Statsministern om Sverige i Nato: Utesluter två saker

2024 03 11

I dag, måndag, hissades den svenska flaggan vid Natos högkvarter i Bryssel, Belgien.

– Vi har nu kommit hem till den fria världens försvarsallians och världens mest framgångsrika fredsorganisation. Tillsammans med andra försvarar vi bättre vårt land och allt vi älskar med Sverige. Sverige är idag ett säkrare land än vi var för en vecka sedan, kommenterar statsminister Ulf Kristersson (M).

Beskedet om kärnvapen och militärbaser

Natomedlemskapet gör Sverige tryggare, enligt statsministern.

Men det kommer även med tydliga krav.

Sverige förväntas nu ansluta sig till ytterligare avtal inom Nato som rör militär verksamhet och svensk personal kan komma att delta i försvarsinsatser utanför landets gränser.

Ulf Kristersson är dock tydlig med att två saker inte kommer hända i Sverige.

På en pressträff med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg betonar statsministern det inte finns några planer på att placera kärnvapen på svensk mark.

Han understryker även att inga permanenta militärbaser kommer att upprättas i Sverige.

– När vi blev medlemmar omfamnade vi Nato som helhet. Vi har ett 360-graders perspektiv.

– Vi förstår nödvändigheten av alla Natos försvarsförmågor, inklusive kärnvapen. Men vi ser inget behov av permanenta baser eller kärnvapen på svensk mark i fredstid. Det är ett svenskt beslut som respekteras, säger Kristersson enligt GP.

Måste ta beslut om kärnvapenstrategi

Det blir inga kärnvapen på svensk mark. Däremot kommer svenska politiker framöver behöva ta ställning till om och hur kärnvapen får användas, eftersom Sverige numera är en del av Natos kärnvapenkommitté.

En stor utmaning enligt Magnus Christiansson, som är lektor på Försvarshögskolan.

– Sverige måste nu ha en åsikt när det gäller användningen av kärnvapen. Våra politiker kan ingenting om kärnvapen eftersom de alltid har diskuterat frågan ur ett nedrustningsperspektiv, men nu behöver de lära sig att prata strategi.

Det sa Christiansson till SvD i slutet av februari.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 12

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

11dec25 länka https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Caspian_Sea_nefteplatforma.jpg

Unik attack mot Ryssland – jätteanläggning brinner

2025 12 11

För första gången under kriget har Ukraina lyckats attackera en gigantisk oljeplattform i Kaspiska havet, öster om det ryska fastlandet.

Det handlar om en unik långdistansattack.

Ukrainska drönare har för första gången träffat oljeplattformen Filanovsky i Kaspiska havet. Den stora anläggningen, som ägs av den ryska oljejätten Lukoil, står i lågor.

– Produktionen från över 20 oljebrunnar har stoppats, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till Ukrainas säkerhetstjänst, SBU.

Minst fyra träffar

Oljeplattformen är belägen i norra Kaspiska havet, ungefär 1 150 kilometer från Ukraina och cirka 220 kilometer från Ryssland.

– Attacken är den första mot rysk oljeinfrastruktur i Kaspiska havet. Minst fyra träffar på plattformen har registrerats, framhåller en SBU-källa enligt Kyiv Post.

Ukrainas före detta centralbankchef, Kyrylo Shevchenko, har också kommenterat attacken.

– Ukrainska drönaroperatörer har åstadkommit en historisk händelse – de har stängt ner Rysslands massiva Filanovsky-oljeplattform i Kaspiska havet. Denna best rymmer 129 miljoner ton olja och 30 miljarder kubikmeter gas. Exporten via rörledningen är nu lamslagen, skriver han på X.

Ett av Rysslands största

Filanovsky är det största oljefältet i den ryska sektorn av Kaspiska havet. Reserverna uppskattas till omkring 129 miljoner ton olja och 30 miljarder kubikmeter gas. Varje år produceras cirka 6 miljoner ton olja vid plattformen, som sedan exporteras via oljeledningen Caspian Pipeline Consortium.

Nu har stora delar av produktionen stoppats.

– SBU fortsätter att genomföra framgångsrika operationer mot Rysslands olje- och gassektor och utökar ständigt det geografiska avståndet för sina insatser. Attacken i Kaspiska havet är ytterligare en påminnelse till Ryssland om att alla företag som bidrar till krigsinsatsen utgör legitima mål – oavsett var de befinner sig, säger SBU-källan till tidningen.

Den ryska regimen har inte kommenterat attacken.

LÄS MER: Ryssland släpper mystiska flygblad i huvudstad

Slår hårt mot oljeproduktionen

Framgångsrika ukrainska drönarattacker har bidragit till att minska Rysslands oljeraffineringskapacitet. I november minskade Rysslands sjöburna oljeexport med 30–40 procent jämfört med föregående månad, rapporterar oberoende Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Danmark i hemligt toppmöte – ”vad är plan B?”

Foto: Geralt resp Dogad75

Text: Redaktionen