Stefan Löfven kritiseras efter coronauttalande

2021 09 27

Trots hård kritik från oberoende Coronakommissionen och trots skyhögt många fler dödsfall än övriga Norden tillsammans så anser Stefan Löfven inte att Sveriges coronastrategi varit misslyckad.

Det framgick vid en intervju med statsministern i CNN där han fick frågan om han anser att Sveriges strategi varit ett misslyckadande.

– Nej det gör jag inte, svarade Stefan Löfven.

Försvarar strategin

Han uppger till CNN att det inte varit så stor skillnad mellan Sverige och andra länder avseende coronastrategin.

– Vi valde också att stanna hemma vid symtom, hålla avstånd, använda munskydd, som vi beslutade om senare. Det var inte som att man fick göra vad man ville, säger statsministern som medgav de höga dödstalen men inte ser strategin som ett misslyckande.

Får kritik

Men Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi, anser att Stefan Löfven är ute och cyklar när han inte vill se Sveriges strategi som ett misslyckande.

– Den svenska strategin måste betraktas som ett misslyckande, av den enkla anledningen att vi har väldigt många dödsfall.

En rad misslyckanden

Dillner räknar upp en rad områden där Sverige inte lyckats bra inklusive bristande testning, äldreboendena och svaga inreserestriktioner.

– På smittspridningen kan man ju se att kontrollen av efterlevnaden måste ha varit väldigt dålig, säger Joakim Dillner som även lyfter fram att det dröjde väldigt lång tid till Sverige införde munskydd.

– Det var ju anmärkningsvärt sent. Vi var det sista landet i Europa att införa rekommendationen om munskydd. När den äntligen kom hade befolkningen vant sig vid att det inte behövdes, menar professorn.

ANALYS

Den oberoende Coronakommissionen gav Sverige skarp kritik när det gäller att skydda alla äldre inom äldreomsorgen. Enligt kommissionen infördes åtgärderna för sent och var dessutom bristfälliga.

Sverige misslyckades även med testningen sett till FN:s krav och även bristerna inom kollektivtrafiken har fått hård kritik. Deltagartaket var även betydligt lägre än övriga Norden.

Talande dödsstatistik

Dödsstatistiken i Norden ser ut så här för närvarande:

▪14 821 döda Sverige

▪2 642 döda Danmark

▪1 069 döda Finland

▪850 döda Norge

▪33 döda Island

Bristande självkritik

För att kunna rätta till misslyckanden är det centralt att kunna idka självkritik annars blir det svårt att agera men regeringen och Folkhälsomyndigheten har under pandemin legat mycket lågt när det gäller att självkritik. Det är en oroande signal som inte stärker tron på att man kommer att klara av nästa kris på ett bättre sätt.

Se CNN-intervjun med Stefan Löfven här.

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="674"]

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen