STEFAN LÖFVEN: “Då började jag gråta”

2022 09 16

Terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017 var det värsta som Stefan Löfven upplevde under sina sju år vid makten.

Det berättar den förre statsministern i podden “Prata till punkt”, där Löfven samtalar med ärkebiskop Antje Jackelén, rapporterar Expressen.

Stefan Löfven skulle precis bege sig västerut i landet och besöka en skola tillsammans med sin fru Ulla när han fick höra om dådet i Stockholm.

– Först visste man inte riktigt vad det var. Sen hörde man tydligt om lastbilen och då började man tänka på hur fasansfullt det måste ha varit för de som drabbades, berättar Löfven i podden.

“Då grät jag faktiskt”

Den forne statsministern säger också att det var ett särskilt ögonblick i samband med terrorattentatet som var så gripande att tårarna föll längs med kinderna.

Det skedde dagen efter själva attacken – då Löfven besökte skadade på Karolinska sjukhuset och samtalade med en man som var där i egenskap av anhörig till en medvetslös kvinna.

– Han sade att hon tyckte så mycket om idrott. Då ser jag och förstår att hon har mist halva sitt ena ben. Det fanns inte kvar. Då minns jag att… Då grät jag faktiskt efteråt, i ett annat rum. Jag kände att det här är för hemskt, och hur många fler som drabbats och sett och tagit del av och blivit skadade.

Statsminister i sju år

Stefan Löfven tillträdde som statsminister i Sverige den 3 oktober 2014.

– Det känns väldigt bra, det är högtidligt. Jag tar mig an det här med respekt, och jag ska göra det jag kan för att Sverige ska nå lägre arbetslöshet och bättre skolresultat, sade Löfven till SVT vid tillfället.

Han lämnade ifrån sig uppdraget hösten 2021 och efterträddes av Magdalena Andersson (S).

Regerade under flera kriser

Som statsminister var han med och regerade under en tid av bland annat skogsbränder, klimatkris, gängvåld och inte minst en pandemi.

I samband med den sistnämnde krisen höll Löfven två tal till nationen, någonting som inte skett sedan Göran Persson (S) talade till Sverige efter mordet på dåvarande utrikesminister Anna Lindh.

Dömdes till livstid

Terrordådet på Drottninggatan i Stockholm skedde fredagen 7 april 2017.

Rakhmat Akilov körde en lastbil med full fart längs gatans gågatudel.

Fem personer miste livet i samband med attacken, dem en 11-årig flicka.

Den 7 juni samma år dömdes Akilov till livstids fängelse för terroristbrott.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen