STATSMINISTERN: Det finns provokatörer – Värsta sen andra världskriget

2023 01 24

Sverige befinner sig i ett ytterst allvarligt läge och samtidigt finns det provokatörer.

Det understryker Sveriges regering om det allvarliga säkerhetspolitiska.

Svåraste sen andra världskriget

Statsministern är mycket tydlig med hur problematiskt läget nu är – framförallt för de länder som står allianslösa – utanför Nato – om Ryssland vinner det pågående kriget mot Ukraina.

– Våra säkerhetspolitiska förutsättningar är de svåraste sen andra världskriget

– Låt oss inte vara naiva, vädjar Ulf Kristersson (M) till svenska folket.

Det handlar om de krafter som nu är i rörelse avseende Sveriges säkerhetspolitiska situation.

– Det finns krafter både i Sverige och utanför Sverige som vill förhindra Sverige från att bli Natomedlem, säger statsministern.

Vill förstöra för Sverige

Han konstaterar att Sverige just nu befinner sig i en väldigt kritisk situation.

Regeringen understryker att det finns personer som motverkar målsättningen att komma med i Nato.

– Det är mot den bakgrunden vi ska se att det också finns provokatörer som vill förstöra Sveriges relationer till andra länder

Sverige i utsatt läge

– Vi är i ett utsatt läge, säger Sveriges statsminister.

Han understryker att regeringen är tydlig med vad som är den absolut mest prioriterade frågan just nu.

– Ingen nationell säkerhetsfråga är nu viktigare för Sverige än att vi tillsammans med Finland snabbt blir medlemmar i Nato.

– Ingen annan fråga är lika viktig för nationell svensk säkerhet som den.

– Jag vill mana alla i Sverige att inse allvaret. Det är allvar på riktigt. Det är det värsta vi varit med om sedan andra världskriget, säger han.

– Det här är en fråga som hotar vår demokrati, säger statsministern.

Högerextremist

Högerextremisten Rasmus Paludans koranbränning har spelat både Rysslands diktator Putin och Turkiets diktator Erdogan i händerna.

Paludans koranbränning har lett till protester mot Sverige på flera håll i världen och till att Erdogan blockerar Sveriges Natointräde.

Sex av åtta partier

– Sex av åtta partier i Sverige är för den svenska Natoanslutningen, betonar statsministern.

Följande partier säger ja:

- Socialdemokraterna

- Moderaterna

- Sverigedemokraterna

- Kristdemokraterna

- Liberalerna

- Centern

Följande partier säger nej:

- Miljöpartiet

- Vänsterpartiet

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen