aktivitetsstödet att trappas ner.

Således kan många personer med aktivitetsstöd räkna med en nedtrappning under de närmaste dagarna, uppger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).

Enligt ministern syftar nedtrappningen till att stärka drivkrafterna att söka och ta arbete.

– För att fler snabbare ska gå från arbetslöshet till arbete behöver systemen utformas så att det lönar sig att arbeta. Långvarig arbetslöshet riskerar att leda till utanförskap, och därför genomför vi nu reformer som tydliggör vikten av att ta ett jobb, säger han.

”Märker reaktionerna

Svenskar med aktivitetsstöd har redan märkt av sänkningarna. Det framhåller Anette Ben Naceur på Unionens a-kassa.

– Det är Försäkringskassan som betalar ut aktivitetsstödet, men vi märker reaktionerna. Det är reellt en sänkning för många, säger hon till DN.

Petter Broman, utredare på Akademikernas a-kassa, gör samma bedömning.

– Förr låg man kvar på 65 procent och kunde ha 1 000 kronor per dag under hela programtiden. Nu är ingångsnivån lägre och stödet trappas vidare ned, säger han till tidningen.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

FAKTA: Aktivitetsstödet

- Aktivitetsstöd lämnas till personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program och lämnas antingen med grundbelopp eller med inkomstbaserat belopp.

- Regeringen har beslutat att aktivitetsstödet med inkomstbaserat belopp ska trappas ner i takt med att fler ersättningsdagar används. 

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Orbán har fått nog: Ni har “förklarat krig” mot Ungern 

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 feb 2026

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen. 

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen