Statsministern om Sverige i Nato: Utesluter två saker

2024 03 11

I dag, måndag, hissades den svenska flaggan vid Natos högkvarter i Bryssel, Belgien.

– Vi har nu kommit hem till den fria världens försvarsallians och världens mest framgångsrika fredsorganisation. Tillsammans med andra försvarar vi bättre vårt land och allt vi älskar med Sverige. Sverige är idag ett säkrare land än vi var för en vecka sedan, kommenterar statsminister Ulf Kristersson (M).

Beskedet om kärnvapen och militärbaser

Natomedlemskapet gör Sverige tryggare, enligt statsministern.

Men det kommer även med tydliga krav.

Sverige förväntas nu ansluta sig till ytterligare avtal inom Nato som rör militär verksamhet och svensk personal kan komma att delta i försvarsinsatser utanför landets gränser.

Ulf Kristersson är dock tydlig med att två saker inte kommer hända i Sverige.

På en pressträff med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg betonar statsministern det inte finns några planer på att placera kärnvapen på svensk mark.

Han understryker även att inga permanenta militärbaser kommer att upprättas i Sverige.

– När vi blev medlemmar omfamnade vi Nato som helhet. Vi har ett 360-graders perspektiv.

– Vi förstår nödvändigheten av alla Natos försvarsförmågor, inklusive kärnvapen. Men vi ser inget behov av permanenta baser eller kärnvapen på svensk mark i fredstid. Det är ett svenskt beslut som respekteras, säger Kristersson enligt GP.

Måste ta beslut om kärnvapenstrategi

Det blir inga kärnvapen på svensk mark. Däremot kommer svenska politiker framöver behöva ta ställning till om och hur kärnvapen får användas, eftersom Sverige numera är en del av Natos kärnvapenkommitté.

En stor utmaning enligt Magnus Christiansson, som är lektor på Försvarshögskolan.

– Sverige måste nu ha en åsikt när det gäller användningen av kärnvapen. Våra politiker kan ingenting om kärnvapen eftersom de alltid har diskuterat frågan ur ett nedrustningsperspektiv, men nu behöver de lära sig att prata strategi.

Det sa Christiansson till SvD i slutet av februari.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 21

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen