Stefan Löfven kritiseras efter coronauttalande

2021 09 27

Trots hård kritik från oberoende Coronakommissionen och trots skyhögt många fler dödsfall än övriga Norden tillsammans så anser Stefan Löfven inte att Sveriges coronastrategi varit misslyckad.

Det framgick vid en intervju med statsministern i CNN där han fick frågan om han anser att Sveriges strategi varit ett misslyckadande.

– Nej det gör jag inte, svarade Stefan Löfven.

Försvarar strategin

Han uppger till CNN att det inte varit så stor skillnad mellan Sverige och andra länder avseende coronastrategin.

– Vi valde också att stanna hemma vid symtom, hålla avstånd, använda munskydd, som vi beslutade om senare. Det var inte som att man fick göra vad man ville, säger statsministern som medgav de höga dödstalen men inte ser strategin som ett misslyckande.

Får kritik

Men Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi, anser att Stefan Löfven är ute och cyklar när han inte vill se Sveriges strategi som ett misslyckande.

– Den svenska strategin måste betraktas som ett misslyckande, av den enkla anledningen att vi har väldigt många dödsfall.

En rad misslyckanden

Dillner räknar upp en rad områden där Sverige inte lyckats bra inklusive bristande testning, äldreboendena och svaga inreserestriktioner.

– På smittspridningen kan man ju se att kontrollen av efterlevnaden måste ha varit väldigt dålig, säger Joakim Dillner som även lyfter fram att det dröjde väldigt lång tid till Sverige införde munskydd.

– Det var ju anmärkningsvärt sent. Vi var det sista landet i Europa att införa rekommendationen om munskydd. När den äntligen kom hade befolkningen vant sig vid att det inte behövdes, menar professorn.

ANALYS

Den oberoende Coronakommissionen gav Sverige skarp kritik när det gäller att skydda alla äldre inom äldreomsorgen. Enligt kommissionen infördes åtgärderna för sent och var dessutom bristfälliga.

Sverige misslyckades även med testningen sett till FN:s krav och även bristerna inom kollektivtrafiken har fått hård kritik. Deltagartaket var även betydligt lägre än övriga Norden.

Talande dödsstatistik

Dödsstatistiken i Norden ser ut så här för närvarande:

▪14 821 döda Sverige

▪2 642 döda Danmark

▪1 069 döda Finland

▪850 döda Norge

▪33 döda Island

Bristande självkritik

För att kunna rätta till misslyckanden är det centralt att kunna idka självkritik annars blir det svårt att agera men regeringen och Folkhälsomyndigheten har under pandemin legat mycket lågt när det gäller att självkritik. Det är en oroande signal som inte stärker tron på att man kommer att klara av nästa kris på ett bättre sätt.

Se CNN-intervjun med Stefan Löfven här.

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="674"]

14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


14 augusti 2026

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter. 

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan. 

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen. 

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen