Statsministern om Sverige i Nato: Utesluter två saker

2024 03 11

I dag, måndag, hissades den svenska flaggan vid Natos högkvarter i Bryssel, Belgien.

– Vi har nu kommit hem till den fria världens försvarsallians och världens mest framgångsrika fredsorganisation. Tillsammans med andra försvarar vi bättre vårt land och allt vi älskar med Sverige. Sverige är idag ett säkrare land än vi var för en vecka sedan, kommenterar statsminister Ulf Kristersson (M).

Beskedet om kärnvapen och militärbaser

Natomedlemskapet gör Sverige tryggare, enligt statsministern.

Men det kommer även med tydliga krav.

Sverige förväntas nu ansluta sig till ytterligare avtal inom Nato som rör militär verksamhet och svensk personal kan komma att delta i försvarsinsatser utanför landets gränser.

Ulf Kristersson är dock tydlig med att två saker inte kommer hända i Sverige.

På en pressträff med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg betonar statsministern det inte finns några planer på att placera kärnvapen på svensk mark.

Han understryker även att inga permanenta militärbaser kommer att upprättas i Sverige.

– När vi blev medlemmar omfamnade vi Nato som helhet. Vi har ett 360-graders perspektiv.

– Vi förstår nödvändigheten av alla Natos försvarsförmågor, inklusive kärnvapen. Men vi ser inget behov av permanenta baser eller kärnvapen på svensk mark i fredstid. Det är ett svenskt beslut som respekteras, säger Kristersson enligt GP.

Måste ta beslut om kärnvapenstrategi

Det blir inga kärnvapen på svensk mark. Däremot kommer svenska politiker framöver behöva ta ställning till om och hur kärnvapen får användas, eftersom Sverige numera är en del av Natos kärnvapenkommitté.

En stor utmaning enligt  Magnus Christiansson, som är lektor på Försvarshögskolan.

– Sverige måste nu ha en åsikt när det gäller användningen av kärnvapen. Våra politiker kan ingenting om kärnvapen eftersom de alltid har diskuterat frågan ur ett nedrustningsperspektiv, men nu behöver de lära sig att prata strategi.

Det sa Christiansson till SvD i slutet av februari.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen