STEFAN LÖFVEN: “Då började jag gråta”

2022 09 16

Terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017 var det värsta som Stefan Löfven upplevde under sina sju år vid makten.

Det berättar den förre statsministern i podden “Prata till punkt”, där Löfven samtalar med ärkebiskop Antje Jackelén, rapporterar Expressen.

Stefan Löfven skulle precis bege sig västerut i landet och besöka en skola tillsammans med sin fru Ulla när han fick höra om dådet i Stockholm.

– Först visste man inte riktigt vad det var. Sen hörde man tydligt om lastbilen och då började man tänka på hur fasansfullt det måste ha varit för de som drabbades, berättar Löfven i podden.

“Då grät jag faktiskt”

Den forne statsministern säger också att det var ett särskilt ögonblick i samband med terrorattentatet som var så gripande att tårarna föll längs med kinderna.

Det skedde dagen efter själva attacken – då Löfven besökte skadade på Karolinska sjukhuset och samtalade med en man som var där i egenskap av anhörig till en medvetslös kvinna.

– Han sade att hon tyckte så mycket om idrott. Då ser jag och förstår att hon har mist halva sitt ena ben. Det fanns inte kvar. Då minns jag att… Då grät jag faktiskt efteråt, i ett annat rum. Jag kände att det här är för hemskt, och hur många fler som drabbats och sett och tagit del av och blivit skadade.

Statsminister i sju år

Stefan Löfven tillträdde som statsminister i Sverige den 3 oktober 2014. 

– Det känns väldigt bra, det är högtidligt. Jag tar mig an det här med respekt, och jag ska göra det jag kan för att Sverige ska nå lägre arbetslöshet och bättre skolresultat, sade Löfven till SVT vid tillfället.

Han lämnade ifrån sig uppdraget hösten 2021 och efterträddes av Magdalena Andersson (S).

Regerade under flera kriser

Som statsminister var han med och regerade under en tid av bland annat skogsbränder, klimatkris, gängvåld och inte minst en pandemi. 

I samband med den sistnämnde krisen höll Löfven två tal till nationen, någonting som inte skett sedan Göran Persson (S) talade till Sverige efter mordet på dåvarande utrikesminister Anna Lindh.

Dömdes till livstid

Terrordådet på Drottninggatan i Stockholm skedde fredagen 7 april 2017.

Rakhmat Akilov körde en lastbil med full fart längs gatans gågatudel. 

Fem personer miste livet i samband med attacken, dem en 11-årig flicka. 

Den 7 juni samma år dömdes Akilov till livstids fängelse för terroristbrott.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen