STEFAN LÖFVEN: “Då började jag gråta”

2022 09 16

Terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017 var det värsta som Stefan Löfven upplevde under sina sju år vid makten.

Det berättar den förre statsministern i podden “Prata till punkt”, där Löfven samtalar med ärkebiskop Antje Jackelén, rapporterar Expressen.

Stefan Löfven skulle precis bege sig västerut i landet och besöka en skola tillsammans med sin fru Ulla när han fick höra om dådet i Stockholm.

– Först visste man inte riktigt vad det var. Sen hörde man tydligt om lastbilen och då började man tänka på hur fasansfullt det måste ha varit för de som drabbades, berättar Löfven i podden.

“Då grät jag faktiskt”

Den forne statsministern säger också att det var ett särskilt ögonblick i samband med terrorattentatet som var så gripande att tårarna föll längs med kinderna.

Det skedde dagen efter själva attacken – då Löfven besökte skadade på Karolinska sjukhuset och samtalade med en man som var där i egenskap av anhörig till en medvetslös kvinna.

– Han sade att hon tyckte så mycket om idrott. Då ser jag och förstår att hon har mist halva sitt ena ben. Det fanns inte kvar. Då minns jag att… Då grät jag faktiskt efteråt, i ett annat rum. Jag kände att det här är för hemskt, och hur många fler som drabbats och sett och tagit del av och blivit skadade.

Statsminister i sju år

Stefan Löfven tillträdde som statsminister i Sverige den 3 oktober 2014.

– Det känns väldigt bra, det är högtidligt. Jag tar mig an det här med respekt, och jag ska göra det jag kan för att Sverige ska nå lägre arbetslöshet och bättre skolresultat, sade Löfven till SVT vid tillfället.

Han lämnade ifrån sig uppdraget hösten 2021 och efterträddes av Magdalena Andersson (S).

Regerade under flera kriser

Som statsminister var han med och regerade under en tid av bland annat skogsbränder, klimatkris, gängvåld och inte minst en pandemi.

I samband med den sistnämnde krisen höll Löfven två tal till nationen, någonting som inte skett sedan Göran Persson (S) talade till Sverige efter mordet på dåvarande utrikesminister Anna Lindh.

Dömdes till livstid

Terrordådet på Drottninggatan i Stockholm skedde fredagen 7 april 2017.

Rakhmat Akilov körde en lastbil med full fart längs gatans gågatudel.

Fem personer miste livet i samband med attacken, dem en 11-årig flicka.

Den 7 juni samma år dömdes Akilov till livstids fängelse för terroristbrott.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen