Statsministern utfärdar varning inför nästa vecka

2023 07 27

Det råder en fortsatt mycket stor oro angående potentiella terrordåd i Sverige i samband med koranbränningarna som skett.

Kraftig kritik kommer från många länder, och Säpo uppges vara mycket nära att höja terrorhotnivån.

Nu utfärdar dessutom statsminister Ulf Kristersson (M) en varning om vad som kan ske ifall skändningar av koranen beviljas nästa vecka, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Det är flera ytterligare tillstånd till skändningar som har begärts, säger statsministern till SvD.

– Om de beviljas så står vi inför ett antal dagar med uppenbar risk att det händer allvarliga saker. Jag är utomordentligt bekymrad över det som kan sättas i gång.

“Formativa dagar”

Kristersson menar vidare att Sverige står inför “ett antal formativa dagar i början av nästa vecka”.

Bilden av Sverige som ett islamofobiskt land fortsätter att spridas över världen, och många vill se fler säkerhetsåtgärder införas.

Sverige klassas just nu som ett legitimt mål för våldsamma aktioner, menar justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Nära höjning

Terrorhotnivån ligger alltjämt kvar på nivå 3 av 5, trots att bland annat Irans högsta ledare menat att “Sverige har rustat för krig”.

Dock är Säpo mycket nära att höja nivån.

– Det behövs inte så mycket till för att vi ska göra en höjning, säger säkerhetspolischefen Charlotte von Essen enligt SVT.

Fått i uppdrag

Statsministern har på torsdagen gett 15 myndigheter i uppdrag att stärka Sveriges terrorskydd.

Bland annat rör det sig om Skatteverket, Strålsäkerhetsmyndigheten och Migrationsverket.

– Myndigheterna har redan i dag en bra samverkan, men det finns saker att förbättra. En sak kan vara att gå från dialog till en mer aktiv samverkan om konkreta åtgärder för att försvåra terrorism och våldsbejakande extremism, säger Gunnar Strömmer.

Delar underrättelser

I en ytterligare höjning av arbetet kommer Säpo, polisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt att intensifiera delandet av underrättelser mellan institutionerna.

Detta för att förebygga och förhindra potentiella terrordåd.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen