STATSMINISTERN: Därför säger Sverige nej till Ukraina

2023 02 09

Sveriges statsminister förklarar varför det inte blir några Gripenplan till Ukraina.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har pågått i snart ett år, och en ny rysk offensiv är att vänta i de östra delarna av landet.

Ukraina har begärt stridsflygplan från flera västländer för att skydda sig mot de ryska styrkorna.

Under torsdagen kom beskedet om att Sverige inte kommer skicka några Gripenplan, och nu förklarar Ulf Kristersson (M) hur det kommer sig.

– För svensk del är det inte aktuellt just nu. Vi har i dag ett mycket stort behov av de flygplan vi har själva. Vi har ett vasst flygvapen, men det är inte stort, säger statsministern till DN.

“Väldigt stor fråga”

Kristersson förklarar även att Sverige hjälper till på många andra områden och att han förstår varför Ukraina vill ha stridsflygplanen.

– Alla inser att det är en väldigt stor fråga som i praktiken kräver gemensamt ställningstagande. Den amerikanska ståndpunkten är väldigt tydlig. Jag tror inget enskilt land ännu har sagt att den här vägen ska man gå, menar han.

Diskussioner pågår

Efter ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i Bryssel bekräftar Nederländernas premiärminister Mark Rutte att diskussioner pågår.

Han understryker att det sker bakom stängda dörrar, uppger CNN.

– Jag kan inte säga om det någonsin kommer hända. Men dessa diskussioner tar plats bakom stängda dörrar. Det är inte någonting som kan ske offentligt, säker Rutte om diskussionerna kring stridsflygplanen.

Ryssland ökar produktion

Den ryska politikern Dmitrij Medvedev hävdar att Ryssland kommer öka sin produktion av stridsvagnar till följd av att flera västländer skickar vapen till Ukraina.

– Igår bad vår fiende om stridsflygplan, missiler och stridsvagnar utomlands. Vad bör vi göra som svar? Vi talar om produktionen och moderniseringen av tusentals stridsvagnar, menar Medvedev.

Tackade invånarna

Under torsdagen tackade Zelenskyj EU för deras hjälp men vände sig särskilt till EU-ländernas invånare.

– Jag vill tacka er alla, jag vill tacka den europeiska unionens invånare för allt ert stöd, menade han.

Foto: Moderaterna resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Trump inför nytt språkförbud – två ord får inte användas

2025 02 12

Donald Trump har bytt namn på Mexikanska golfen.

Från och med nu heter bukten Amerikanska golfen, enligt ett officiellt beslut från Vita huset nyligen.

Google Maps ändrade nästan omedelbart namnet i de onlinebaserade karttjänsterna.

Det gjorde däremot inte den globala nyhetsbyrån Associated Press, AP, vilket nu får konsekvenser.

Förbjuder användningen

Under gårdagen förbjöds en reporter från just AP att delta i ett evenemang i Vita huset. Skälet var att man inte följt kravet om att använda det nya officiella namnet på havsområdet.

Enligt nyhetsbyrån blev reportern stoppad i dörren på grund av att man angett det gamla namnet i sin rapportering.

Det handlar med andra ord om ett förbud mot att använda de två orden “Mexikanska golfen” i pressen, understryker AP.

Rasar: "Oacceptabelt"

Byråns verkställande redaktör Julie Pace rasar mot förbudet.

I ett uttalande kallar hon presidentens drag för helt oacceptabelt.

– Det är alarmerande att Trump-administrationen skulle straffa AP för dess oberoende journalistik. Att begränsa vår tillgång till Ovala rummet baserat på innehållet i AP:s yttrande hindrar inte bara allmänhetens tillgång till oberoende nyheter, det bryter helt klart mot första tillägget (i USA:s konstitution, red. anm).

"Kan inte diktera nyheterna"

Flera har reagerat på Trump-administrationens beslut att porta reportern på basis av de “förbjudna” orden, bland annat organisationen WHCA som består av journalister som arbetar med att bevaka Vita huset.

– Vita huset kan inte diktera hur nyhetsorganisationer rapporterar nyheterna, och de bör inte heller straffa arbetande journalister på grund av att man är missnöjda med redaktörers beslut, säger Eugene Daniels, ordförande för WHCA.

LÄS MER: Republikaner vill döpa om Grönland – här är bisarra namnförslaget

Använder båda namnen

AP har deklarerat att nyhetsbyrån kommer att hänvisa till buktens ursprungliga namn Mexikanska golfen, som burit namnet i över 400 år, samtidigt som de erkänner att Trump har valt ett nytt namn för området.

– Som en global nyhetsbyrå som sprider nyheter runtom i världen, måste AP se till att platsnamn och geografi är lätt att igen för all publik, framhåller byrån.

Foto:  Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Forskare gör oväntad upptäckt om vindkraftverk

2025 02 12

Forskare har gjort en oväntad upptäckt i forskning om vindkraftverk.

Forskare vid Högskolan i Gävle och Uppsala universitet håller just nu på med ett forskningsprojekt om vindkraftverk.

Syftet är att kartlägga nivåer av infraljud från vindkraftverken.

Enligt forskarna är det första gången som sådana mätningar görs systematiskt i Sverige – och resultaten lär väcka debatt.

”Mycket höga nivåer”

Infraljud kan inte uppfattas med hörseln. Men trots det menar forskarna att ljudet kan påverka vår hälsa.

– Vi har utfört mätningar i vindkraftsparker i Norberg (Västmanland), Åseda och Lervik (Småland) och kan konstatera att nivåerna av infraljud nära turbinerna kan vara mycket höga, säger José Chilo, forskare inom elektroteknik vid Högskolan i Gävle, i ett uttalande.

Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur ljudet kan påverka hälsan.

Målet är att man med stöd i forskning ska kunna ta fram riktlinjer för hur nära bebyggelse vindkraftverken kan placeras.

Enligt forskarna i Gävle finns det mycket som tyder på att ljudet kan påverka hälsan i högre utsträckning än man tidigare har trott.

Krävs fler mätningar

Forskarna understryker att det krävs fler mätningar innan man kan vara säker på hur mycket och på vilket sätt infraljud påverkar hälsan.

Men det finns alltså indikationer på att hälsan påverkas på flera sätt.

– Vi ser att infraljudet kan orsaka stress hos djur och sömnproblem hos människor, säger José Chilo.

– Men vi vet också att vindkraftverken för med sig relativt höga bullernivåer och vibrationer som påverkar hälsan, och vi vet inte säkert om det är ljud vi kan uppfatta eller infraljud som orsakat hälsoproblemen, tillägger han.

Har ifrågasatts

Det finns fortfarande mycket som forskarna inte vet, och det krävs mer forskning. Men José Chilo menar ändå att mycket tyder på att hälsan påverkas negativt av infraljud.

– Som ytterligare ett exempel så användes infraljud som tortyrmetod mot fångar i Guantanamo, säger forskaren.

Andra har dock starkt ifrågasatt påståendet att ljud från vindkraftverk orsakar hälsoproblem.

– Forskningen har hittills inte kunnat hitta något orsakssamband mellan infraljud från vindkraftverk och negativa effekter på människan. Svenska myndigheter och miljödomstolar utgår därför ifrån att infraljudet från vindkraften inte har några negativa effekter på människor, skrev Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Svensk Vindenergi, i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet i november.

Foto: T Reuabourg

Text: Redaktionen