Stefan Löfven kritiseras efter coronauttalande

2021 09 27

Trots hård kritik från oberoende Coronakommissionen och trots skyhögt många fler dödsfall än övriga Norden tillsammans så anser Stefan Löfven inte att Sveriges coronastrategi varit misslyckad.

Det framgick vid en intervju med statsministern i CNN där han fick frågan om han anser att Sveriges strategi varit ett misslyckadande.

– Nej det gör jag inte, svarade Stefan Löfven.

Försvarar strategin

Han uppger till CNN att det inte varit så stor skillnad mellan Sverige och andra länder avseende coronastrategin.

– Vi valde också att stanna hemma vid symtom, hålla avstånd, använda munskydd, som vi beslutade om senare. Det var inte som att man fick göra vad man ville, säger statsministern som medgav de höga dödstalen men inte ser strategin som ett misslyckande.

Får kritik

Men Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi, anser att Stefan Löfven är ute och cyklar när han inte vill se Sveriges strategi som ett misslyckande.

– Den svenska strategin måste betraktas som ett misslyckande, av den enkla anledningen att vi har väldigt många dödsfall.

En rad misslyckanden

Dillner räknar upp en rad områden där Sverige inte lyckats bra inklusive bristande testning, äldreboendena och svaga inreserestriktioner.

– På smittspridningen kan man ju se att kontrollen av efterlevnaden måste ha varit väldigt dålig, säger Joakim Dillner som även lyfter fram att det dröjde väldigt lång tid till Sverige införde munskydd.

– Det var ju anmärkningsvärt sent. Vi var det sista landet i Europa att införa rekommendationen om munskydd. När den äntligen kom hade befolkningen vant sig vid att det inte behövdes, menar professorn.

ANALYS

Den oberoende Coronakommissionen gav Sverige skarp kritik när det gäller att skydda alla äldre inom äldreomsorgen. Enligt kommissionen infördes åtgärderna för sent och var dessutom bristfälliga.

Sverige misslyckades även med testningen sett till FN:s krav och även bristerna inom kollektivtrafiken har fått hård kritik. Deltagartaket var även betydligt lägre än övriga Norden.

Talande dödsstatistik

Dödsstatistiken i Norden ser ut så här för närvarande:

▪14 821 döda Sverige

▪2 642 döda Danmark

▪1 069 döda Finland

▪850 döda Norge

▪33 döda Island

Bristande självkritik

För att kunna rätta till misslyckanden är det centralt att kunna idka självkritik annars blir det svårt att agera men regeringen och Folkhälsomyndigheten har under pandemin legat mycket lågt när det gäller att självkritik. Det är en oroande signal som inte stärker tron på att man kommer att klara av nästa kris på ett bättre sätt.

Se CNN-intervjun med Stefan Löfven här.

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="674"]

3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen