STEFAN LÖFVEN: “Då började jag gråta”

2022 09 16

Terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017 var det värsta som Stefan Löfven upplevde under sina sju år vid makten.

Det berättar den förre statsministern i podden “Prata till punkt”, där Löfven samtalar med ärkebiskop Antje Jackelén, rapporterar Expressen.

Stefan Löfven skulle precis bege sig västerut i landet och besöka en skola tillsammans med sin fru Ulla när han fick höra om dådet i Stockholm.

– Först visste man inte riktigt vad det var. Sen hörde man tydligt om lastbilen och då började man tänka på hur fasansfullt det måste ha varit för de som drabbades, berättar Löfven i podden.

“Då grät jag faktiskt”

Den forne statsministern säger också att det var ett särskilt ögonblick i samband med terrorattentatet som var så gripande att tårarna föll längs med kinderna.

Det skedde dagen efter själva attacken – då Löfven besökte skadade på Karolinska sjukhuset och samtalade med en man som var där i egenskap av anhörig till en medvetslös kvinna.

– Han sade att hon tyckte så mycket om idrott. Då ser jag och förstår att hon har mist halva sitt ena ben. Det fanns inte kvar. Då minns jag att… Då grät jag faktiskt efteråt, i ett annat rum. Jag kände att det här är för hemskt, och hur många fler som drabbats och sett och tagit del av och blivit skadade.

Statsminister i sju år

Stefan Löfven tillträdde som statsminister i Sverige den 3 oktober 2014.

– Det känns väldigt bra, det är högtidligt. Jag tar mig an det här med respekt, och jag ska göra det jag kan för att Sverige ska nå lägre arbetslöshet och bättre skolresultat, sade Löfven till SVT vid tillfället.

Han lämnade ifrån sig uppdraget hösten 2021 och efterträddes av Magdalena Andersson (S).

Regerade under flera kriser

Som statsminister var han med och regerade under en tid av bland annat skogsbränder, klimatkris, gängvåld och inte minst en pandemi.

I samband med den sistnämnde krisen höll Löfven två tal till nationen, någonting som inte skett sedan Göran Persson (S) talade till Sverige efter mordet på dåvarande utrikesminister Anna Lindh.

Dömdes till livstid

Terrordådet på Drottninggatan i Stockholm skedde fredagen 7 april 2017.

Rakhmat Akilov körde en lastbil med full fart längs gatans gågatudel.

Fem personer miste livet i samband med attacken, dem en 11-årig flicka.

Den 7 juni samma år dömdes Akilov till livstids fängelse för terroristbrott.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen