STEFAN LÖFVEN: “Då började jag gråta”

2022 09 16

Terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017 var det värsta som Stefan Löfven upplevde under sina sju år vid makten.

Det berättar den förre statsministern i podden “Prata till punkt”, där Löfven samtalar med ärkebiskop Antje Jackelén, rapporterar Expressen.

Stefan Löfven skulle precis bege sig västerut i landet och besöka en skola tillsammans med sin fru Ulla när han fick höra om dådet i Stockholm.

– Först visste man inte riktigt vad det var. Sen hörde man tydligt om lastbilen och då började man tänka på hur fasansfullt det måste ha varit för de som drabbades, berättar Löfven i podden.

“Då grät jag faktiskt”

Den forne statsministern säger också att det var ett särskilt ögonblick i samband med terrorattentatet som var så gripande att tårarna föll längs med kinderna.

Det skedde dagen efter själva attacken – då Löfven besökte skadade på Karolinska sjukhuset och samtalade med en man som var där i egenskap av anhörig till en medvetslös kvinna.

– Han sade att hon tyckte så mycket om idrott. Då ser jag och förstår att hon har mist halva sitt ena ben. Det fanns inte kvar. Då minns jag att… Då grät jag faktiskt efteråt, i ett annat rum. Jag kände att det här är för hemskt, och hur många fler som drabbats och sett och tagit del av och blivit skadade.

Statsminister i sju år

Stefan Löfven tillträdde som statsminister i Sverige den 3 oktober 2014. 

– Det känns väldigt bra, det är högtidligt. Jag tar mig an det här med respekt, och jag ska göra det jag kan för att Sverige ska nå lägre arbetslöshet och bättre skolresultat, sade Löfven till SVT vid tillfället.

Han lämnade ifrån sig uppdraget hösten 2021 och efterträddes av Magdalena Andersson (S).

Regerade under flera kriser

Som statsminister var han med och regerade under en tid av bland annat skogsbränder, klimatkris, gängvåld och inte minst en pandemi. 

I samband med den sistnämnde krisen höll Löfven två tal till nationen, någonting som inte skett sedan Göran Persson (S) talade till Sverige efter mordet på dåvarande utrikesminister Anna Lindh.

Dömdes till livstid

Terrordådet på Drottninggatan i Stockholm skedde fredagen 7 april 2017.

Rakhmat Akilov körde en lastbil med full fart längs gatans gågatudel. 

Fem personer miste livet i samband med attacken, dem en 11-årig flicka. 

Den 7 juni samma år dömdes Akilov till livstids fängelse för terroristbrott.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 januari 2026

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Glädjebesked för Ukraina – ”något för Putin att oroa sig över”

2026 01 12

Storbritannien går ut med ett efterlängtat besked.

Sedan en tid tillbaka har kungadömet pratat om att öka sitt militära stöd till det krigshärjade Ukraina.

Britterna har nu tagit ett första steg för att inleda produktionen av långdistansmissilen ”Nightfall”.

– Storbritannien har lanserat Project Nightfall, för att snabbt utveckla nya ballistiska långdistansmissiler för Ukraina som kan slå mot mål långt bakom fiendens linjer, uppger det brittiska försvarsministeriet, rapporterar Kyiv Independent.

Kommer efter besök

I veckan besökte den brittiske försvarsministern John Healey Ukraina.

Besöket sammanföll med en rysk jätteattack, där bland annat en Oreshnikmissil användes.

– Vi var tillräckligt nära för att höra larmsirenerna runt Lviv på vår resa till Kiev. Det var ett allvarligt ögonblick och en skarp påminnelse om den bombning av drönare och missiler som träffade ukrainare, säger John Healey till tidningen.

– Vi accepterar inte detta, vilket är anledningen till att vi är fast beslutna att sätta ledande vapen i händerna på ukrainare när de slår tillbaka.

Räckvidd på 500 kilometer

De brittiska missilerna, som ska komma Ukraina till del, kostar omkring 1 miljon dollar styck att producera.

Den beräknade produktionstakten är tio missiler per månad.

– Nightfallmissilerna kommer att bära en stridsspets på 200 kilo och ha en räckvidd på över 500 kilometer, uppger den brittiska försvarsministeriet.

– De markbaserade missilerna är designade för att avfyras i snabb följd vilket ger Ukraina möjlighet att träffa högvärdiga mål innan ryska styrkor hinner svara.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Testas inom ett år

Projektet som nu startas igång har som mål att avfyra testmissiler inom ett år.

– Ett säkert Europa behöver ett starkt Ukraina, säger Luke Pollard som ansvarar för upphandlingar inom Storbritanniens försvar, till tidningen.

– Dessa nya långdistansmissiler från Storbritannien kommer att hålla Ukraina kvar i striden och blir något för Putin att oroa sig över.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen